Kan globaliseringen verkligen lösa våra problem?

”Det globala samhället av i dag är liksom de flesta samhällen långt ifrån idealiskt – det har många brister. Alla invånare behandlas inte rättvist; alla har inte samma förutsättningar. Miljoner människor är berövade så mycket att de inte ens känner att de tillhör ett samhälle.” – ”OUR GLOBAL NEIGHBOURHOOD”.

FATIMA, som bor i en stor afrikansk stad, tycker att hon har haft tur. Hon äger åtminstone ett kylskåp. Men familjens hem består bara av ett plåtskjul som man har rest upp längs med tre stora gravar. Tillsammans med en halv miljon andra människor bor hon på en enorm begravningsplats. Och nu börjar till och med begravningsplatsen bli för trångbodd. ”Alldeles för många flyttar hit, särskilt hit till de stora gravarna”, suckar hon.

Bara 15 kilometer från Fatimas hem ligger ett nytt exklusivt bostadsområde. Där finns allt, till exempel eleganta restauranger och en 27-håls golfbana. Det man betalar för en runda på golfbanan är mer än en genomsnittlig månadslön i det här afrikanska landet. Fattigdom har alltid varit ett plågoris i den här staden, men golfbanor – en symbol för överklassen – är både en ny företeelse och en källa till irritation. I vårt globala samhälle förenas lyxliv och armod i en olustig samexistens.

Den gamla karavanvägen Wadi Hadramawt slingrar sig genom det torra landskapet i Yemen i Mellanöstern. Här och där längs vägen ligger forntida städer. Vid första anblicken verkar det som om tiden har stått stilla i den här avlägsna dalgången. Men skenet kan bedra. I den närbelägna staden Saywun har museet tagit hjälp av en akademiker för att utveckla en webbsida som presenterar alla museets skatter. Akademikern är en kvinna från trakten, men hon har studerat i Ohio i USA. I dagens värld kan både människor och åsikter färdas runt jorden som aldrig förr.

På en isolerad väg ett par hundra mil västerut, i Sahara, kör en konvoj på tre lastbilar långsamt söderut. Mashala, en av chaufförerna, berättar att han har TV-apparater, videobandspelare och parabolantenner i lasten. Själv håller han sig à jour med världshändelserna genom amerikanska nyhetssändningar. I min hemstad ”har alla parabol”, förklarar han. Det finns få platser på jorden dit de globala kommunikationsmedierna inte når.

Det världsomfattande, aldrig sinande flödet av människor, åsikter, nyheter, pengar och teknik har skapat ett nytt globalt samhälle som har sina fördelar. Globalisering medverkar till att kulturen i Yemen görs bättre känd för omvärlden, och den gör det möjligt för Mashala att tjäna upp till 31 000 kronor på en tre veckor lång körning. Men pengarna kommer inte alla till del. Fatima och hennes grannar på begravningsplatsen ser ett fåtal människor skörda goda frukter av globaliseringen, medan de själva däremot får fortsätta sitt liv i fattigdom.

Trots att vårt globala samhälle är långt ifrån idealiskt, är globaliseringens integrerande förlopp förmodligen omöjligt att vända. Eller kommer människor att stänga av sina TV-apparater, slänga sina mobiltelefoner och sluta resa till andra länder? Kommer länder att försöka isolera sig från resten av världen helt och hållet, politiskt och ekonomiskt? Det verkar högst osannolikt. Ingen vill gå miste om globaliseringens fördelar. Men vad kan man säga om de åtföljande nackdelarna? De skapar ökande oro och påverkar livet för oss alla. Vi skall nu helt kort behandla några av globaliseringens mer oönskade sidoeffekter.

Den ökande klyftan

Fördelningen av världens välstånd och resurser har aldrig varit rättvis, men den ekonomiska globaliseringen har vidgat klyftan mellan fattiga och rika. Det är visserligen sant att en del utvecklingsländer verkar ha dragit nytta av att bli integrerade i den globala ekonomin. Experter hävdar att under de senaste tio åren har antalet människor som lever under existensminimum i Indien minskat från 39 procent till 26 procent och att Asien som helhet har upplevt en liknande förbättring. En undersökning visar att 1998 var det bara 15 procent av befolkningen i Östasien som levde på runt tio kronor om dagen, jämfört med 27 procent år 1988. Men globalt sett går bilden inte i rosenrött.

I området söder om Sahara i Afrika och i andra utvecklingsområden har inkomsterna faktiskt minskat under de senaste trettio åren. ”Det världsomspännande samhället ... låter nära tre miljarder människor – nästan halva jordens befolkning – leva på tjugo kronor om dagen eller inte ens det, i en värld som saknar motstycke i fråga om välstånd”, framhåller FN:s generalsekreterare, Kofi Annan. Ekonomiskt egenintresse är en av de största anledningarna till det här enorma sociala svalget. ”När det gäller de mycket fattiga, sviker världens finansmarknader. Vanliga konventionella banker etablerar sig inte i fattiga områden – där finns inga pengar att tjäna”, förklarar Larry Summers, tidigare finansminister i USA.

De oerhörda skillnaderna vad gäller inkomst segregerar människor och till och med länder från varandra. För inte så länge sedan hade den rikaste mannen i USA en förmögenhet som var större än 100 miljoner amerikaners sammanlagda tillgångar. Globaliseringen har också gynnat tillväxten för rika multinationella företag som i stort sett har tagit över världsmarknaden för vissa produkter. År 1998, till exempel, kontrollerade endast tio företag 86 procent av marknaden för telekommunikation, som omsatte 2 750 miljarder kronor. De här multinationella företagen har ofta större ekonomiskt inflytande än regeringar, och som Amnesty International påpekar är ”de mänskliga rättigheterna och arbetstagarnas rättigheter inte något som står överst på företagens agenda”.

Människorättsorganisationer är av förklarliga skäl oroade över att världens välstånd har koncentrerats så att det ligger i händerna på några få privilegierade. Skulle du vilja leva i ett samhälle där de 20 procent som är rikast tjänar 74 gånger mer än de fattiga? Och tack vare TV-n är de 20 procent av jordens befolkning som är fullständigt utblottade helt på det klara med hur deras rika medmänniskor lever, trots att de själva inte ser någon större möjlighet att förbättra sin lott. Sådan djup orättvisa i det globala samhället sår självklart många frön av missnöje och frustration.

Kulturell globalisering

Kulturkrockar och utbredandet av materialistiska värderingar är ytterligare en sida av saken. Fritt utbyte av tankar och idéer är en viktig del av globaliseringen, och inget kan påvisa det förhållandet bättre än Internet. Olyckligtvis används Internet inte bara till att sprida värdefull information och kultur och främja handel. På en del webbsidor vill man föra ut pornografi eller rasistiska åsikter, på andra vill man få människor att spela hasard. Det finns till och med sidor som visar hur man tillverkar hemmagjorda bomber. Som Thomas L. Friedman framhåller ”är problemen på bara några musklicks avstånd. Du kan ta dig till en virtuell nynazistisk ölkällare eller till ett pornografiskt bibliotek ... utan att någon sätter stopp för det eller kan vägleda dig.”

TV och film har också ett enormt inflytande på människors tyckande och tänkande. Budskapen som kablas ut över världens alla filmdukar kommer ofta från Hollywood, världens största ”drömverkstad”. Denna gigantiska nöjesindustri propagerar inte sällan för värderingar som återspeglar materialism, våld och omoral. Sådana värderingar kan vara fullständigt främmande för den inhemska kulturen i många av världens länder. Men myndigheter, lärare och föräldrar som vill hejda utvecklingens flodvåg står inför en omöjlig uppgift.

”Vi älskar amerikansk kultur”, sade en man i Havanna på Cuba till en nordamerikansk besökare. ”[Vi] känner till alla era Hollywoodstjärnor.” Den västerländska kulturen marknadsför också snabbmat och läskedrycker. En affärsman från Malaysia konstaterade: ”Folk här fullkomligt älskar allt västerländskt, särskilt allt som är amerikanskt. ... De vill äta sådan mat, och de vill vara på samma sätt.” Rektorn för ett gymnasium i Havanna medgav med sorg i rösten: ”Cuba är inte längre någon ö. Det finns inga öar kvar. Det finns bara en enda stor värld.”

Västerländsk kultur genomsyrar och färgar människors förhoppningar och önskningar. ”’Att inte vara sämre än grannen’ betyder inte längre att ha samma standard som grannarna, utan att jaga samma livsstil som de rika och berömda i filmer och TV-såpor”, kunde man läsa i Human Development Report 1998. Men den allra största delen av mänskligheten kommer naturligtvis aldrig att kunna uppnå ett sådant liv.

Kan globalisering vara en lösning?

Som så många av människans påfund har även globaliseringen visat sig vara både till nytta och till skada. För en del har den inneburit ekonomiska fördelar, och den har inlett en era av världsvid kommunikation. Men inte desto mindre har den gynnat de rika och mäktiga mer än de fattiga och behövande. Och både brottslingar och smittsamma virus har varit bättre än regeringar och myndigheter på att utnyttja globaliseringens fördelar. (Se rutorna på sidorna 8 och 9.)

Globaliseringen har i stor utsträckning förvärrat de problem som redan fanns i vår ofullkomliga värld. Den har blivit en del av världsproblemen i stället för en lösning på dem. De sociala klyftorna har blivit större, och missnöjet har ökat. Regeringar över hela världen kämpar med att dra nytta av globaliseringens fördelar, samtidigt som man måste skydda medborgarna från dess negativa konsekvenser. Kommer de att lyckas? Kan lösningen vara en mer human globalisering? Följande artikel kommer att behandla de här frågorna.

[Rutor/Bilder på sidorna 8, 9]

GLOBALISERING AV KRIMINALITET OCH TERRORISM

Olyckligtvis kan medlen för handelsutbyte lätt förvandlas till medel för kriminalitet. ”Medan de multinationella företagen har tagit ledningen i att globalisera världsekonomin, har den ’multinationella kriminaliteten’ – syndikat av organiserad brottslighet – varit snabb att utnyttja den”, förklarar Human Development Report 1999. Hur har den organiserade brottsligheten gynnats av globaliseringen?

Karteller som organiserar narkotikahandel har upptäckt en mängd nya möjligheter att ”tvätta” sina miljardvinster. Färre gränskontroller och människors ökade rörlighet underlättar också avsevärt för de här kartellerna när narkotika skall transporteras från ett land till ett annat. Det är anmärkningsvärt att framställningen av kokain fördubblades under 1990-talet och att framställningen av opium tredubblades. Internationella maffiaorganisationer har i sin tur utvecklat en lukrativ affärsverksamhet med prostitution. Varje år skickas cirka 500 000 kvinnor och flickor till Västeuropa i det här syftet – de allra flesta mot sin egen vilja.

Kriminella syndikat har, precis som de multinationella företagen, befäst sin makt under senare år. Många har ett globalt nätverk och kan varje år dela på en kaka värd uppskattningsvis drygt 15 biljoner kronor – mer än Frankrikes hela BNP.a

Internet har å sin sida visat sig vara ett idealiskt verktyg för skickliga men oärliga dataexperter. År 1995 stal en hacker information som enligt uppgift var värd över 10 miljoner kronor. Dessutom stal samma hacker 20 000 privata kontokortsnummer. ”Stöld med hjälp av ny teknik medför mindre risker och är mer lönsamt”, förklarade José Antonio Soler, en spansk bankman.

Terrorister utnyttjar också globaliseringens verktyg. Genom nyheter som når jordens alla hörn kan en kidnappning av några turister i en avlägsen del av världen ge omedelbar publicitet åt i princip vilka politiska frågor som helst.

OÖNSKADE ”RESENÄRER”

Såväl människor som sjukdomar kan resa jorden runt, och vissa sjukdomar är dödliga. ”Den kraftigt ökade rörligheten och omflyttningen av människor, handelsvaror och åsikter är den drivande kraften bakom globaliseringen av sjukdomar”, förklarar professor Jonathan M. Mann, expert på epidemier. ”Världen har snabbt blivit mycket mer sårbar för utbrott av sjukdomar och, vad värre är, för global spridning av både gamla och nya infektionssjukdomar.”

Inget kan tydligare illustrera den nya globala sårbarheten än aidsepidemin, som nu dödar tre miljoner människor varje år. I vissa afrikanska länder fruktar hälsovårdsarbetare att sjukdomen till slut kommer att ha dödat två tredjedelar av alla unga män och kvinnor. ”Trots ett millennium med epidemier, krig och svält har dödssiffror av den här storleken aldrig tidigare setts bland vuxna unga människor”, sägs det i FN-programmet UNAIDS.

Mikrober och virus är inte de enda oönskade ”resenärerna”. Djur, växter och insekter har övergett sina naturliga miljöer och invaderat andra kontinenter. En art av australisk giftorm håller på att invadera öarna i Stilla havet, av allt att döma genom att ormarna följer med flygplan. Den har redan utrotat praktiskt taget alla skogsfåglar på Guam. En sydamerikansk vattenhyacint har spritt sig till femtio tropiska länder, där den täpper igen kanaler och förstör fiskdammar. ”Ovälkomna inkräktare belastar förmodligen den globala ekonomin med hundratals miljoner dollar varje år. De sprider också sjukdomar och orsakar omfattande ekologisk skadegörelse”, rapporterar International Herald Tribune.

[Fotnot]

[Bilder]

VALUTASMUGGLING

Fynd från en last med leksaksnallar

KOKAINSMUGGLING

Kokain till ett värde av drygt 40 miljoner kronor var gömt i en husbil och beslagtogs vid gränsen

BIOTERRORISM

Soldater letar efter mjältbrandsbakterier på Capitol Hill i Washington D.C.

BOMBNINGAR

En bomb exploderar i Israel

GLOBAL SPRIDNING AV AIDS

Aidsepidemin är så utbredd i Sydafrika att en del sjukhus måste avvisa hjälpsökande människor

INVADERANDE ARTER

Den bruna trädsnoken har nästan utrotat alla skogsfåglar på Guam

VATTENHYACINT

Den här växten täpper till kanaler och flodbankar i omkring 50 länder

[Bildkällor]

Valuta- och kokainsmuggling: James R. Tourtellotte and Todd Reeves/U.S. Customs Service; bioterrorism: AP Photo/Kenneth Lambert; brinnande buss: AP Photo/HO/Israeli Defense Forces; barn: AP Photo/Themba Hadebe; orm: Photo by T. H. Fritts, USGS; vattenhyacint: Staff CDFA, California Dept. of Food & Agriculture, Integrated Pest Control Branch

[Bilder på sidan 7]

Ekonomisk globalisering har ökat klyftan mellan rika och fattiga

[Bildkälla]

UN PHOTO 148048/J. P. Laffont – SYGMA

[Bilder på sidan 10]

Internet används för att främja terrorism