Portarnas hemlighet

MÅNGA människors intresse väcks av en hemlighet — en berättelse med en gåta, med ledtrådar som kan peka i olika riktningar och med en överraskande upplösning, kanske att man hittar en skatt. Om det förhåller sig så med dig, kommer du att med glädje kunna ta del av ”Portarnas hemlighet”.

Denna hemlighet började dyka upp vid Megiddo, en strategisk stad som behärskade handels- och militärlederna i forntidens Mellersta Östern. Arkeologerna frilade lämningarna efter en imponerande försvarsport, som var från kung Salomos tid, enligt vad vittnesbörden övertygade dem om. Hur såg den ut? Här började ledtrådarna.

Titta till höger på avbildningen av det forntida Megiddo och särskilt på det inramade portområdet. En forntida resenär eller en angripande här, som tog vägen upp mot den befästa staden, kom först till en främre port. Innanför den fanns en öppen plats. På den var angriparna utsatta, när de fortsatte och svängde åt vänster för att komma fram till den stora försvarsporten, som är det centrala i vår hemlighet.

Befästa torn bildade portens utsidor. Portkonstruktionen var inte alls uppförd av sten från marken eller av tegelsten, utan av kvadersten (noggrant tillhuggna stenblock), som var så betecknande för Salomos tid. Men det var en särpräglad stil inuti porten. På sidorna av en vestibul fanns massiva pilastrar, dvs. murade väggpelare, som bildade sex kamrar, där vaktposter kunde vara stationerade. (Jämför Hesekiel 40:6, 10, 20, 21, 28, 29.) Under normala tider kunde en vagn eller en grupp köpmän med lätthet passera, men det blev en annan sak för angripare, som lyckades slå sig igenom de tunga huvuddörrarna. De murade väggpelarna tvingade in angriparna i en smal passage, där de fick löpa gatlopp mellan väpnade män, gräddan av Megiddos krigshär, i kamrarna till höger och till vänster.

Nu förflyttas hemligheten norr om Galileiska sjön, till det forntida Hasors tell eller kulle, som professor John Garstang grävde ut år 1928. Den israeliske arkeologen Yigael Yadin började arbeta med denna stora tell år 1955. Han tänkte på en biblisk utsaga, som lyder: ”På följande sätt förhöll det sig med det arbetsfolk som kung Salomo kallade samman för att bygga Herrens [Jehovas] hus och ... Jerusalems murar samt Hasor, Megiddo och Geser.” (1 Kungaboken 9:15) Det verkade logiskt att Salomos ingenjörer skulle följa en mästerplan för liknande befästningar i andra städer som de återuppbyggde. Fanns det sådana salomoniska portar i Hasor?

När Yadins arbetare fortsatte sina utgrävningar, fann de en kasemattmur, en dubbel mur med rum emellan. Sedan började ett stort byggnadsverk, anslutet till murarna, komma till synes. Yadin säger: ”Vi insåg omedelbart att vi hade funnit porten. ... Dessutom stod det snart klart att planritningen till porten, som bestod av sex kamrar och två torn, såväl som dess storlek var likadan som den port vi [många år] tidigare funnit i Megiddo. ... Spänningen i vårt läger ökade. ... Vi stakade ut planritningen till Megiddoporten på marken och markerade den med pinnar för att ange hörn och murar, och sedan gav vi anvisningar åt våra arbetare att gräva enligt markeringen och lovade: ’Här kommer ni att finna en mur’ eller ’där kommer ni att finna en kammare’. När våra ’profetior’ visade sig riktiga, steg vårt anseende oerhört. ... När vi läste bibelversen [för dem] om Salomos verksamhet i Hasor, Megiddo och Geser, sjönk vårt anseende, men bibelns steg skyhögt!” — Hazor: The Rediscovery of a Great Citadel of the Bible.

Det verkade som om hemligheten med portarna uppenbarades precis enligt ledtrådarna i bibeln. Men hur förhöll det sig med Geser, där söderut? Yadin visste att den irländske arkeologen R. A. S. Macalister, som hade gjort utgrävningar där mellan 1902 och 1909, inte hade funnit någonting som tillskrevs Salomo. Kunde man ha förbisett viktiga ledtrådar i vad även Yadin kallade ”Gesers hemlighet”?

Han berättar: ”Upptäckterna i Hasor och den välkända versen i 1 Kungaboken ledde mig till att göra en förnyad undersökning av Macalisters redogörelse i hopp om att jag skulle kunna hitta en port. Man kan väl föreställa sig min förvåning och ohämmade begeistring, när ... jag träffade på en skiss ... kallad ’Planritning till den mackabeiska borgen i Geser’.” Macalister daterade lämningarna efter den ”borgen” till de judiska mackabéernas uppror (100-talet f.v.t.). Men Yadin menade att han på denna gamla ritning kunde se en kasemattmur, ett yttre porthus och, än viktigare, något som såg ut som en halv stadsport, precis lika dem som man funnit i Megiddo och Hasor. Yadin publicerade en artikel om dessa ledtrådar. Senare gjorde dr William G. Dever utgrävningar vid Geser. Vad blev resultatet? Dever skrev entusiastiskt: ”Salomo återuppbyggde verkligen Geser!” Eller som Yadin uttrycker det: ”Mycket riktigt, Devers lag fann inte bara den andra hälften av porten, utan stratigrafin och lergodset visade avgörande att porten hade byggts på Salomos tid.”

Man redde alltså ut hemligheten. Yadin konstaterade i The Biblical Archaeologist (band 33, 1970, 3): ”Med hjälp av det korta bibliska avsnittet från Kungaböckerna fann man och daterade Salomos befästningar, för vilka planritningen var densamma i de tre städerna.” ”Ja, det verkar som om det inte finns något exempel i arkeologins historia där ett avsnitt bidragit så mycket till att identifiera och datera byggnadsverk i flera av de betydelsefullaste kullarna ... som 1 Kungaboken 9:15 gjort.”

[Bilder på sidan 25]

På grund av 1 Kungaboken 9:15 fann arkeologerna en port i Hasor, som hade samma storlek och utformning som den i Megiddo

[Bilder på sidan 26]

Flygbild över porten i Geser. Ritningen visar vad man först frilade (det kompakta) och vad man fann cirka 60 år senare (det prickade)

[Bildkälla]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.

[Bildkälla på sidan 24]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.