Biodling — en ”söt” historia
Från Vakna!:s korrespondent i Grekland
GRYNINGSLJUSET sprider sakta sitt milda sken över himlen. Mitt i den tidiga morgonens kyla och dimma stannar en pickup tyst vid sidan av vägen vid bergets fot. Två skugglika gestalter framträder — klädda i handskar, stövlar, bomullsoveraller och beslöjade, bredbrättade hattar. Med försiktiga men ivriga rörelser lastar de in flera trälådor i bilen. Är det ett par tjuvar som lättvindigt stjäl något? Nej, det är ett par biodlare som tar god vård om sin stora mängd av dyrbara bin — beredda att köra till en annan plats där det finns växter som alstrar nektar.
Biodlare är ett speciellt slag av människor som berömmer sig av ett ömsesidigt förhållande till en speciell insekt. Å ena sidan har vi honungsbiet, kanske den ekonomiskt värdefullaste av alla insekter, som framställer honung och bivax samt pollinerar en mängd olika växter. Å andra sidan har vi de människor som arbetar hårt för sitt uppehälle genom att sköta om bin och som på samma gång älskar dessa små varelser och ”förstår sig på dem”, som en av dem uttrycker det.
En vårdare av ”vardagliga underverk”
Det kanske låter enkelt att bli biodlare: Skaffa ett antal kupor med bisamhällen, ställ dem på en plats där det finns tillgång till nektar och återvänd efter några månader för att skörda produkterna. Men så är det inte. För att få reda på vad som verkligen är inbegripet talade vi med John och Maria som är yrkesbiodlare, och de berättade villigt för oss om sitt älskade yrke.
”Biodling är att hålla sig sysselsatt med vardagliga underverk”, förklarar John medan han böjer sig över en öppen kupa. ”Ännu förstår ingen helt och fullt honungsbiets högt utvecklade samhällsliv, avancerade kommunikativa färdigheter och mästerliga arbetsförmåga.”
John nämner att när man granskar yrkesbiodlingens historia, finner man att människor tidigare skördade honung genom att ta död på bisamhällen som bodde i ihåliga träd och andra håligheter. År 1851 upptäckte emellertid Lorenzo Lorraine Langstroth, en amerikansk biodlare, att bin lämnar utrymmen på omkring sex millimeter mellan vaxkakorna. Man kunde därför använda av människor tillverkade träkupor i vilka ett liknande utrymme lämnades mellan ramarna med kakor. Det blev nu möjligt att ta bort enskilda ramar från en bikupa och skörda honung och vax utan att förstöra bisamhället.
”För att bli framgångsrik som biodlare”, fortsätter John, ”måste du ha stark kärlek till dina bisamhällen. Du är som en far för bina, och jag tror att de känner det och reagerar i enlighet med det. Du blir också deras läkare, deras vårdare och deras matförsörjare under den svåra vintern.”
Maria tillägger: ”En duktig biodlare kan få en hel del information genom en hastig titt på bikupan, som vanligtvis innehåller mellan 8.000 och 80.000 bin. Om du är erfaren, kan enbart det surrande ljudet när du öppnar kupan säga dig om samhället mår bra och är produktivt och ’lyckligt’, om det behöver mat, om det är föräldralöst på grund av att drottningen har dött, om det är oroat på grund av något som är obehagligt och mycket, mycket mer.”
Viktiga faktorer för framgångsrik biodling
”Att en biodlare är noga när han väljer platsen där han ställer sina bikupor är avgörande”, förklarar John. ”Vi lägger ner stor möda på att hitta en blommande äng där bina kan hitta föda.
Biodlare kan leta efter platser med apelsinblommor och lindblommor för att hålla samhällena sysselsatta. Under sommar och höst kommer ett område fullt med pinje och gran att bidra till att få fram en bra kvalitetshonung som har en klar rödaktig färg och som går lätt att sälja. Fält med vilda timjanblommor kommer att bidra till den bästa honungen — kungen bland honungssorterna, som biodlare kallar den. Bina söker också föda på vitklöver, sötväppling och alfalfa.”
Sunt förnuft är av största vikt. Maria förklarar: ”När vi ställer kuporna i en bergstrakt, är det fördelaktigt att placera dem vid bergets fot. Bina kan då flyga uppför sluttningen, besöka de blomsterfyllda träden och därefter — fullastade — flyga en enklare väg nerför tillbaka till kuporna. Om kuporna fanns högt uppe på bergssluttningen ovanför träden, skulle det göra bina uttröttade och påverka samhällets produktivitet negativt.”
”Varje biodlare inser den viktiga roll som drottningen spelar för ett samhälles välstånd och produktivitet”, säger John, medan han varsamt håller upp en av kupans ramar med en ung drottning inbäddad i mitten. ”I kupor som ger ynkligt med avkomma och honung måste drottningen dödas och ersättas. Samhällen med unga drottningar ger mest honung. När vi önskar bilda nya samhällen, tar vi en välmående kupa med två lådor som vimlar av bin och separerar den övre lådan från den undre. I ena lådan finns drottningen, och därför lägger vi en ung, parad drottning i den andra. När det blir dags för växterna att blomma kommer den nya drottningen att lägga ägg och fylla kupan med unga arbetsbin.”
Hur länge lever ett bi? Vi får reda på att livslängden för arbetsbiet är omvänt proportionell mot dess arbetsinsats. På sommaren, när ett bi använder omkring 15 timmar per dag till att söka efter föda på blommor och flyger med en hastighet av omkring 20 kilometer i timmen, lever det bara sex veckor. Vinterperioden är mindre fysiskt ansträngande för bina, eftersom de arbetar bara två till tre timmar per dag, och därigenom kan de klara av att leva flera månader.
Olika produkter
Det första vi tänker på när vi talar om biodling är naturligtvis honung. Den här söta, trögflytande vätskan är nektar som arbetsbiet har omvandlat. I genomsnitt kan en kupa i yrkesmässig drift ge 29 kilo per år. Bivax är en annan värdefull produkt av binas verksamhet. En vaxkaka är användbar under omkring fem till sex år — därefter måste den bytas ut. De borttagna vaxkakorna tillvaratas för sitt bivax. Den genomsnittliga kommersiella produktionen är 9–18 kilo bivax för varje ton skördad honung.
Pollen — som är den främsta källan till proteiner, vitaminer, mineralämnen och fett för utvecklingen av drottning, arbetare och drönare — lovordas också av en del människor som en bra naturmedicin för ett antal fysiska sjukdomar. En kupa kan ge omkring fem kilo pollen på ett år. Propolis är ett ämne som bina använder för att täta springor i kupan och för att innesluta en inkräktare som är för stor att avlägsna.
Produktionen av omkring en fjärdedel av den mat vi äter är direkt eller indirekt beroende av honungsbiets förmåga att pollinera grödor. Äpplen, mandlar, vattenmeloner, plommon, päron, gurkor och olika slags bär är alla beroende av bin för sin pollinering. Så är det också med olika grödor, däribland morötter, lökar och även solrosor. Kött och mejeriprodukter påverkas också av bin, vilka pollinerar alfalfan som blir föda för boskap.
”Instinktivt visa”
”Jag tror att de flesta biodlare tror på Gud”, säger Maria och påminner oss därmed om vår oförmåga att förklara binas komplicerade sociala struktur, deras fascinerande utveckling av ett komplicerat samhällsliv och deras enastående förmågor när det gäller orientering och kommunikation. Många människor som utforskar bin och tar hand om dem skulle snabbt tillskriva allt detta det faktum att bin är ”instinktivt visa” och att sådan instinkt frikostigt har getts dem av vår store Skapare, Jehova Gud. — Jämför Ordspråken 30:24.
[Ruta/Bilder på sidan 26]
Från blomman till ditt bord
1 Ett fältbi besöker en blomma och samlar nektar
När bina besöker blommor, samlar de nektar i honungsblåsan, som är en utvidgad del av matstrupen. För att fylla denna blåsa måste biet göra mellan 1.000 och 1.500 besök hos olika små blommor
2 kupan lagras nektarn i vaxkakan
När fältbiet kommer till kupan, stöter det upp innehållet i honungsblåsan i munnen på ett ungt arbetsbi. Arbetsbiet lagrar därefter nektarn i en cell och gör vad som behövs för att nektarn skall omvandlas till honung
3 Biodlaren skördar honungen
Med ett uppvärmt knivblad skrapar han bort vaxet som täcker cellerna på varje ram. Sedan sätter han ramarna i en honungsslunga som får fram honungen med centrifugalkraft
4 Honungen förpackas i burkar eller på annat sätt
Etiketter på honungsburkar ger information om vilka växter bina har sökt föda på. Om burken är genomskinlig, kan du kontrollera kvaliteten genom färgen på honungen
5 Honung är bra för hälsan!
Honung upptas lätt av kroppen och omvandlas snabbt till energi. Rapporter visar att den kan användas vid behandling av brännskador och olika slag av köttsår