Vad betydde drömmen?
Från ”Vakna!”:s korrespondent i Brasilien
”NÄR jag tittade bakåt, kunde jag se en väldig, förskräcklig varelse, som höll på att galoppera ifatt mig. Obeväpnad och praktiskt taget naken försökte jag springa. Mina fötter tycktes vara fastklistrade vid marken! Jag kastade åter en blick bakåt och ... Sedan såg jag brandbilen köra gatan fram med hög fart och sirenerna påslagna. Och så vaknade jag kallsvettig och hörde min väckarklocka ringa!”
Låter denna dröm bekant för dig? Kanske det, eftersom den innehåller väsentliga drag i vanliga drömmar: en obehaglig upplevelse, ovanliga kläder, en snabb scenförändring och oförmåga att springa, samtidigt som en del av händelseförloppet stimuleras av ett ljud i sovrummet. Lyckligtvis vaknar vi upp i tid och undkommer!
Men vad betyder drömmen? Varför drömmer vi? Är vissa drömmar profetiska?
Intresset för drömmar är inte nytt
Intresset för drömmar är ungefär lika gammalt som mänskligheten. Den första drömmen som finns upptecknad i bibeln var den som Abimelek hade omkring år 1900 f.v.t. (1 Mos. 20:3) Åtskilliga drömmar av gudomligt ursprung, som de hebreiska patriarkerna hade, finns också upptecknade i bibeln. Beträffande drömmar i hednanationerna läser vi: ”Babylonierna hade sådan tilltro till drömmar att de sov i tempel tiden före viktiga beslut, eftersom de hoppades få råd.” Grekerna och romarna gjorde på samma sätt. Egyptierna utarbetade utförliga böcker i drömtydning. I det medeltida Europa och i muhammedanska länder för bara sextio år sedan avgjordes viktiga statsangelägenheter på grundval av drömmar. Finns det anledning att tro att sådana drömmar var av gudomligt ursprung och att dessa beslut därför fattades på en pålitlig grundval? Hur förhåller det sig med uttydning av drömmar i dag?
Sigmund Freud kallade drömmarna ”den kungliga vägen till det undermedvetna” och försökte tolka dem på grundval av våra undertryckta önskningar, särskilt den starka sexualdriften. Under de senaste decennierna har det emellertid på vetenskapliga institutioner gjorts många undersökningar av drömmar, och den allmänna meningen är att Freuds drömtydning var alltför förenklad.
Studiet av sömn och drömmar
Med hjälp av rymdålderns elektroniska apparatur har forskare undersökt förändringar i hjärnans elektriska vågmönster och aktiviteten i vissa hjärnceller under drömmen. Vetenskapen är ännu långt ifrån en djupare förståelse av drömmar, men vissa slutsatser accepteras nu tämligen allmänt. Det har till exempel bevisats att varje person drömmer, även de som kraftigt förnekar detta. Småbarn drömmer upp till 70 procent av sin sömn, medan vuxna bara drömmer ungefär 24 procent. Katter och många andra däggdjur visar hjärnaktivitet under sömnen, och man tror att även de drömmer. Nog är det tydligt att en sovande hund drömmer, när den gnäller och skäller, medan det rycker i tassarna på den.
Experiment med människor visar att sömnen kan uppdelas i stadier. Det börjar med en lätt sömn, och så småningom sjunker vi ner i en allt djupare sömn, tills vi når stadium 4, det djupaste stadiet. Sedan, efter ett stadium med lättare sömn, kommer vi in i REM-sömnen (Rapid Eye Movement, snabba ögonrörelser). Som namnet antyder, åtföljs detta stadium av ryckiga ögonrörelser, som om ögonen följde snabba rörelser på en filmduk. Trots att ögonen är slutna, är dessa rörelser tydligt synliga för en iakttagare. (Europeiska forskare kallar detta stadium ”paradoxal sömn”, eftersom studium av hjärnans vågmönster uppenbarar att hjärnan fungerar som om kroppen vore vaken.) REM-sömnen är vanligtvis en period då man drömmer.
När det gäller denna forskning, går man till väga så att iakttagaren väcker den sovande, när REM-sömnen slutar, och låter honom återge sin dröm. Man har funnit att det vanligtvis tar omkring 90 minuter för den sovande att passera alla sömnstadier, från stadium 1 fram till och med REM-sömnen, varpå förloppet börjar på nytt. En forskningsskribent sade: ”Det nattliga mönstret är lika regelbundet som himlakropparnas rörelser.” Den första perioden REM-sömn varar bara ungefär fem till tio minuter, men perioderna med REM-sömn blir gradvis längre fram till den sista perioden, som varar omkring 50 minuter. Under en normal nattsömn blir det sammanlagt 90 till 120 minuter REM-sömn, då man drömmer. Du drömmer alltså sammanlagt lika lång tid som en vanlig film. Det är inte något dåligt sätt att tillbringa natten, kanske du säger.
Tyvärr har drömmar för vana att försvinna strax efter det att vi vaknar, och vi kommer bara ihåg den senaste, om ens det. Vi kan alltså inte berätta särskilt mycket för någon om denna oavkortade nattliga filmföreställning! Det är precis som det beskrivs i bibelboken Job: ”Lik en dröm flyger han [den onde avfällingen] bort, och ingen finner honom mer.” (Job 20:8) Av denna anledning väcker forskarna drömmaren, när ögonglobernas snabba rörelser upphör.
Varför vi drömmer
Forskningen tyder på att vissa drömmar är en produkt av våra dagliga aktiviteter, upplevelser och tankar. I What Your Dreams Mean (Vad dina drömmar betyder) framhåller Ann Faraday att ”de flesta drömmar på något sätt återspeglar det som sysselsatt vårt sinne under den föregående dagen eller två”. Å andra sidan plågas soldater, som utsatts för granatchocker, ofta i åratal av hemska mardrömmar efter sin återkomst från kriget.
Det är intressant att vissa experiment visar att ”vi alla tycks behöva våra drömmar, och ju yngre vi är, desto nödvändigare verkar de vara. ... Genom att använda droger, som selektivt eliminerar enbart REM-sömnen, har forskare visat att vuxna kan klara långa perioder utan sina drömmar. Däremot undergår dessa drömhungrande personer samtidigt svaga personlighetsförändringar; de blir allt vresigare och oroligare och är dessutom ofta ur stånd att koncentrera sig.” En annan forskare, som bekräftade att drömmar spelar en väsentlig roll i vårt liv, framhöll: ”REM-perioder (och därmed också drömmar) har en viss funktion, eller funktioner, och att döma av den utsträckning i vilken kroppen medverkar, är det ganska säkert en viktig funktion.”
Uttydning av drömmar
Med tanke på alla de faktorer som är inbegripna när det gäller drömmar, blir det allt tydligare att det är oförståndigt att fästa speciell vikt vid våra drömmar. Eftersom varje människa drömmer nästan varje natt, bör vi då anse att våra drömmar är ovanliga och att de har en speciell innebörd? I en bok med titeln Sleep (Sömn) förklarar författarna: ”Varken analyser av bokstavligt talat billaster med drömhistorier eller de laboratoriemetoder som kommer till användning inger förhoppningar om att man kommer att finna en formel med vars hjälp man snabbt kan förstå drömmar.”
Det är sant att det finns många som säger att de skulle kunna uttyda dina drömmar, men deras olika uppfattningar är ett av de starkaste argumenten mot att man skall försöka lägga viss innebörd i sina drömmar. Doktor Rosalind Cartwright förklarade: ”Det som kanske är det mest slående vi funnit är de oerhörda skillnaderna, när det gäller personliga åsikter [bland drömtydare].” Hon skrev också: ”Många psykoterapeuter hävdar fortfarande att de kan göra den rätta uttydningen av din dröm, ... men de glömmer tydligen bort det förhållandet att deras kolleger, med utgångspunkt från samma dröm, kan komma fram till helt annorlunda ting.”
I stället för att försöka uttyda andras drömmar är tendensen bland vissa forskare i dag att man skall lära människor hur de själva skall uttyda sina drömmar. Eftersom varje person är insatt i sina egna erfarenheter och problem, anser man att personen själv har de bästa förutsättningarna att dra slutsatser om innebörden i sina drömmar. Men har du någonsin försökt få klart för dig vad en surrealistisk målare hade i tankarna, när han målade en viss tavla? Hur många personer i en grupp skulle ha samma uppfattning? Precis så olika kan det vara när det gäller drömtydning, enligt dr Calvin Hall.
En anledning till detta är naturligtvis att drömtydare från olika kulturer lägger helt olika innebörd i de symboler som en dröm innehåller. Grekerna trodde till exempel att det betydde sjukdom, om man såg en orm i en dröm, medan egyptierna däremot ansåg att det var ett positivt tecken, när det gällde en bilagd tvist. Därför är det klokt av dig att inte ta alltför allvarligt på de naturliga drömmar du kan ha. Men du kan finna dem roande. En författare skrev att drömmar många gånger är så roliga att ”jag ofta undrar varför folk inte vaknar av skratt”!
Om din sömn, å andra sidan, ofta störs av mardrömmar, skulle det vara bättre att söka efter tänkbara orsaker till dem i ditt levnadssätt i stället för att försöka finna en innebörd i dessa drömmar. Hur sant är inte det som bibeln säger: ”Ty på grund av överflöd [på sysselsättning] kommer drömmar”! — Pred. 5:6, NW.
Drömmar med gudomligt ursprung
De som söker finna en viss betydelse i sina drömmar pekar ofta på de gudomligt inspirerade drömmar som finns nedtecknade i bibeln och frågar: ”Skulle inte vissa drömmar i vår tid också kunna vara inspirerade av Gud?” Det är sant att Gud på bibelns tid använde drömmar för att meddela sig med sina tjänare, till exempel Josefs välkända dröm med uppmaningen att han skulle fly till Egypten med sin hustru, Maria, och deras barn, Jesus. Gud gav också drömmar åt män som inte tjänade honom, till exempel när han gav de profetiska drömmarna åt Egyptens Farao och tillkännagav att det skulle bli sju års hungersnöd i landet. — Matt. 2:13; 1 Mos. 41:1—7.
Alla sådana drömmar från Gud gavs för att skydda eller leda Guds tjänare eller för att åstadkomma en lyckosam utgång, när det gällde hans vilja och uppsåt. Aposteln Paulus skrev emellertid: ”Gud, som för länge sedan vid många tillfällen och på många sätt [däribland drömmar] talade till våra förfäder genom profeterna, har vid slutet av dessa dagar talat till oss genom en Son.” (Hebr. 1:1, 2) I bibeln har vi en uppteckning över vad Gud ”talat till oss genom [sin] Son”. Därför behöver Jehova Gud inte använda drömmar för att tala till oss.
Om du alltså undrar vad framtiden har i beredskap för dig, eller om du söker efter en lösning på dina problem, kan du finna svaret i Guds ord, bibeln, och inte i uttydningen av dina drömmar.