Man måste visa hänsyn för äldre människor

¹ ”Jag tycker verkligen om att vara tillsammans med de äldre i vår församling. Deras starka tro och djupa kärlek till Jehova är verkligen till uppbyggelse och uppmuntran för mig.” Sådana uttalanden kan man få höra i församlingar där våra trogna äldre bröder och systrar tjänar. Hur glada är vi inte över att få visa hänsyn för dessa kära vänner! — 3 Mos. 19:32.

² Många äldre bröder tjänar som äldste och biträdande tjänare, fastän de har många olika hälsoproblem. Vilka fina föredömen är de inte för oss! När de på grund av ålder är hindrade från att göra så mycket som de skulle vilja, behöver de inte träda åt sidan och känna det som om de inte längre tjänade församlingen. Tvärtom är äldre människor till största gagn för hela församlingen. Vi har välsignelse av såväl det orubbliga och trogna exempel de visat under många år som deras råd och mogna omdöme. Vi kan alla av hjärtat instämma i orden: ”En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.” — Ords. 16:31.

³ Äldre kvinnor har också ett gott inflytande på församlingen. I Titus 2:2—10 talar Paulus inte bara om äldre män, utan också om äldre kvinnor och vad de kan göra för att vara en ”prydnad” för sanningen. Äldre män och kvinnor, som trots ålderdomskrämpor tar del i tjänsten på fältet varje månad, är goda föredömen och en inspiration för många som — fastän de inte är handikappade — ändå inte visar samma nit och hängivenhet. Somliga av våra äldre vänner är begränsade i fråga om hur många timmar åt gången de kan vara ute i arbetet från hus till hus eller i vittnandet på gatan. Men när vi ser deras beslutsamhet, blir vi inte då uppmuntrade till att efterlikna deras starka tro och den ande de lägger i dagen? (Fil. 4:23) Och hur förhåller det sig med det goda exempel de visar, när det gäller att komma i tid till mötena varje vecka, även om det i vissa fall kan vara svårt? Vem av oss lyssnar inte noggrant till deras tänkvärda kommentarer, som återspeglar den vishet och den blygsamhet som de har erhållit under många års trogen tjänst?

⁴ Men hur kan vi personligen följa rådet i 3 Moseboken 19:32 (NW) att ”visa hänsyn för en gammal mans person”? Tidigare i denna vers läser vi: ”För grått här bör du resa dig upp.” Detta anger att ungdomar bör visa respekt gentemot äldre. Paulus gav rådet att vi bör hålla före att andra är oss överlägsna. (Fil. 2:3) Om detta är sant bland alla i den kristna församlingen, hur mycket sannare är det då inte när det är fråga om någon som under många år har — genom troget arbete och genom gudaktig hängivenhet — ådagalagt kärlek till Jehova och till sina kristna bröder! De äldre förtjänar i sanning vår respekt.

⁵ Det kommer då och då in en rapport om att en äldre broder eller syster, som är bunden vid sängen, kan känna sig åsidosatt på grund av att de inte får regelbundna, uppmuntrande besök. Vi kanske inte känner dem personligen eller kanske har vi inte varit mycket tillsammans med dem förut, men detta ändrar inte vår andliga släktskap med dem. Det är verkligen ett grundläggande kristet ansvar att visa omsorg om sådana äldre, i synnerhet när de är medlemmar av vår egen familj. (1 Tim. 5:8) Att kärleksfullt ta hand om äldre medlemmar av församlingen, och särskilt våra egna familjemedlemmar, är en grundläggande kristen princip, som inte kan ignoreras av dem som älskar Jehova. (Mark. 7:10; 1 Joh. 3:17, 18; 4:7, 8) Var och en av oss bör visa kärleksfull omsorg om deras fysiska och andliga välfärd.

⁶ När vi arbetar på våra distrikt, finns det många sätt på vilka vi kan visa hänsyn för äldre bröder och systrar. Det kan vara möjligt att göra anordningar med grupper, så att de äldre inte mer än nödvändigt behöver gå i många trappor eller uppför backar i arbetet från hus till hus. Man kan också närhelst detta är möjligt hjälpa äldre bröder och systrar att göra återbesök eller att komma till och från bibelstudier, när de allmänna transportmedlen inte passar in eller om det är långa avstånd. Kan anordningar också göras för att skjutsa dem till och från mötena i Rikets sal eller hjälpa dem att handla det som de behöver? Vi kan vara förvissade om att vår kärlek, som kommer till uttryck genom vår omsorg eller vårt intresse, kommer att bli mycket uppskattad av våra äldre bröder.

⁷ Om vi bara är uppmärksamma på det, kommer vi att finna att det finns många sätt på vilka vi kan visa kärlek gentemot varandra. Ett sådant osjälviskt givande för med sig glädje och lycka för hela församlingen. Johannes sade uppmuntrande: ”Låt oss älska, varken med ord eller med tungan, utan i gärning och sanning.” (1 Joh. 3:18) Ja, unga såväl som gamla har nytta av ett utbyte av uppmuntran, allteftersom var och en ger av sig själv i enlighet med sina förmågor och omständigheter. — Apg. 20:35; Rom. 1:12.

⁸ Aposteln Paulus insåg ”att Gud låter alla sina gärningar samverka till nytta för dem . . . som enligt hans uppsåt är de kallade”. (Rom. 8:28) Hur glada är vi inte över att få så riklig nytta av de skatter av kunskap och erfarenhet som många av våra äldre bröder och systrar har samlat under årens lopp!