Trötthet — en dold fälla för lastbilschaufförer

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I TYSKLAND

TIMMARNA går, och det monotona ljudet från den kraftfulla motorn i kombination med vinandet från de 14 hjulen gör att lastbilschauffören måste kämpa mot trötthet. Vägmarkeringarna glider tyst förbi i strålkastarnas sken. Plötsligt börjar släpet svaja — ekipaget är på väg ner i diket.

Med en häftig manöver styr chauffören sitt 40 ton tunga fordon tillbaka upp på vägbanan. Han är nu klarvaken och inser att han inte har något minne av de senaste sekunderna. Han är trött.a

Alla som kämpar mot trötthet när de kör kan lätt nicka till för ett ögonblick. Med tanke på våra dagars täta trafik kan detta vara oerhört farligt — även för andra vägtrafikanter. Så till exempel hade mer än 35 procent av alla de olyckor som inbegrep tunga fordon, vilka inträffade mellan januari 1989 och mars 1994 i Sydafrika, orsakats av chaufförer som hade somnat bakom ratten.

Professor G. Stöcker, som forskar i förares beteende, sade enligt den tyska tidskriften Fahrschule att ökad trötthet leder till dåsighet och att verkningarna påminner om dem som orsakas av alkohol. Det han säger är naturligtvis tillämpligt på alla förare, inte bara på lastbilschaufförer.

Orsaker till trötthet

Varför inträffar olyckor som har samband med trötthet så ofta, när lagen i många länder rekommenderar, eller rentav föreskriver, hur många timmar en lastbilschaufför som mest får sitta bakom ratten? Till att börja med måste vi titta närmare på lastbilschaufförernas totala arbetstid, alltså inte bara den tid som de kör, utan också den tid då de utför andra arbetsuppgifter. Arbetspassen är ofta långa och oregelbundna.

De flesta lastbilschaufförer tycker om att se en arbetsuppgift slutföras, vilket innebär att transportera gods till en kund i ur och skur. Prestationen mäts efter avstånd och vad för slags gods som transporteras. Arbetstiden kan ligga mycket över medeltalet. I Tyskland arbetar människor i allmänhet mindre än 40 timmar i veckan, men många lastbilschaufförer arbetar dubbelt så mycket.

Förhållandena är inte bättre i andra länder. I Sydafrika är lönerna så låga att chaufförer försöker komplettera sina inkomster genom att köra fler timmar. Rapporter från Indien visar att även om åkerierna ger chaufförerna tillräckligt med tid för att fullborda sin resa, tjänar många chaufförer extra pengar genom att ta med sig ytterligare fraktgods till fler ställen, vilket kräver fler timmar bakom ratten. De måste sedan dra in på sömnen för att hinna tillbaka till åkeriet i tid.

Inom EU kan en lastbilschaufför, genom att utnyttja det maximala antalet timmar som lagen tillåter, tillbringa 56 timmar bakom ratten under en vecka. Men nästföljande vecka är det maximala antalet körtimmar begränsat till 34. Arbetstiden, inbegripet den tid som används till att lasta och lossa, registreras av en färdskrivare. Denna registrering gör det möjligt att kontrollera om varje chaufför håller sig inom bestämmelserna.

En annan faktor som påverkar hur mycket tid som används i förarstolen är ägarens inställning. Hans lastbil utgör en stor investering, och den måste därför användas flitigt, helst 24 timmar om dygnet och alltid med last. Konkurrensen mellan åkerierna hårdnar, och arbetsledare pressar chaufförerna att arbeta övertid.

Trötthet blir resultatet av att arbetstiden är lång, men också av att chaufförerna börjar arbetet vid ovanliga tider. Det är till exempel vanligt att börja arbeta mellan klockan ett och klockan fyra på morgonen. Den här tiden på dygnet är den svåraste för många chaufförer, och koncentrationsförmågan är som sämst. Pressen ökar när företagen som godset skall till håller ett så litet lager som möjligt, vilket kräver att de får sina varor i rätt tid — ”just in time”. Det innebär att chauffören måste komma på kundens villkor med fraktgodset på exakt avtalad tid. Intensiv trafik, dåligt väder och vägarbeten kan orsaka förseningar som chauffören på ett eller annat sätt måste ta igen.

Trots begränsningar vad det gäller hur många timmar det är tillåtet att sitta bakom ratten avslöjas fortfarande överträdelser av lagen vid stickprov som polisen gör. Enligt tidskriften Polizei Verkehr & Technik håller ”nästan var åttonde av alla lastbilschaufförer, busschaufförer och chaufförer av fordon med farligt gods sig inte till antalet timmar som har föreskrivits för körning och vila”. Vid en trafikkontroll i Hamburg avslöjade polisen en lastbilschaufför som hade suttit 32 timmar bakom ratten i sin lastbil utan uppehåll.

Att inse faran

En långtradarchaufför som har fraktat gods till utlandet i 30 år tillfrågades om problemet med trötthet. Han sade: ”Stolthet och självsäkerhet kan få en chaufför att ignorera trötthetskänslor. Det är så olyckor inträffar.” Tecken på trötthet tas upp i rutan på sidan 22.

Att man lägger märke till tidiga varningssignaler kan rädda liv. En undersökning utförd av National Transportation Safety Board i USA visade på en alarmerande statistik: Av 107 singelolyckor med lastbil berodde 62 på trötthet. Därför har lastbilsbranschen fäst stor vikt vid utvecklandet av tekniska hjälpmedel som varnar när chauffören håller på att somna.

Ett japanskt företag arbetar på ett elektroniskt system i vilket man använder en videokamera som registrerar hur ofta chauffören blinkar. Om han blinkar för ofta och sluter ögonen för länge, varnar en inspelad röst honom för den farliga situation han befinner sig i. Ett europeiskt företag arbetar på en apparat som mäter hur jämnt fordonet framförs. Om lastbilen skulle svaja, ljuder en varningssignal i förarhytten. Men det kommer att dröja innan effektiva hjälpmedel finns i produktion.

Att bekämpa faran

Tröttheten har varit en objuden och ovälkommen passagerare i praktiskt taget varje fordon. Frågan är hur man kan bli av med denna passagerare. En del chaufförer dricker litervis med drycker innehållande koffein bara för att upptäcka att tröttheten fortfarande obarmhärtigt förföljer dem. Andra använder andra uppiggande medel. Det behöver knappast sägas att detta utgör en fara för hälsan. I Mexico äter somliga chaufförer bitar av chili (mycket stark peppar) för att hålla sig vakna.

Det är bra att få tillräckligt med sömn innan man börjar tidigt på morgonen. Och som princip bör man inte överskrida det föreskrivna antalet timmar bakom ratten. I Sydafrika rekommenderar experter en rast efter fem timmars körning. På enformiga vägavsnitt måste chauffören hålla sitt sinne aktivt och koncentrera sig. Många chaufförer lyssnar på radio eller talar med andra chaufförer via kommunikationsradio. En chaufför, som är ett Jehovas vittne, lyssnar på kassetter med bibliska teman, till exempel Vakttornet och Vakna! och olika avsnitt ur Bibeln. Ytterligare tips finns i rutan på denna sida.

Det har blivit allt svårare att tjäna tillräckligt för att kunna klara av levnadskostnaderna. Det är därför inte lätt att vara balanserad. Somliga åkerier och arbetsledare underskattar den fara som trötthetsfällan utgör för chaufförer. Det är därför bra om alla som har med åkeribranschen att göra tänker på vad man hittills har lärt om trötthet. Dessutom känner chaufförer ofta till användbara tips som de själva har prövat, vilka kan hjälpa andra att bekämpa dåsighet.

Det bästa sättet att hålla sig vaken är naturligtvis att ge kroppen vad den kräver: Om du upptäcker någon varningssignal, stanna då vid närmaste rastplats och sov en stund. Därefter kan du anta den utmaning det innebär att köra vidare. Gå inte i den dolda trötthetsfällan!

[Fotnot]

[Ruta på sidan 22]

Varningssignaler som kräver omedelbara åtgärder

• Svider det i ögonen, eller är ögonlocken tunga?

• Har du hallucinationer, eller kommer du på dig själv med att dagdrömma?

• Förefaller vägen bli smalare, vilket får dig att köra nära mittlinjen?

• Är det vissa vägavsnitt du inte minns?

• Går det ryckigare än normalt när du styr och bromsar?

Om du svarar ja på någon av ovanstående frågor, betyder det att du omedelbart måste vila

[Ruta på sidan 23]

På långresor

• Sov tillräckligt före avfärden

• Förlita dig inte på uppiggande medel

• Rasta regelbundet och mjuka upp kroppen genom olika övningar

• Kom ihåg att enformiga vägavsnitt är särskilt farliga

• Börja inte en resa hungrig. Lär dig själv goda matvanor: en lätt och nyttig kost

• Drick mycket, men avstå från alkohol