Kommer du att ge akt på varningar om en hotande katastrof?

VISSA naturkatastrofer orsakar olägenheter i människors liv; andra orsakar stor förödelse på liv och egendom. Men vanligtvis berör sådana katastrofer endast en liten del av jorden och dess befolkning vid just det tillfället. Den nuvarande generationen står emellertid inför en katastrof av global omfattning som kommer att påverka hela mänskligheten.

Nej, vi talar inte om ett kärnvapenkrig mellan supermakterna, även om detta skulle vara en fruktansvärd katastrof. Vad vi avser är i stället Guds bestämda uppsåt att avlägsna all ondska från jordens yta.

Omfattningen av denna katastrof angavs av Jesus i hans profetia beträffande avslutningen på tingens ordning: ”Då skall det vara en stor vedermöda, en sådan som inte har förekommit sedan världens början intill nu, nej, inte heller på nytt skall förekomma. Ja, om inte de dagarna förkortades, skulle inget kött bli frälst.” — Matteus 24:3, 21, 22.

De räddade sina liv

Jesus jämförde denna världsomfattande katastrof med en tidigare världsförstöring, floden på Noas tid, och sade: ”För alldeles som Noas dagar var, så kommer Människosonens närvaro att vara.” (Matteus 24:37) Beträffande tiden före floden säger bibeln att ”människans uselhet var mycket stor på jorden och att varje benägenhet hos hennes hjärtas tankar bara var usel hela tiden”. Jehova sade: ”Jag ämnar utplåna människan, som jag har skapat, från markens yta.” — 1 Moseboken 6:5—8, NW.

Vad Noa beträffar, läser vi i Hebréerna 11:7: ”Genom tro visade Noa, sedan han hade fått gudomlig varning och underrättelse om ting som man ännu inte såg, gudaktig fruktan och byggde en ark till räddning för sitt husfolk.” Noa, hans hustru och hans söner samt deras hustrur blev alla bevarade vid liv genom syndafloden.

Resten av mänskligheten på den tiden underlät emellertid att ge akt på den varning som gavs. Jesus säger om tiden före syndafloden att människor ”åt och drack, män gifte sig och kvinnor bortgiftes, ända till den dag då Noa gick in i arken, och de tog ingen notis förrän syndafloden kom och ryckte dem alla bort”. — Matteus 24:38, 39.

På Lots tid fattade Gud beslutet att fördärva invånarna i Sodom och Gomorra på grund av deras stora omoraliskhet. Likväl fortsatte de ”med att äta, med att dricka, med att köpa, med att sälja, med att plantera, med att bygga”, precis som om ingenting skulle hända. Lot varnade sina blivande svärsöner för den fara som hotade, men i deras ögon ”var han som en som skämtade”. Gud lät emellertid eld och svavel strömma ner från himlen och tillintetgjorde dem alla. Lot och hans döttrar lydde varningen och räddade sina liv. — Lukas 17:28, 29; 1 Moseboken 19:12—17, 24, NW.

En varning som frambars på Jesu tid

På Jesu tid hade det judiska folket förkastat Guds ord till förmån för sina egna traditioner, och de förkastade också Guds Son som den Smorde eller Messias. Gud beslöt därför att verkställa sin dom över dem och deras ärorika stad, Jerusalem, med hjälp av de romerska härarna. Jesus varnade för denna katastrof och talade om för sina lärjungar hur de skulle kunna undfly denna dom. Han sade:

”När ni får se vämjeligheten som vållar förödelse, den som är omtalad genom profeten Daniel, stå på helig plats ... , då må de som är i Judeen börja fly till bergen.” Han sade också: ”När ni vidare får se Jerusalem vara omringat av lägrade krigshärar, vet då att dess ödeläggande har närmat sig. Då må de som är i Judeen börja fly till bergen, och de som är mitt i Jerusalem bör dra ut, och de som är ute i bygderna bör inte gå in i det; dessa är nämligen dagar för rättskipning, för att alla de ting som har blivit skrivna skall uppfyllas.” (Matteus 24:15, 16; Lukas 21:20—22) Vid denna tid skulle människor behöva skrida till handling omedelbart och inte ens ta sig tid att sätta sina materiella ägodelar i säkerhet. Jesus sade: ”Den som är uppe på taket bör inte gå ner för att ta ut de saker som finns i hans hus; och den som är ute på fältet bör inte vända tillbaka till huset för att hämta sin ytterklädnad.” — Matteus 24:17, 18.

År 66 v.t. omringades Jerusalem av romerska härar under Cestius Gallus, i uppfyllelse av Jesu profetia. Romarna, som i själva verket hade underminerat tempelmuren och således stod på judarnas heliga plats, var en vämjelighet för judarna. Det varnande tecknet fanns där, men det fanns ingen möjlighet att fly. Helt oväntat drog emellertid Cestius Gallus tillbaka sina trupper. De kristna började fly till bergen. Flertalet människor stannade emellertid kvar i staden, och andra judar fortsatte att strömma dit på grund av de förestående religiösa högtiderna.

År 70 v.t., då staden var fylld till bristningsgränsen med påskfirare, återvände de hämndlystna romerska styrkorna under härföraren Titus och belägrade Jerusalem. Så småningom blev murarna nedbrutna, och templet och hela staden jämnades med marken. Enligt historikern Josefos dödades 1.100.000 människor, och de 97.000 som överlevde såldes som slavar till Egypten och andra länder. Detta var vad som hände de människor som underlät att ge akt på Jesu varning. De som flydde från staden, som Jesus hade befallt, räddade sina liv.

Ge akt på varningen nu

Jesu profetia, som finns nedtecknad i Matteus, kapitel 24, Markus, kapitel 13, och Lukas, kapitel 21, skulle komma att få en större uppfyllelse. Tänk på att Jesus också besvarade en fråga som hans apostlar hade ställt angående tecknet på hans närvaro, som bibeln förknippar med slutet på en hel världsordning. (Daniel 2:44; Matteus 24:3, 21) Jesu svar inbegrep i korthet att hans återkomst, eller närvaro, som skulle vara osynlig, skulle utmärkas av ett tecken som skulle inbegripa krig, hungersnöd, jordbävningar, farsoter, tilltagande laglöshet, förföljelse av hans lärjungar, ängslan bland nationerna och att människor blir vanmäktiga av fruktan och väntan på de ting som skall komma över den bebodda jorden. — Matteus 24:7, 8, 12; Lukas 21:10, 11, 25, 26.

Vem kan förneka att den generation som har levt sedan första världskriget har fått uppleva en ökning av alla dessa nödens våndor? För att människor skulle förstå innebörden i dessa ting förutsade Jesus: ”Och dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” (Matteus 24:14) Jehovas vittnen har nitiskt predikat dessa goda nyheter om Riket i mer än 200 länder och på mer än 200 olika språk för att varna människor för det förestående verkställandet av Guds dom. Med hänsyftning på dem som skulle få uppleva början till nödens våndor, som började i och med första världskriget, förklarade Jesus: ”Jag säger er i sanning att denna generation visst inte skall försvinna förrän alla dessa ting inträffar.” — Matteus 24:34.

De som ger akt på Jesu varning visar inte detta genom att fly till några bokstavliga berg eller försöka undkomma till någon annan plats på jorden, utan genom att vända sig till den sanne Guden, Jehova, och lära känna hans föranstaltning för bevarande av liv. Du kan göra detta genom att kontakta dem som frambär denna varning, Jehovas vittnen, låta dem studera bibeln tillsammans med dig och umgås med dem.

Om cirka tio tusen japaner kunde undgå tillintetgörelse vid ett vulkanutbrott genom att ge akt på de varningar som gavs, hur mycket viktigare är det då inte att vidta åtgärder nu för att få Jehovas beskydd under den tillintetgörelse som skall drabba världen i denna ändens tid!

[Bild på sidan 10]

Genom att ge akt på varningar undgick Lot och hans döttrar att bli tillintetgjorda