Nyckeln till överlevnad

OM DU fick höra på nyheterna att en mördare strök omkring i grannskapet, skulle du då inte vidta åtgärder för att skydda dig själv och din familj? Förmodligen skulle du låsa och regla dörrarna, så att ingen kunde ta sig in den vägen. du skulle också hålla utkik efter suspekta individer och ringa till polisen så snart du såg något misstänkt.

Bör en kvinna vara mindre vaksam när det gäller en sådan dödlig sjukdom som bröstcancer? Vilka åtgärder kan hon vidta för att skydda sig och förbättra sina utsikter att överleva?

Kostens betydelse

Man beräknar att vart tredje cancerfall i Förenta staterna förorsakas av dietiska faktorer. En sund kost som hjälper dig att hålla kroppens immunsystem intakt kan vara din första försvarslinje. Även om man inte känner till något födoämne som kan bota cancer, kan man förebygga sjukdomen genom att äta vissa födoämnen och knappa in på andra. ”Genom rätt kost kan man minska risken för bröstcancer med upp till femtio procent”, förklarar dr Leonard Cohen vid American Health Foundation i Valhalla i staten New York.

Fiberrika födoämnen, till exempel grovt bröd och andra fullkornsprodukter, kan bidra till att minska halten av prolaktin och östrogen, möjligen genom att binda sig vid dessa hormoner och föra ut dem ur kroppen. Enligt tidskriften Nutrition and Cancer kan detta ”hämma carcinogenesens aktiva fas”.

Genom att man minskar konsumtionen av mättat fett kan risken för cancer nedbringas. Tidskriften Prevention hävdar att man bara genom att dricka skummjölk i stället för vanlig mjölk, knappa in på smöret, äta magrare kött och ta bort skinnet från grillad kyckling kan få ner intaget av mättat fett till säkrare nivåer.

Grönsaker som är rika på A-vitamin, till exempel morötter, squash och sötpotatis, samt bladgrönsaker, såsom spenat och olika kålsorter, kan också vara till hjälp. Man tror att vitamin A förhindrar bildandet av cancerogena mutationer. Sådana grönsaker som broccoli, brysselkål, blomkål, vitkål och färsk lök innehåller också ämnen som främjar bildandet av skyddande enzymer.

I boken Breast Cancer—What Every Woman Should Know förklarar dr Paul Rodriguez att immunförsvaret, som spårar upp och oskadliggör onormala celler, kan stärkas genom rätt kost. Han rekommenderar födoämnen som innehåller mycket järn, till exempel magert kött, bladgrönsaker och skaldjur, samt C-vitaminrika frukter och grönsaker. Frukter och grönsaker som är rika på vitamin C minskar risken för bröstcancer, rapporterar Journal of the National Cancer Institute. Sojabönor och ojästa sojaprodukter innehåller genistein, ett ämne som vid laboratorieförsök visat sig hämma tumörcellers tillväxt, men vars verkan på människor ännu återstår att bevisa.

Tidig upptäckt

”Tidig upptäckt av bröstcancer är fortfarande det viktigaste steget när det gäller att påverka sjukdomens förlopp”, sägs det i publikationen Radiologic Clinics of North America. Tre mycket viktiga åtgärder i detta sammanhang är regelbunden självundersökning av brösten, årlig undersökning av läkare och mammografi.

Varje kvinna bör själv undersöka sina bröst varje månad och bör noga ge akt på allt som verkar misstänkt, till exempel förhårdnader eller knölar. Om hon ser eller känner något ovanligt, bör hon genast kontakta sin läkare, hur obetydlig hennes upptäckt än må förefalla. Ju tidigare diagnosen kan ställas, desto större kontroll har hon över sin framtid. En svensk undersökning visar att om icke-metastatiska bröstcancertumörer mäter högst 15 millimeter i diameter och avlägsnas kirurgiskt, kan 94 procent av patienterna räkna med att vara vid liv efter 12 år.

Doktor Patricia Kelly förklarar: ”Om du inte har märkt något av din bröstcancer på 12 1/2 år, kommer den med all sannolikhet inte tillbaka. ... Och kvinnor kan lära sig att upptäcka bröstcancertumörer på mindre än en centimeter med hjälp av fingrarna.”

Det har rekommenderats att kvinnor genomgår läkarundersökning hos en specialist eller allmänpraktiserande läkare regelbundet en gång om året, i synnerhet efter 40 års ålder. Om en knöl upptäcks vid ett sådant tillfälle, kan det vara bra att få ett utlåtande av ytterligare en bröstspecialist eller kirurg.

National Cancer Institute i USA hävdar att regelbunden mammografi är ett utmärkt vapen mot bröstcancer. Med denna typ av röntgen kan man upptäcka tumörer kanske ända upp till två år innan de kan kännas med fingrarna. Undersökningen rekommenderas särskilt för kvinnor över 40 år. Doktor Daniel Kopans konstaterar emellertid: ”Den är långt ifrån fullkomlig.” All bröstcancer kan inte upptäckas med hjälp av mammografi.

Doktor Wende Logan-Young, som är verksam vid en bröstklinik i staten New York, förklarar för Vakna! att om en kvinna eller hennes läkare finner en abnormitet men en mammografi inte visar något spår av den, kan det finnas en tendens att ignorera de yttre fynden och tro på röntgenundersökningen. Hon förklarar att det är ”det största misstaget nu för tiden”. Hon ger kvinnor rådet att vara en smula skeptiska när det gäller mammografins förmåga att upptäcka cancer och att även sätta stor tilltro till manuella bröstundersökningar.

Även om man kan upptäcka tumörer med hjälp av mammografi, visar en sådan undersökning egentligen inte om dessa är godartade eller elakartade. Detta kan bara konstateras med en biopsi. Ett exempel på detta är Irene, som genomgick en mammografiundersökning. På grundval av röntgenbilderna diagnostiserade hennes läkare den knöl hon hade i bröstet som godartad och sade: ”Jag är fullständigt säker på att du inte har cancer.” Sköterskan som utförde mammografin var orolig, men Irene sade: ”Jag tänkte att om doktorn var så säker, var det kanske bara jag som jagade upp mig.” Knölen blev snart större, och Irene konsulterade därför en annan läkare. Man gjorde en biopsi, och den visade att hon hade inflammatorisk carcinom, en snabbt växande form av cancer. För att fastställa om en tumör är godartad (vilket den är i 8 fall av 10) eller elakartad måste man således göra en biopsi. Om knölen verkar misstänkt eller växer, bör man alltid göra en biopsi.

Behandlingsmetoder

De traditionella behandlingsmetoderna vid bröstcancer är för närvarande operation, strålbehandling och kemoterapi (cellgift). Upplysningar om vilken typ av tumör det rör sig om, dess storlek, dess benägenhet att sprida sig, huruvida den har spritt sig till lymfkörtlarna eller inte och uppgifter om ditt menstruella status kan hjälpa dig och din läkare att avgöra vilken metod som är lämplig i ditt fall.

Operation. I årtionden har radikal mastektomi — bortoperering av bröstet och omgivande muskelvävnader samt lymfkörtlarna — varit den allmänt använda metoden. På senare tid har man emellertid i ökad utsträckning försökt bevara bröstet och avlägsna endast tumören samt lymfkörtlarna. I kombination med strålbehandling ger denna metod i stort sett samma överlevnadsfrekvens som radikal mastektomi. Eftersom den här metoden är mindre vanställande, har somliga kvinnor lättare att besluta sig för att låta operera bort en mindre tumör. Läkartidningen British Journal of Surgery förklarar emellertid att för yngre kvinnor och kvinnor med flera cancertumörer i samma bröst eller tumörer på mer än 3 centimeter är risken för återfall större med denna metod.

En viktig faktor när det gäller risken för återfall framhålls i tidskriften Cleveland Clinic Journal of Medicine: ”Blodtransfusioner har en negativ inverkan på överlevnads- och återfallsfrekvensen ... efter modifierad mastektomi.” Rapporten visar att överlevnadsfrekvensen efter fem år var 53 procent för den grupp som fått blodtransfusion, mot 93 procent för den grupp som inte fått blod.

En annan faktor som ökar överlevnadsfrekvensen nämns i läkartidningen The Lancet, där dr R. A. Badwe skriver: ”Valet av tidpunkt för operationen i förhållande till menstruationscykeln har stor inverkan på det långsiktiga resultatet för bröstcancerpatienter i fertil ålder.” Rapporten visar att kvinnor som fått tumören bortopererad under en fas med östrogenstimulation klarade sig sämre än de som opererades under andra faser i menstruationscykeln — överlevnadsfrekvensen efter tio år var 54 procent för den förra gruppen och 84 procent för den senare. Den bästa tidpunkten för operation för kvinnor i fruktsam ålder med bröstcancer uppges vara minst 12 dagar efter den senaste menstruationen.

Strålbehandling. Strålbehandling dödar cancerceller. Vid modifierad mastektomi, då kirurgen försöker rädda bröstet, kan mikroskopiska tumörer undgå upptäckt. Genom strålbehandling kan kvarvarande cancerceller oskadliggöras, men bestrålningen medför en viss risk för sekundärsvulster i det andra bröstet. Doktor Benedick Fraass rekommenderar att man i största möjliga utsträckning försöker begränsa den stråldos som det andra bröstet utsätts för. Han förklarar: ”Med några få enkla åtgärder är det möjligt att i hög grad minska den dos som det andra bröstet får motta under bestrålningen.” Han föreslår att man placerar en 2,5 centimeter tjock blyplatta över det andra bröstet.

Cellgift. Trots alla försök att bekämpa bröstcancer på kirurgisk väg kommer 25—30 procent av alla kvinnor med nyupptäckt bröstcancer att ha dolda metastaser, som till en början är alltför små för att ge några symptom. Kemoterapi är en behandlingsform vid vilken man använder kemiska ämnen för att försöka döda de celler som angriper andra delar av kroppen.

Kemoterapin har emellertid sina begränsningar, eftersom cancertumörer består av olika typer av celler som alla är olika känsliga för cellgifter. Celler som överlever behandlingen kan ge upphov åt en ny generation tumörer som är resistenta mot kemoterapeutika. Enligt läkartidningen The Lancet för januari 1992 medför dock kemoterapin att kvinnans chans att överleva ytterligare en tioårsperiod ökar med mellan 5 och 10 procent, beroende på åldern.

Bland de biverkningar som åtföljer cellgiftsbehandling märks illamående, kräkningar, håravfall, blödningar, hjärtbesvär, nedsatt immunförsvar, sterilitet och leukemi. Beträffande dessa biverkningar skriver John Cairns i Scientific American: ”Dessa risker kan förefalla relativt obetydliga för en patient med långt framskriden och snabbt växande cancer, men de skulle inge allvarliga betänkligheter hos en kvinna som har en liten [1 cm] och tydligtvis begränsad cancertumör i bröstet. Risken för att hon skall dö av sin cancer inom fem år är bara cirka 10 procent, även om hon inte får någon ytterligare behandling efter operationen.”

Hormonterapi. Antiöstrogenterapi motverkar östrogenets tillväxtstimulerande verkan. Effekten uppnås genom att man minskar östrogennivån hos kvinnor i fruktsam ålder — antingen genom att operera bort äggstockarna eller med hjälp av läkemedel. The Lancet rapporterar att båda dessa metoder ökar överlevnadsfrekvensen efter tio år med 8—12 procent.

För kvinnor som har haft bröstcancer är eftervården ett livslångt projekt. Patienten måste stå under noggrann kontroll, för om en metod misslyckas och ett återfall inträffar, kan någon annan typ av behandling vara ett effektivt vapen.

En typ av cancerbehandling som angriper sjukdomen från en annorlunda infallsvinkel kretsar kring ett syndrom som kallas kakexi. Tidskriften Cancer Research förklarar att två tredjedelar av alla cancerdödsfall förorsakas av kakexi, en term som används för att beteckna höggradig utmärgling och kraftlöshet. Doktor Joseph Gold vid Syracuse Cancer Research Institute i Förenta staterna förklarar för Vakna!: ”Vi menar att en tumör inte kan sprida sig till andra delar av kroppen, om inte de biokemiska vägarna till kakexi är öppna.” En klinisk undersökning, vid vilken man använde det icke-toxiska medlet hydrazinsulfat, visade att en del av dessa vägar kan blockeras. Tillståndet stabiliserades för 50 procent av patienterna med långt framskriden bröstcancer.

För att slippa operationer och cellgifter har somliga kvinnor tagit sin tillflykt till så kallade alternativa behandlingsformer, till exempel Hoxsey-behandling och olika naturläkemedel. Det är emellertid svårt att avgöra hur effektiva dessa metoder är, eftersom få studier har publicerats i detta ämne.

Även om Vakna! presenterar olika metoder som kan vara en nyckel till överlevnad, vill vi inte rekommendera någon speciell behandlingsform. Vi uppmuntrar alla att efter noggrant övervägande själva fatta beslut i frågan. — Ordspråken 14:15.

Stress och bröstcancer

I tidskriften Acta neurologica förklarar dr H. Baltrusch att intensiv eller långvarig stress kan försämra immunsystemets försvar mot tumörsjukdomar. Hos kvinnor som är uttröttade, lider av depression eller saknar känslomässigt stöd kan immunförsvaret vara nedsatt med så mycket som 50 procent.

Doktor Basil Stoll ger därför följande rekommendation i publikationen Mind and Cancer Prognosis: ”Alla ansträngningar bör göras för att försöka begränsa det ofrånkomliga fysiska och psykiska trauma som cancerpatienter får utstå under och efter behandlingen av sin sjukdom.” Hur kan man då hjälpa och stödja en kvinna med bröstcancer?

[Infälld text på sidan 7]

Även om man inte känner till något födoämne som kan bota cancer, kan man förebygga sjukdomen genom att äta vissa födoämnen och knappa in på andra. ”Genom rätt kost kan man minska risken för bröstcancer med upp till femtio procent”, förklarar dr Leonard Cohen

[Infälld text på sidan 8]

”Tidig upptäckt av bröstcancer är fortfarande det viktigaste steget när det gäller att påverka sjukdomens förlopp”, sägs det i publikationen ”Radiologic Clinics of North America”. Tre mycket viktiga åtgärder i detta sammanhang är: regelbunden självundersökning av brösten, årlig undersökning av läkare och mammografi

[Infälld text på sidan 10]

Hos kvinnor som är uttröttade, lider av depression eller saknar känslomässigt stöd kan immunförsvaret vara nedsatt

[Ruta på sidan 9]

Självundersökning — en månatlig kontroll

SJÄLVUNDERSÖKNING av brösten bör göras 4—7 dagar efter menstruationsperioden. Kvinnor som har passerat klimakteriet behöver också göra en kontroll en viss dag varje månad.

Tecken att spana efter samma dag varje månad

• En knöl (liten eller stor) eller förhårdnad i bröstet.

• Veck, gropar eller missfärgningar i huden på bröstet.

• Indragning eller åtstramning av bröstvårtan.

• Irriterad hud på bröstvårtan eller utsipprande vätska.

• Förstorade lymfkörtlar under armarna.

• Förändringar i födelsemärken eller operationsärr på bröstet.

• Förändringar med avseende på bröstens storlek och form.

Självundersökning

Ställ dig upp och lyft vänster arm över huvudet. Tryck högra handens fingrar mot vänster bröst och för handen med små cirkelrörelser runt hela bröstet och in mot bröstvårtan. Undersök också området mellan armhålan och bröstet.

Ligg på rygg med en kudde under vänstra skuldran och lägg vänstra armen över eller bakom huvudet. Undersök vänstra bröstet med samma cirkelrörelser som ovan. Upprepa hela proceduren med högra bröstet.

Kläm försiktigt på bröstvårtan för att se om det finns några tecken på flytningar. Upprepa proceduren med högra bröstet.