Slut på ett långvarigt sökande
JESUS KRISTUS sade vid ett tillfälle: ”Fortsätt att söka, och ni skall finna.” (Matt. 7:7, NW) Den som uppriktigt och enträget söker komma i ett godkänt förhållande till Skaparen kommer följaktligen att lyckas med detta. Men ibland kan detta kräva stor ihärdighet för att man inte skall ge upp i sitt sökande efter sanningen.
Så var det till exempel för en kvinna som bor i ett huvudsakligen muhammedanskt land i Mellersta Östern. När Melek (som betyder ängel) var en liten flicka, fick hon lära sig att Gud gav människorna fyra böcker för att undervisa dem om hans vilja. Dessa böcker är Tevrat (lagen eller de fem Moseböckerna), Zebur (profeterna och hagiografa), Incil (Nya testamentet eller de kristna grekiska skrifterna) och Koranen. Eftersom läraren väckt Meleks nyfikenhet beträffande Tevrat, Zebur och Incil, frågade hon honom varför man endast använde Koranen, trots att även de andra tre böckerna hade kommit från Gud. Han uppmanade henne att inte bekymra sig om dem och påpekade att Koranen gavs sist och därför ersatte Tevrat, Zebur och Incil. Men Melek var inte nöjd med det svaret.
Melek fortsatte att fråga andra religionslärare om Tevrat, Zebur och Incil, så länge hon gick kvar i skolan. Svaret blev alltid detsamma: ”De där tre böckerna är onödiga.” När Melek slutat skolan, flyttade hon till en större stad. Där frågade hon i olika boklådor efter Tevrat, Zebur och Incil, men allt hennes sökande var förgäves.
Trots att många år gick, minskade inte Meleks önskan att finna de tre andra heliga böcker som hennes lärare hade talat om. Sent en kväll gick hon fram till tre unga kvinnor, som stod och väntade vid en busshållplats. ”Vad gör ni tre unga flickor ute så sent på kvällen?” frågade hon. ”Vi har varit och studerat de heliga böckerna”, svarade de. Melek frågade hoppfullt: ”Vilka heliga böcker?” Fastän hon nu var sextio år gammal, blev hon överlycklig när de svarade: ”Tevrat, Zebur och Incil, förstås.” ”Det är just de böckerna jag har letat efter i nästan femtio år”, utbrast hon.
Men Meleks glädje övergick snabbt i bestörtning. Just då kom bussen, och flickorna måste stiga på. De hann inte ens ge varandra namn och adress.
Men nu när Melek hade sökt så länge, tänkte hon sannerligen inte ge upp så lätt. I flera veckor därefter gick hon till samma busshållplats samma kväll i veckan och väntade och väntade i hopp om att hon skulle träffa flickorna igen. Men hennes ansträngningar var fruktlösa.
Men så en dag gick Melek in i ett skrädderi. Vem var det som satt mitt emot henne, om inte en av de tre flickorna! Melek rusade fram till henne, omfamnade henne, kysste henne och förklarade: ”Det är du som har de tre heliga böckerna. Vill du vara snäll och ge dem åt mig?” Den unga kvinnan, som var ett Jehovas vittne, svarade att hon både skulle ge dem åt henne och studera dem med henne. När Melek nu funnit det som hon sökt efter i hela sitt liv, hjälper hon andra att få gagn av de tre heliga böcker som utgör bibeln i sin helhet.