Vad som finns bakom masken
MED YXAN I HANDEN BANAR SIG TIMMERHUGGAREN VÄG TILL ETT TRÄD I DEN CENTRALAFRIKANSKA SKOGEN. HANS UPPDRAG ÄR RELIGIÖST, ETT UPPDRAG SOM UTFÖRTS OTALIGA GÅNGER I AFRIKA UNDER ÅRTUSENDENAS GÅNG.
TIMMERHUGGAREN tror att det bor en ande i trädet och att den förtjänar djup respekt. Innan timmerhuggaren gav sig i väg rådfrågade han en medicinman för att skydda sig mot den här andens vrede. Han genomgick sedan en reningsceremoni och frambar ett offer till trädets ande.
Med yxan gör han ett jack i trädet. Han för läpparna mot skåran och suger därefter i sig lite sav för att tillvinna sig frändskap med trädet. Efter det att trädet är fällt lämnar han det kvar på marken några dagar för att anden skall få tillräckligt med tid att hitta en boning någon annanstans. Timmerhuggaren tror att trädet har kraft i sig självt, trots att anden lämnar det. Trädets kraft är så stark att de som handskas med virket från det måste vara noggranna med att följa föreskrivna traditionella ritualer för att inte komma till skada.
I den skicklige träsnidarens händer blir trästycket en mask. Allteftersom masken tar form anses träet få allt större kraft. Träsnidaren har inte lov att skära ut vilken figur som helst, utan han måste hålla sig till den traditionella bildframställningen i den etniska grupp han tillhör. Om han inte gör det, riskerar han att utsättas för gruppens smälek och vreden från den magiska kraft som finns i masken.
När masken är färdig håller medicinmannen en invigningsceremoni i vilken han tillför masken magiska egenskaper. Masken tros nu ha stor övernaturlig kraft och blir boning åt den ande som den är tillägnad. Masken är nu färdig att tas i bruk vid religiösa ceremonier.
Maskernas innebörd i Afrika
Masker används i tillbedjan i stora delar av den afrikanska kontinenten. I boken Masks—Their Meaning and Function sägs det: ”Masken kan ha två funktioner: den kan användas som en fetisch, som fallet är med miniatyrmasken, eller den kan bäras eller hållas, och då har den till uppgift att mana fram förfäder, besvärja andar eller övernaturliga varelser.”
Forskaren Geoffrey Parrinder ger en utförligare förklaring i sin bok Religion in Africa, där han säger: ”[Afrikanska trämasker] har religiös innebörd, vare sig de är naturalistiska, formbundna eller abstrakta. De representerar de döda eller andarna i ritualerna, dvs. ’de hemliga sällskap’ som är lierade med de döda eller som tjänar till att kuva magiska krafter. Uttryckslösa eller skräckinjagande, förvrängda eller utslätade, uppvisar maskerna kraftfullt vördnad för de döda samt ger uttryck åt övertygelsen att döden inte är slutet på allt. De är gjorda för att bäras av människor som representerar de döda, och vanligtvis är dessa människor iklädda långa dräkter. De får inte bli omtalade som människor, utan som andar.”
Förutom att maskerna används i samband med begravningsceremonier och som skydd mot trolldom har de en viktig funktion i invigningsceremonier, högtider, rättsliga angelägenheter och fruktbarhetsriter och när det gäller att ”stå i förbindelse med de döda”. Ibland är masker även inslag i kristenhetens högtider och ceremonier. I Sierra Leone, till exempel, dansar maskerade ”djävlar” in på kyrkans gårdsplan för att betyga sin aktning vid vigslar. I alla dessa användningssätt är maskernas innebörd i grund och botten densamma. I boken African Masks sägs det att de är ”bärare av gudomlig kraft vare sig deras funktion är ämnad att vara djupsinnig eller nöjeslysten och underhållande”.
Av Afrikas över 1.000 etniska grupper är det omkring 100 som tillverkar masker. Maskerna varierar mycket till formen från en grupp till en annan, och de skiljer sig också åt när det gäller det syfte de tjänar. Men trots denna variation finns det vedertagna mönster som förstås av stora delar av Afrikas folk. Så till exempel har masker som framställer anfädersandar ett lugnt ansiktsuttryck, medan masker som föreställer demonandar ofta har ett bisarrt utseende. En hög, välvd panna ger uttryck åt vishet och djup andlighet. Utstående ögon eller ett stelt ansiktsuttryck antyder besatthet. Vit pigmentering tyder på de dödas andar och en ”övernaturlig” beskaffenhet. Masker som föreställer hornförsedda djur, särskilt den afrikanska buffeln och antilopen, relaterar till ceremonier som har att göra med andeutdrivning och trolldom.
Maskerna används
I Afrika hängs inte maskerna rätt och slätt på väggen, utan de används i ritualer och vid dans. De kan täcka ansiktet eller hela huvudet på den som bär masken. För övrigt är personen klädd i långa dräkter eller prydd med remsor av rafiapalm eller av vedväxtfibrer.
Bäraren av masken anses stå i direkt förbindelse med maskens magiska kraft. I The New Encyclopædia Britannica beskrivs vad som händer: ”Sedan en person har tagit på sig masken genomgår han ibland en psykisk förvandling, och som om han var i trance iklär han sig den andepersonlighet som masken föreställer. Vanligtvis blir bäraren emellertid skickligt en ’partner’ till anden som han representerar. ... Men det förefaller som om bäraren av masken i psykologiskt avseende blir fullständigt förenad med den personlighet han hjälper till att skapa. Han förlorar sin egen identitet och blir som en robot utan egen vilja, då han har blivit undergiven maskens personlighet.”
För godtagna åskådare — nästan alltid bara män — är det inte blott och bart så att masken representerar en övernaturlig varelse. De tror att en levande övernaturlig varelse blir förkroppsligad i masken. Masken är därför helig i sig själv, och att bryta mot någon som helst sedvänja bestraffas strängt av samhället, ibland med döden. För att skydda sig själv måste bäraren av masken, i likhet med timmerhuggaren och träsnidaren, följa traditionen.
Maskernas innebörd för samlaren
Särskilt under de 100 senaste åren har man entusiastiskt samlat afrikanska masker runt om i världen. Masken har en helt annan innebörd för samlaren än vad den har för dem som utövar traditionell religion i Afrika.
Samlarna betraktar inte masken som ett heligt, religiöst föremål, utan ser den i stället som ett konstverk som visar prov på Afrikas kultur. De värderar inte masken enligt den funktion den har i samhället, utan värdesätter den för dess enkelhet, vitalitet och emotionella karaktär. Samlarna kan fråga sig: Vilken känsla har träsnidaren för själva trävirket, dess ådring och struktur? I vilken utsträckning gör träsnidaren bruk av sin kreativitet och talang, samtidigt som han håller sig till den stilart som är bestämd av kulturell tradition?
Givetvis tänker samlaren på det inflytande religionen har på arbetets kvalitet. Eftersom träsnidaren känner annorlunda motivation när han tillverkar masker som används vid tillbedjan än när han snidar något för turistindustrin, skiljer sig dessa masker avsevärt från varandra. I boken Masks of Black Africa heter det: ”Träsnidaren ... hämtar sin inspiration från sin djupa övertygelse, den vördnad han känner för uppgiften att få ge form åt en mycket mäktig andevarelse och möjligheten att avbörda sig sitt speciella samhällsansvar. Så snart som denna religiösa övertygelse ... svalnade blev hans arbete livlöst och konstnärligt av sämre kvalitet, trots att det var tekniskt framstående.”
De som samlar masker för museer ägnar vanligen större uppmärksamhet än konstsamlarna åt den funktion en mask har haft i det samhälle som den kommer ifrån. Men sådana specifika upplysningar saknas oftast på grund av det sätt på vilket de flesta masker har förvärvats under årens lopp. Några har samlats som souvenirer, andra har varit en del av bytet från krigsoperationer, och ytterligare andra samlades i stort antal för kommersiellt syfte. Som en följd av detta känner man oftast inte till de enskilda maskernas ursprungliga innebörd och hur de användes.
Maskernas innebörd för de kristna
Maskerna har således en innebörd för dem som utövar traditionell religion och en helt annan för dem som samlar dem som konstverk och kulturföremål. De kristna betraktar maskerna på ett helt annat sätt.
Bibeln visar klart och tydligt att det inte finns någon inneboende övernaturlig kraft i vare sig masken eller trädet som den kommer ifrån. Profeten Jesaja beskrev hur oförståndig den person är som använder en del av träet till att laga sin mat och värma sig med och som sedan av återstoden snidar en gud som han vänder sig till för att få råd och hjälp. (Jesaja 44:9—20) Samma princip gäller religiösa masker.
De kristna inser likväl att det finns ”onda andemakter i det himmelska”. (Efesierna 6:12) Under överinseende av Satan vilseleder de människor med hjälp av falsk religion. — Uppenbarelseboken 12:9.
De kristna erkänner också att demonerna använder materiella föremål för att meddela sig med människor. Därför har Guds tjänare inte i sin ägo några föremål som har att göra med spiritistisk religion, vare sig det är fråga om maskotar, amuletter, magiska ringar eller masker. Häri följer de det exempel som gavs av de första kristna i Efesos. Bibeln säger angående dem: ”Ganska många av dem som hade sysslat med magiska konster samlade ihop sina böcker och brände upp dem inför alla. Och man räknade ihop deras värde och fann dem värda femtio tusen bitar silver.” — Apostlagärningarna 19:19.
De som vill tjäna Jehova använder inte masker eller någonting annat som är förknippat med falsk tillbedjan och har inte sådana i sin ägo. Det som Pius, som tjänar som äldste i Nigeria, sade är betecknande: ”Maskerna återspeglar det religiösa tänkesättet hos dem som använder dem. Maskerna har namn, och man ärar dem eller fruktar dem beroende på vilken gud de representerar. Jag skulle aldrig hänga upp en mask i mitt hem, eftersom det skulle misshaga Jehova, och de som kommer på besök skulle också kunna tro att jag omfattar de religiösa trosuppfattningar som masken representerar.”
Sanna kristna vet att det klart och tydligt uttrycktes i Guds lag till israeliterna: ”Du skall inte göra dig en skulpterad bild eller en gestalt lik något som är uppe i himlarna eller som är nere på jorden eller som är i vattnen under jorden. Du skall inte böja dig ner för dem, inte heller låta dig förledas till att tjäna dem, eftersom jag, Jehova, din Gud, är en Gud som kräver odelad hängivenhet.” — 2 Moseboken 20:4, 5.
[Ruta på sidan 23]
Masker i många kulturer
Vilken innebörd har ordet ”mask” för dig? I en del kulturer används uttrycket bildligt för att ange en förklädnad. Om du är sportintresserad kanske du tänker på en mask som något som skyddar ansiktet mot skador, till exempel basebollmasken och fäktmasken. Eller kanhända tänker du på en gasmask, en operationsmask eller en mask som bärs vid maskerad.
För många människor har masken emellertid religiös innebörd. I The New Encyclopædia Britannica heter det: ”Masker som representerar välgörande och ondskefulla heliga krafter i religiösa danser — speciellt i buddhistiska kloster i Nepal, Tibet och Japan och i flertalet primitiva samhällen — utgör [en] klass heliga symboliska föremål. Vanligtvis tillber man dem på samma sätt som man tillber statyer.”
Man finner religiösa masker i alla kulturer, och de har funnits sedan urminnes tider. De spelade troligen en viktig roll för våra förfäder i det religiösa och sociala livet. I boken Masks—Their Meaning and Function sägs det: ”Från början hade varje mask en viss innebörd, och själva masken eller personen som bar den representerade på ett mystiskt sätt någon kraft eller ande.”