Är det ödet — eller ren slump?

”ÖDET tog mångas liv men sparade andras”, stod det att läsa i tidningen International Herald Tribune. Nästan 200 människor dödades och hundratals blev skadade vid terroristattackerna mot de amerikanska ambassaderna i Kenya och Tanzania förra året. Men ”tidpunkten gjorde att de högre tjänstemännen på ambassaden [i Nairobi] klarade sig”, heter det vidare.

De klarade sig därför att de var på ett möte i en del av byggnaden som låg en bit bort från explosionsplatsen. Men en av de högre tjänstemännen som skulle ha varit med befann sig i närheten av detonationsplatsen och dödades.

”Ödet handlade också grymt mot Arlene Kirk”, skriver tidningen. Hon var på väg tillbaka till Kenya från en semester och erbjöd frivilligt sin plats på det överbokade planet. Andra passagerare hade dock erbjudit sina platser före henne, så hon kunde behålla sin plats. Av den anledningen var hon tillbaka på sitt arbete vid ambassaden den dag då explosionen inträffade, och hon dödades.

Katastrofer är inte något främmande för människor. Men att förklara en tragedi är aldrig en lätt sak. Regelbundet inträffar det olyckor och katastrofer världen över, och några dör medan andra överlever. Men det är inte bara i samband med katastrofer som en del frågar sig: ”Varför händer detta just mig?” Också när det gäller det goda i livet, tycks somliga vara mer gynnade än andra. För många är livet en ständig kamp, men för andra tycks saker och ting alltid utveckla sig till deras fördel. Med andra ord kanske du frågar dig: ”Kan det vara så att det på något sätt finns en avsikt bakom? Styr ödet mitt liv?”

Söker en förklaring

För omkring 3.000 år sedan konstaterade en vis kung att oväntade händelser inträffade i hans närhet. Han gav följande förklaring till detta: ”Tid och oförutsedd händelse drabbar dem alla.” (Predikaren 9:11) Ibland inträffar det oväntade. Det går helt enkelt inte att förutsäga. Märkliga händelser, både bra och dåliga, är ofta en fråga om tidpunkt.

Men du tillhör kanske den skara som inte förklarar saker och ting som slumpens verk, utan ser det som ett verk av en annan kraft — ödet. Tron på ödet är en av de äldsta och mest utbredda av människans religiösa uppfattningar. Professor François Jouan, chef för centret för mytologiforskning vid Parisuniversitetet, säger: ”Det finns ingen generation eller civilisation som inte har trott på en gudomlig makt som styr våra öden ... som en förklaring till allt oförklarligt i vår tillvaro.” Det är därför vanligt att man hör folk säga: ”Hans stund var ännu inte kommen” eller: ”Det var så bestämt.” Men vad är ödet?

Vad är ödet?

Det latinska ordet för öde är fatum, som har betydelsen ”ett profetiskt tillkännagivande, ett orakel, ett gudomligt beslut”. Ibland tros ödet vara en kraft som slumpmässigt styr framtiden på ett oundvikligt och oförklarligt sätt, men för det mesta tros denna kraft vara en gud.

Religionshistorikern Helmer Ringgren förklarar: ”Något väsentligt i den religiösa inställningen är förnimmelsen av att människans ’öde’ icke är en meningslös slump, utan har sin orsak i en makt, som man kan tillskriva en vilja eller avsikt.” Även om man tror att det i viss utsträckning går att påverka händelseutvecklingen, är det många som betraktar människorna som ganska maktlösa brickor i ett spel de inte kan påverka. Det är därför man säger att de ”möter sitt öde”.

Teologer och filosofer har länge försökt förklara vad ödet är. I uppslagsverket The Encyclopedia of Religion heter det: ”Ödestron, oavsett vilken form den har eller vilket språk den uttrycks på eller vilken betydelsenyans den har, har alltid i grunden ett inslag av mystik.” Men som en tråd som löper genom detta virrvarr av uppfattningar finner vi föreställningen att det är en högre makt som styr människors angelägenheter. Denna kraft tros i förväg forma enskilda personers och nationers liv, och den gör framtiden lika oundviklig som det förflutna.

En avgörande faktor

Spelar det någon roll om man tror på ödet? ”De förhållanden, under vilka människor lever, påverkar i hög grad deras filosofi, men omvänt påverkar deras filosofi i hög grad dessa förhållanden”, skrev den engelske filosofen Bertrand Russell.

Ja, tron på ödet — vare sig något sådant existerar eller inte — kan verkligen ha inflytande på hur vi handlar. I tron att det är gudarnas vilja är det många som passivt accepterar sin situation — trots att de kanske lever under både orättvisa och grymma förhållanden — som om det vore deras lott i livet som inte kan ändras. Tron på ödet undergräver således tanken på ett personligt ansvar.

Å andra sidan har tron på ödet påverkat andra att handla tvärtom. Så till exempel tror historikerna att kapitalismens och den industriella revolutionens utveckling har berott på en rad olika faktorer. En är tron på predestinationen. I vissa riktningar inom protestantismen har man lärt att Gud har förutbestämt vilka som skall få räddning. Den tyske sociologen Max Weber skriver: ”Frågan ’Är jag en av de utvalda?’ måste ju förr eller senare uppstå för varje troende.” Alla önskade veta om de hade Guds välsignelse och således var förutbestämda till räddning. Weber menade att de gjorde detta genom de ”världsliga sysslorna”. Framgång i affärer och samlandet av stora rikedomar betraktades som tecken på Guds ynnest.

Tron på ödet driver somliga till mycket radikala handlingar. Under andra världskriget trodde japanska självmordspiloter på kamikaze, ”den gudomliga vinden”. Tanken att gudarna hade ett uppsåt och att det var möjligt att spela en roll i detta uppsåt gav denna ohyggliga död en religiös prägel. På 1980-talet har självmordsbombare i Mellanöstern ofta skapat rubriker genom sina fasansfulla attacker. Fatalismen, ödestron, spelar en viktig roll i dessa ”religiöst inspirerade självmordsattacker”, heter det i ett uppslagsverk.

Men varför är tron på ödet så utbredd? En kort genomgång av dess ursprung kommer att ge svaret.