”Har du varit i snöns förrådshus?”
MEDAN elden brann och värmde inomhus, hade ett vitt täcke stilla och mjukt börjat lägga sig på huset och på marken. Det snöade. För somliga får stunder som denna deras sinne att söka svar på en fråga som ställdes för många århundraden sedan: ”Har du varit i snöns förrådshus?” (Job 38:22, Levande Bibeln) Ännu i denna dag är det så att snö — dess ursprung, hur flingor tillväxer och deras utformning — får vetenskapsmännens tankar att svindla.
Men vad är egentligen detta mjuka, fluffiga ämne? Enkelt uttryckt är snö en anhopning av iskristaller förfärdigade av vattenånga i luften. Temperatur, fuktighet och lufttryck samverkar till att modellera de vackert symmetriska formerna hos iskristallerna. När temperaturen nära marken är över 0°, kan snö komma ner som regn. Men om temperaturen är under 0°, klumpar de små kristallerna ihop sig och bildar en snöflinga.
Men det måste finnas något som fukten kan formas runt, något som fungerar som ett ”frö”. Vad kan då komma till användning? Varje mikroskopisk partikel som svävar omkring i luften passar bra — damm, salt eller till och med föroreningar. Runt dessa kärnor växer iskristaller fram i form av platta sexuddiga stjärnor, sexkantiga pelare eller gnistrande nålar. När snön långsamt singlar mot marken från höjder på upp till 10 kilometer, kan den kollidera med andra kristaller och fastna på dem, eller den kan splittras och bilda fler ”frön” till ytterligare kristaller.
Är varje snöflinga unik?
Här är två statistiska uppgifter som kanske förvånar dig: en kubikmeter snö kan innehålla omkring 400 millioner snöflingor. Och man har beräknat att uppemot hälften av jordens landyta och 10 procent av haven, omkring 124 millioner kvadratkilometer, ibland kan befinna sig under detta vintriga täcke. Med tanke på all denna snö, är det då möjligt att det inte finns två snöflingor som är lika? Ja!
Låt oss begrunda några andra fakta för att försöka förstå varför. Millioner vattenmolekyler, som kan arrangeras på många olika sätt, kan bilda en enda iskristall. Och det krävs från en till drygt hundra av dessa iskristaller för att bilda en enda snöflinga. Enligt Charles Knight, fysiker vid U.S. National Center for Atmospheric Research (Förenta staternas center för atmosfärisk forskning), är det så att om man matar in alla dessa siffror i en dator, finner man att det finns ännu fler möjliga kombinationer av molekyler i varje snöflinga än det har funnits snöflingor under jordens hela historia.
Dessutom är det så att luften runt en flinga formar dess tillväxt. Som tidigare nämnts är det fukt, temperatur och lufttryck som modellerar snön. Men vinden formar den också. Alla fyra faktorer kan variera från ögonblick till ögonblick. Fallande snö kan passera genom luftmassor av varierande temperatur. Vinden kan svepa den med sig genom hur många temperatur- och fuktnivåer som helst på dess nedåtriktade färd. Och eftersom det inte är sannolikt att det finns två flingor som följer samma bana mot jorden, bör varenda en onekligen bli unik.
Vårt ”värmetäcke”
På samma sätt som många gonar sig under ett varmt täcke en kall vinternatt har jorden sitt eget vintertäcke. Tack vare snön blir temperaturvariationerna i marken måttliga. Marken kvarhåller den värme den upptog innan den blev täckt. På så sätt skyddas utsädet, och grödor kan växa upp lagom till nästa skördetid.
Det är emellertid inte enbart så att jorden isoleras; den blir också gödslad. Hur då? Tack vare de viktiga nitrater som snön avger. På 1970-talet uppskattade man att ett genomsnittligt snöfall på präriefarmer i USA kunde avge nitrater till ett värde av omkring 50 dollar per hektar.
Och visste du att snön uppges vara den effektivaste ”dammen” av alla slag? Vattnet hålls tillbaka eller magasineras i form av snö. I denna form bidar det tiden, tills det frigörs vid snösmältningen under våren. Därigenom hålls vattnet tillbaka precis som av en damm. Därtill kommer att snön, tack vare sin förmåga att reflektera solstrålningen, långsamt smälter bort, och på så sätt sipprar mycket av vattnet ner i marken i stället för att bara rinna bort.
För drygt 2.500 år sedan angav bibeln dessa goda effekter av regn och snö i följande ordalag: ”Regnet och snön faller från himmelen och ... vänder [inte] tillbaka dit igen, förrän det har vattnat jorden och gjort den fruktsam och bärande, så att den ger säd till att så och bröd till att äta.” (Jesaja 55:10) Ja, för många av jordens invånare kan det vara så att det vatten de dricker och den mat de äter och till och med den elektricitet de använder direkt eller indirekt är ett resultat av den avtappning som sker från ”snöns förrådshus”.
[Ruta på sidan 21]
Har du någonsin undrat ...
Vilken färg har snön?
”Vit”, skulle de flesta svara. Men snön är genomskinlig; den är klar. Den består av milliarder små prismor. När ljuset passerar genom varje kristallprisma, bryts det i regnbågens alla färger. Vårt öga, som inte förmår registrera allt detta färgspel samtidigt, summerar helt enkelt ihop färgerna till totalsumman — vitt.
Hur kommer det sig att jag får ont i ryggen efter snöskottning, när snöflingorna är så lätta och luftiga?
Tyngden av millioner flingor som travas på varandra är avsevärd. Om du till exempel skottar bort snön från en trottoar som är 15 meter lång och 1,5 meter bred efter ett snöfall på 40 centimeter, kommer du att lyfta omkring 900 kilo snö!
[Bild på sidan 21]
Iskristaller är alla symmetriska och sexsidiga till formen, men ändå finns det inte två som är lika