Årsberättelse för Finland

Våra medarbetare i Finland har blivit skickligare i att tala om sanningen, och de har flitigt strävat på med övningsprogrammet. De har känt sig lyckliga över att få följa rådet i 2 Timoteus 2:15 (NW): ”Gör ditt yttersta för att träda fram inför Gud såsom godkänd, en arbetare som icke har något att blygas för, i det att han rätt handskas med sanningens ord.” Genom flitiga bemödanden har alltså Jehovas vittnen i Finland, tillsammans med vittnena världen runt, kunnat glädja sig över ett mycket lyckobringande år, och de fröjdas över att det nu finns 6.928 personer där i landet som har haft del i predikoverket. Här återges några erfarenheter de har haft i detta verk.

Bibelstudium i hem är en mycket viktig gren av tjänsten, om ”fåren” skall kunna växa till mogenhet. Några bröder i en liten stad i östra Finland har verkligen erfarit detta. Församlingstjänaren hade en längre tid studerat med en äldre man, men han var betänkt på att sluta att studera med honom, ty han kunde inte skönja några resultat. Mannens vuxne son, som var hängiven kommunist med särskild kommunistisk fostran, följde emellertid från ett angränsande rum med vad som studerades. Slutligen kom han fram till dörröppningen och så in i rummet för att ta del i studiet. Nu började resultaten visa sig. Han fann att det var sanningen och började tala med sina kamrater bland kommunisterna. När man samtalade med honom, märkte man att han ännu höll fast vid en del av sina tidigare uppfattningar, ända till dess en vacker dag något inträffade som ledde till ett avgörande. Kretstjänaren var på besök i församlingen, och till broderns stora förvåning kom denne man av en god vilja till samlingsplatsen för tjänst för att ta del i tjänsten på fältet. Man samlades i en broders hem, dit en ung man som tillbringat sjutton år i ett ryskt arbetsläger hade kommit för att hälsa på sin farbror. Här möttes nu teori och praktik. Mannen av en god vilja gick inte med ut i tjänsten, utan han började samspråka med den unge besökaren, vilket fick till resultat att han, när samtalet var slut, bara var en f. d. kommunist. Den unge mannen som kommit tillbaka från Ryssland fick också lyssna till de goda nyheterna, och han blev omedelbart ”förälskad” i sanningen. ”Han var ett levande exempel på god vilja och ödmjukhet och erbjöd den bästa jordmån för sanningens säd, som jag någonsin träffat på”, skrev kretstjänaren. Den unge mannen stannade en tid hos sin farbror, och man hade studier med honom. Efter bara några få studier sade han, att han var beredd att till och med dö för en sådan sak som denna. Båda dessa män har nu överlämnat sig åt Gud och är nitiska vittnen för Jehova. Den förste har börjat studera med sin bror, som också han nu har överlämnat sig åt Jehova.

Studier som hållits per post har också burit frukt. En kretstjänare har hållit tre studier brevledes. Han skrev ut frågorna till olika avsnitt i boken ”Låt Gud vara sannfärdig”, och de intresserade svarade skriftligen. Kretstjänaren har nu två levande ”anbefallningsbrev”, dvs. två åt Jehova överlämnade kristna har trätt fram tack vare dessa studier.

En ung gift kvinna hade lagt märke till den anda som präglade en viss församlingstjänares hem och familj och fäst sig vid att denna familj var annorlunda jämförd med de andra grannarna. Hon hade gått i en religiös skola och blivit strängeligen förbjuden att studera Jehovas vittnens lära. Eftersom hon var snärjd i fördomar och klavbunden av falsk religion, hade hon inte vågat besöka offentliga föredrag eller skaffa sig några av vittnenas skrifter. Men hon tänkte under allt detta på Jesu ord: ”Den port är trång, och den väg är smal, som leder till livet, och få äro de som finna den.” Om denna text ur bibeln skall tillämpas på någon grupp bland människorna, tänkte hon, då är den tillämplig enbart på Jehovas vittnen. Vilka andra blir förföljda och hånade som de, och vilka andra lever enligt bibelns principer, förutom min granne, som är ett Jehovas vittne? Hon blev intresserad av att undersöka saken. Hon skickade sin dotter för att ta reda på när Jehovas vittnen hade sina möten. Hon kom till nästföljande möte och skaffade sig böckerna ”Låt Gud vara sannfärdig” och ”Detta betyder evigt liv”. Hon började studera dem samma kväll. Två veckor senare undrade hon om det fanns några andra böcker, ty hon hade redan läst de båda hon skaffat. Hon fick flera böcker, och ett studium påbörjades hemma hos henne. Hon fick den stora glädjen att se och höra vilka som är de sanna kristna, och några månader senare symboliserade hon sitt överlämnande genom nedsänkning i vatten.