”Abba, Fader”

● Evangelisten Markus talar om att Jesus Kristus använde ordet ”Abba”, när han bad till Jehova Gud i Getsemane kort före sin död och sade: ”Abba, Fader, allt är möjligt för dig. Tag denna kalk ifrån mig. Dock icke vad jag vill, utan vad du vill!” (Mark. 14:36) Detta är en sons innerliga vädjan till en älskad Fader, snabbt följd av en försäkran att han skall förbli lydig, vad som än händer. Ordet abba betyder ”fader” på arameiska och svarar mot det hebreiska ab (fader) men är den emfatiska formen av Ab. Det var den förtroliga benämning som barn använde på sina fäder, och den rymmer något av den förtrolighet, som ligger i det svenska ordet ”pappa”, samtidigt som den bevarar värdigheten hos ordet ”fader”, eftersom den är både informell och likväl vördnadsfull. Det var alltså en vänligare tilltalsform, inte rätt och slätt en titel, och det var ett av de första ord som ett barn lärde sig säga. Ordet har använts i bibeln vid två andra tillfällen, dvs. av aposteln Paulus i Romarna 8:15 och Galaterna 4:6. I båda fallen används ordet i förbindelse med kristna som kallats att bli Guds av anden pånyttfödda söner, och det vittnar om hur förtroligt deras förhållande till Fadern är. Fastän de är ”Guds tjänare” eller ”slavar” (NW), är de också söner i en kärleksfull Faders hus, och den heliga anden som de får genom Herren Jesus gör dem livligt medvetna om detta förhållande. — Rom. 6:22; 8:15; Gal. 4:6.