Förlåter du andra såsom du önskar bli förlåten?

Berättelsen handlar om en slav som var skyldig sin herre 60 millioner denarer, vilka han inte kunde betala igen. (Matt. 18:23—35) Hans herre befallde då att slaven och hans familj och hans tillhörigheter skulle säljas för att skulden skulle betalas. Slaven föll då ner inför sin herre och vädjade till honom och sade ...

”Ha tålamod med mig, så skall jag betala igen alltsammans till dig.”

Hans herre kände då medlidande med honom och avskrev hans mycket stora skuld.

Slaven gick sedan ut och träffade på en medslav som var skyldig honom bara 100 denarer.

”Betala igen vad du än är skyldig.”

”Ha tålamod med mig, så skall jag betala igen till dig.”

Men den som hade blivit förlåten så mycket vägrade att förlåta sin medslav så litet och lät kasta honom i fängelse.

De andra slavarna som hade sett detta rapporterade det till sin herre.

Slavens herre blev vred och kallade till sig den obarmhärtige slaven ...

”Hela den där skulden avskrev jag åt dig. ... Borde inte du, i din tur, ha varit barmhärtig mot din medslav?”

Hans herre lät då kasta denne onde slav i fängelse.

VAD VI I DAG KAN LÄRA AV DETTA: Ägaren till slavarna efterskänkte en slav vad som i dag motsvarar omkring 60 millioner kronor, men denne slav ville sedan inte efterskänka det som hans medslav var skyldig honom, omkring 100 kronor! På liknande sätt syndar vi mot Gud tusentals gånger, och ofta är vi inte ens medvetna om våra överträdelser. (Ps. 19:13) Men när vi ber om hans förlåtelse, förlåter han oss. (1 Joh. 1:9) Men hur många gånger syndar en medmänniska mot oss? Två eller tre gånger? Om Jehova förlåter oss tusentals gånger — kan vi då inte förlåta vår broder några få gånger? Betänk att vi har blivit lärda att bedja till Gud: ”Förlåt oss våra skulder, såsom vi också har förlåtit dem som står i skuld till oss.” (Matt. 6:12)