Lär du dig att tänka klart?
KLAR tankeförmåga är en viktig faktor för ett framgångsrikt liv. Den är oerhört värdefull i det dagliga livet och när det gäller att fatta beslut, och den besparar sin ägare mycket tid och pengar.
Men ännu viktigare är att den som tänker klart får hjälp att undvika bedrägeri och faror som annars lätt kan vilseleda den obetänksamme. En klar syn på omvärlden hjälper honom att ta itu med problem och situationer i livet som annars skulle vara svåra att komma till rätta med.
Varför de flesta inte tänker klart
Många människor föredrar helt enkelt att passivt låta andra tänka åt dem. För de flesta fastställs därför i stor utsträckning deras grundläggande tankemönster av det samhälle och den värld de lever i. De tänker och handlar på liknande sätt som de människor de har omkring sig. Man kan lägga märke till detta till och med i fråga om relativt små angelägenheter i livet, eftersom reklam och massmedia dikterar deras åsikter. Och när det gäller större frågor i livet kan det sätt varpå andra människor ombesörjer mycket av deras tankearbete belysas av vad som händer i krigstid.
När hemlandet kommer med propaganda för att uppegga befolkningen till krig, analyserar flertalet människor då noggrant alla de frågor som är inbegripna i konflikten? Eller accepterar de bara vad de uppmanas att tycka och tänka? Winston Churchill skrev på sin tid följande om första världskriget: ”Det behövs bara en signal för att förvandla denna mångfald av fridsamma bönder och arbetare till de mäktiga härskaror som kommer att slita varandra i stycken.” Han framhöll vidare att när folk fick höra vad de skulle göra, gjorde de flesta av dem så utan att ens tänka. (The World Crisis, band 6, sid. 93) Tjugofem år senare lät en annan generation samma slags tänkesätt leda dem till en långt större sammandrabbning, andra världskriget.
Vad har följden blivit för många människor därför att de låtit andra tänka åt dem? Millioner har dödats eller blivit lemlästade och har ofta utkämpat krig i främmande land som gällt stridsfrågor de inte förstått. Och nu ser vi att världens tankemönster och de strävanden det har lett till inte har åstadkommit någon varaktig fred. I själva verket är världen nu rustad med vida mer förödande vapen än den någonsin tidigare haft.
Men vänder sig inte somliga emot det tänkesätt som ligger bakom dessa krig? Jo, många av den yngre generationen gör uppror mot de äldres ”tänkesätt”. Men är i verkligheten de unga rebellernas syn på saken klarare eller mera tillfredsställande än det synsätt som de försöker fly ifrån? Har deras uppror egentligen lett till något bättre?
Världens ledares ”tänkesätt” å ena sidan och de unga rebellernas å andra sidan visar samfällt att människans tänkesätt inte frambringar några varaktiga, önskvärda resultat. Nu kanske du känner dig tvingad att fråga: ”Om det förhåller sig så, hur är det då möjligt att tänka klart?”
Ett bestämt mål nödvändigt för att tänka klart
För att man skall kunna lära sig att tänka klart krävs det först och främst att man har ett uppsåt eller ett mål i livet. Varför är det så?
Jo, resan genom livet kan faktiskt liknas vid en bokstavlig resa; ju säkrare din destinationsort är, desto säkrare blir också resrutten. Antag att du bor i Madrid i Spanien och säger att du skall resa till Tyskland. Detta är ett mycket vittomfattande mål, och ett antal olika resvägar är nu möjliga. Men att resa från Madrid till Berlin i Tyskland nedbringar kraftigt antalet olika vägar du kan resa; det är ett mera preciserat mål. Därför är det också så att ju säkrare ens mål i livet är, desto stabilare kommer ens tänkesätt att bli.
Men visste du att det är mycket få människor som enkelt och klart kan förklara vad som är deras mål i livet? Ett uttalande av professor Aaron Levenstein vid City College i New York understryker hur de flesta människor saknar ett verkligt syfte i livet. Han säger:
”Folk kan ha en vag uppfattning om sin nuvarande ställning, men de kan inte besluta sig varthän de vill komma. De lever sitt liv utan någon livsåskådning. De lyckas aldrig nå något mål, eftersom de aldrig har ställt upp något.”
Även om det är sant, som professor Levenstein säger, att de flesta människor inte har något mål i livet, är då inte detta i viss mån förståeligt? Vilket varaktigt och tillfredsställande mål erbjuds i verkligheten av någon enda del av världen, ett mål som en människa, kan inrikta sina tankar på?
Å andra sidan har en sann kristen det som är nödvändigt för att uppnå ett sådant klart tänkesätt. Varför det? Därför att han har ett uppsåt i livet, i det att han framför allt söker behaga Gud. Men för att åtnjuta det klara tänkesätt som därigenom är möjligt måste han göra en verklig ansträngning. Han måste studera bibeln. Där får han lära känna belöningen, evigt liv i Guds rättfärdiga nya ordning. Hans kärlek till Gud och hans önskan att få den belöning som utlovats av Gud driver honom att rätta sig efter Guds höga moralnormer och att sluta upp med att ”ta gestalt efter denna tingens ordning”. Han vidtar alltså moraliska förändringar i sitt liv, och detta hjälper ofta i stor utsträckning hans tankeförmåga, eftersom det lättar hans samvete och sinne från de onödiga bördor som ett omoraliskt liv medför. — Rom. 12:2, NW.
Men, kanske någon frågar, om någon bara har ett enda mål i livet, leder det då inte till att han får ett ”slutet” sinne i stället för ett ”öppet” sinne? Låt oss se.
När människor talar om ett ”öppet” sinne, menar de vanligen bara att de är toleranta när det gäller andras åsikter. Men att bara tolerera en annans åsikter kräver i verkligheten inte att man tänker, eller hur? I själva verket kan ett fullständigt ”öppet” sinne liknas vid ett rör som låter precis vad som helst rinna genom det, till och med avloppsvatten. Ingen människa med självaktning vill ha ett sinne som blivit förorenat med avfall. Man måste därför vara selektiv, man måste i förväg granska det som man ger tillträde till sinnet. Kort sagt, man måste tänka. Men man får inte bli så trångsynt att man vägrar att begrunda fakta som kan förbättra ens tänkesätt.
Det är därför nödvändigt att man har en balanserad tankeförmåga. Som professor Levenstein uttryckte saken: ”Det är nödvändigt att tänka både begränsat och vittfamnande.” Hur gör man detta?
Gagnet av rätta normer
Genom att man har normer, varmed man kan mäta nya upplysningar som läggs fram, kan man uppnå ett balanserat tänkesätt. En person kontrollerar därigenom vad som kommer in i hans sinne och låter sig inte ledas på avvägar från att sträva mot målet, men han utestänger ändå inte värdefulla, nya upplysningar.
Här har den kristne återigen en källa som är till stor hjälp för honom. Hur så? Han har bibeln som en säker vägledning för sitt tänkesätt. Å ena sidan är hans sinne ”öppet”, dvs. mottagligt för nya upplysningar från praktiskt taget varje område av mänsklig strävan, däribland vetenskap och de sköna konsterna. Han mäter med rätta dessa nya upplysningar med sin bibliska måttstock och passar in dem i sitt tankemönster. Å andra sidan är hans sinne ”slutet” för upplysningar som är helt ur linje med hans på bibeln grundade mål; de kan förkastas såsom värdelösa.
Varje dag måste den som tänker klart sila eller sortera bort sådant som är orätt och som hans sinne med rätta är ”slutet” för. Ett ständigt bombardemang av propaganda från tidningar och tidskrifter såväl som böcker, televisions- och radioprogram gör att detta nu är viktigare än tidigare.
Mycket av det som publiceras i våra dagar visar sig naturligtvis genast vara ovärdigt vår uppmärksamhet. Noveller, skådespel eller televisionsprogram som glorifierar sexuella avarter, omoraliskhet eller våld är exempel på sådant. Dessa ting tillfredsställer tarvliga begär, och deras syfte är vanligen att avråda från ett uppbyggande tänkesätt och förlamar i verkligheten sinnet till förmån för blinda passioner.
Men även sådana böcker och program som man verkligen får en del nyttiga upplysningar från kräver att man är på sin vakt. De följer ofta ett försåtligt, orätt tänkesätt och kan till exempel vara influerade av sådana obevisade teorier som evolutionsläran. Somliga publikationer om barnavård, historia, naturvetenskap, arkeologi, medicin, psykologi, läroböcker för grundskolan och till och med vissa så kallade bibliska referensverk antyder eller förutsätter vid dryftandet av dessa olika ämnen att evolutionen är ett ”faktum”. I synnerhet här måste den som har ett ”öppet sinne” vara på sin vakt när han läser detta, om han skall undgå att bli negativt påverkad eller ”sjuk till sinnet”, som bibeln beskriver vissa förespråkare av falska läror i det första århundradet. — 1 Tim. 6:3—11, NW.
Lär du dig att tänka klart? Du har börjat bra, om du har ett bestämt mål i livet och om du har en måttstock, varmed du kan bedöma nya upplysningar som du får din uppmärksamhet riktad på. Men du kanske säger: ”Jag har ett mål i livet och en måttstock. Det är inte dessa stora ting som gör det svårt för min tankeförmåga. Det är i stället alla dessa små, dagliga beslut — det är de som bekymrar mig. Hur kan jag få min tankeförmåga att ta itu med dessa små dagliga omsorger mest effektivt?”
[Bild på sidan 4]
RÄTTA NORMER
MÅL I LIVET