Kapitel 17
En ny inställning till lydnad
1. Varför lät Jehova babylonierna förstöra Jerusalem?
UNDER många år innan Jerusalem förstördes av babylonierna varnade Jehova judarna för det som skulle komma, och han talade också om för dem varför det skulle komma. I stället för att lyda Gud följde de sina egna hårda eller gensträviga hjärtans böjelser. — Jeremia 25:8, 9; 7:24—28.
2. a) Vilka välsignelser är rimligt nog beroende av lydnad mot Gud? b) Hur kom Israel in i ett förbundsförhållande till Gud?
2 Jehova tvingar inte någon att tjäna honom, men han ställer det rimliga kravet att alla som önskar få hans godkännande och de livets välsignelser, som följer med det, måste lyda honom. När Jehova hade befriat Israel ur Egypten, sade han till dem: ”Om ni noggrant vill lyda min röst och verkligen hålla mitt förbund, så skall ni sannerligen bli min särskilda egendom ut ur alla andra folk, ty hela jorden tillhör mig. Och ni själva skall bli mig ett rike av präster och en helig nation.” (2 Moseboken 19:5, 6, NW) Efter det att Gud hade förklarat sina krav för dem och de hade hört en uppläsning ur ”förbundets bok” gick de av egen fri vilja med på att fullgöra de förpliktelser, som ett sådant förhållande till Gud förde med sig. — 2 Moseboken 24:7, NW.
3. a) På vilka sätt visade Israel därefter en upprorisk anda mot Jehova? b) Varför är dessa händelser nedtecknade i bibeln?
3 Men det dröjde inte länge förrän en upprorisk anda började visa sig. Israeliterna förnekade inte öppet sin tro på Jehova; men många försökte i strid med Jehovas lag att blanda egyptiska sedvänjor och Jehovas tillbedjan. (2 Moseboken 32:1—8) Senare började några klandra de män som Jehova använde som sina synliga representanter. (4 Moseboken 12:1—10; 16:1—3, 31—35) Som nation visade Israel att de saknade den tro som krävdes för att lyda Guds ord och att de drevs av människofruktan. (4 Moseboken 13:2, 31—33; 14:1—4; Hebréerna 3:17—19) När synderna var ouppsåtliga, kunde de som ödmjukt ångrade sig få förlåtelse. Men under en period av nio hundra år nonchalerade nationen med berått mod det ena gudomliga kravet efter det andra och ofta många av dem på en gång. Det de gjorde och resultatet av det finns nedtecknat i bibeln som varnande exempel för oss. — 2 Krönikeboken 36:15—17; 1 Korintierna 10:6—11.
4. a) Vilka var rekabiterna? b) Vad hade Jonadab befallt dem?
4 På Jeremias tid, när judarna hade fått upprepade varningar angående vilka hemska följder deras kurs skulle få, ställde Jehova fram rekabiterna som ett exempel för dem. Dessa var icke-israeliter, avkomlingar av Jonadab, som hade visat att han stod helt på Jehus sida, när det gällde att inte tåla någon konkurrens gentemot Jehova. Denne Jonadab hade som patriarkaliskt överhuvud för rekabiternas släkt befallt dem att avhålla sig från vin till obestämd tid, och de skulle inte heller bo i hus eller ägna sig åt jordbruk, utan de skulle bo i tält som nomader. På så sätt skulle de, medan de tillbad Jehova tillsammans med israeliterna bland vilka de bodde, föra ett nyktert och enkelt liv utan njutningslystnad och stadslivets laster.
5. Hur var rekabiterna exemplariska i fråga om lydnad?
5 Kunde man förvänta att rekabiterna skulle lyda sin mänsklige förfader, när judarna vägrade att lyssna till den universelle suveränen, Jehova? De gjorde detta på ett exemplariskt sätt. När babyloniska och syriska militära trupper invaderade Juda, sökte rekabiterna skydd i Jerusalem, men trots det fortsatte de att bo i tält. Men hur fast var deras beslut att inte smaka något vin, även om det folk bland vilket de bodde hade lov att dricka det? Jehova lät Jeremia ta med sig rekabiterna in i en av templets matsalar och sätta fram bägare med vin och uppmana dem att dricka. De vägrade. Varför det? De uppskattade tydligen sin förfaders kärlek till Jehova och insåg att han av kärlek hade haft deras bästa för ögonen, och därför lydde de hans befallning. Jehova var nöjd med detta fina exempel på lydnad, som avslöjade judarnas brist på lydnad mot Jehova. — Jeremia 35:1—11.
6. a) Vilka liknar nu rekabiterna? b) Vad har bevisat sig vara det olydiga Israels motbild?
6 Det finns människor i våra dagar som liknar rekabiterna. Det är Herrens ”andra får”. Det saken nu gäller är inte om de kommer att dricka vin eller ej. (Jämför 1 Timoteus 5:23.) Detta är en privatsak, så länge som de inte blir omåttliga i sitt bruk eller kanske blir drinkare. (Ordspråksboken 23:20; 1 Korintierna 6:9, 10) Men gudaktig lydnad är livsviktig. I motsats till kristenheten, det motbildliga avfälliga Israel, visar den nutida rekabitklassen genom sina handlingar att den vet vilket värde gudaktig lydnad har. Hur kommer detta att gagna den?
7. a) Vilket uppmuntrande löfte gav Jehova rekabiterna? b) Vilket hopp ger detta den nutida rekabitklassen?
7 För rekabiternas hängivenhets skull gav Jehova dem följande löfte, som i vår tid har en kraftfull profetisk innebörd: ”Därför att ni har åtlytt er fader Jonadabs bud och hållit alla hans bud och i alla stycken gjort som han har befallt er, därför säger Herren [Jehova] Sebaot, Israels Gud, så: Aldrig skall den tid komma, då inte en avkomling av Jonadab, Rekabs son, står inför mitt ansikte.” (Jeremia 35:18, 19) De var bland dem som fick överleva tillintetgörelsen av Jerusalem år 607 f.v.t., och den klass som de förebildade kommer att få överleva den kommande tillintetgörelsen av kristenheten och hela den övriga världen, som går sin egen oberoende väg och vägrar att erkänna Jehovas suveränitet.
VARFÖR DET KAN VARA SVÅRT ATT LYDA
8. Varför finner många människor det så svårt att lyda?
8 Många människor tycker att det är svårt att lära sig att lyda. De har vuxit upp i en värld, där alla ”går sin egen väg”. De kanske tycker om det de får lära sig om livet under Guds rike. Men om deras tankar fördunklas av stolthet, kan de stegra sig inför några av Guds krav eller kritisera det sätt varpå dessa förmedlas. (Ordspråksboken 8:13; 16:18) Detta problem hade den arameiske eller syriske härhövitsmannen Naaman på profeten Elisas tid.
9. a) Hur kom det sig att Naaman for för att träffa Elisa? b) Vad förväntade han sig, men vad var det egentligen som hände?
9 Naaman var plågad av spetälska. Men på grund av att en ung israelitisk fånge modigt sade att hon trodde att Naaman skulle bli botad, om han bara for till Jehovas profet Elisa, reste Naaman till Israel. Med hästar och vagnar körde han fram till Elisas hus. Nu var Naaman en prominent person, och han väntade sig att Elisa skulle komma ut för att möta honom och därefter gå igenom en ceremoni genom att åkalla Jehova och föra handen fram och tillbaka över det sjuka köttet tills det var läkt. Elisa skickade i stället bara ut en budbärare för att säga till honom att fara till floden Jordan och där bada sig sju gånger. — 2 Kungaboken 5:1—12.
10. a) Hur reagerade Naaman? b) Vad var det som till slut fick honom att lyda? c) Vad blev resultatet?
10 Naamans stolthet blev sårad. Han for därifrån i vrede. Men när hans tjänare hade resonerat med honom, ödmjukade han sig i tro. ”Då for han ned och doppade sig i Jordan sju gånger, som gudsmannen [den sanne Gudens man, NW] hade sagt. Och hans kött blev då åter sig likt, friskt som en ung gosses kött, och han blev ren.” Naaman blev övertygad om att Jehova är den ende sanne Guden, och trots sin första reaktion insåg han att de anvisningar Elisa hade gett verkligen kom från Gud. — 2 Kungaboken 5:13—15.
11. a) På vilka sätt förebildade Naaman de ”andra fåren”? b) Vilka viktiga saker måste vi alla lära oss?
11 Ser du kanske några av Naamans karaktärsdrag hos dig själv? Precis som andra icke-israeliter som utövade tro används Naaman i bibeln till att förebilda de ”andra får” som deltar i sann tillbedjan. Eftersom alla dessa är födda i synd, var de en gång andligen sjuka. De har alla måst söka hjälp av Jehovas smorda tjänarklass och därefter lyda vad denne ”slav” har lärt dem från Guds ord. (Matteus 24:45) En gång uppskattade några av dem inte alla de bibliska råd de fick — till exempel sådana råd som framhöll behovet av att regelbundet vara närvarande vid kristna möten, vikten av att hålla sig avskild från världen eller vikten av det kristna vattendopet. De kanske har dragit sig för att överlämna sig och bli döpta i vatten, därför att de i sitt hjärta stretade emot att behöva ”förneka sig själva” för att bli Kristi efterföljare. I vissa fall har de kritiserat det sätt varpå råd har getts dem av de ansvariga i församlingen. Men med tiden måste alla som verkligen skall bli Herrens ”andra får” lära sig vikten av ödmjukhet och kärleksfull lydnad. — Jakob 4:6; Matteus 16:24.
BEFALLNINGAR SOM GAGNAR OSS
12, 13. a) Varför har vi gagn av att lyda Jehovas bud? b) Hur kan detta belysas?
12 När vi lär känna Jehova och hans vägar, kommer vi att inse hur sanna följande ord är, som han talade till sina tjänare i det flydda: ”Jag är Herren [Jehova], din Gud, den som lär dig vad nyttigt är, den som leder dig på den väg du skall vandra. O att du ville ge akt på mina bud!” (Jesaja 48:17, 18) Det är Jehovas innerliga önskan att hans folk skall undgå olycka och kunna glädja sig åt livet genom att ge akt på hans bud. Han vet hur vi är skapade och vad som kommer att skänka oss sann lycka. Han varnar oss för ett uppförande som skulle kunna förnedra oss eller skada våra relationer till andra.
13 De som har lyssnat till hans varning för otukt och äktenskapsbrott har förskonats från det känslomässiga kaos och de sjukdomar och utomäktenskapliga födslar, som sådant kan leda till. (1 Korintierna 6:18; Hebréerna 13:4) Genom att tillämpa ett sådant råd som det i 2 Korintierna 7:1 har de sluppit bli förslavade under tobak eller andra droger, som skadar hälsan och kan leda till en förtidig död. Hans befallning att avhålla sig ”från blod” har hjälpt hans tjänare att än mer förtrösta på honom som den på vilken alla deras utsikter till framtida liv beror, och samtidigt har det skyddat dem mot fruktansvärda sjukdomar som kan spridas genom blodtransfusioner. — Apostlagärningarna 15:28, 29.
14. Vilket gagn får vi av att först söka Riket i stället för att i onödan ha med världen att göra?
14 Så länge vi är i världen måste vi ha en viss nödvändig kontakt med den. Men Jehova uppmanar oss att inte sätta våra förhoppningar till den eller vara någon del av den. Han vet vad framtiden har i beredskap för världen. Hur dåraktigt skulle det inte vara att slösa bort sitt liv på att bygga upp det som Gud skall riva ner! Och vad värre är — de som handlar så kommer att upptäcka att de får dela den världs öde som de har ägnat sitt liv åt. Vilket gott råd ger oss därför inte Guds Son: Sök Guds rike! Sätt det främst i ditt liv! — 1 Johannes 2:17; Matteus 6:33.
15. a) Vad måste vi lära oss att göra, om vi skall vara bland dem som kommer att få tillbaka det Adam förlorade? b) Hur kommer Jehova att tala till oss under tusenårsriket?
15 Jehova, som är fullt medveten om vad vi behöver, förbereder nu sitt folk för liv i hans rättfärdiga nya tingens ordning. Adams olydnad ledde till mänsklig ofullkomlighet, förlusten av evigt liv och utvisning ur paradiset. Om vi skall vara bland dem som blir välsignade med det som Adam förlorade, måste vi verkligen bevisa att vi är uppmärksamma, när Gud talar. Och hur kommer han att tala till oss under det kommande årtusende då mänskligheten leds fram till fullkomlighet? Genom det messianska riket. Kommer denna regering också att ha synliga jordiska representanter? Ja. Kungen kommer att i sin tjänst ha ”furstar på hela jorden”. (Psalm 45:1716, NW; jämför Jesaja 32:1, 2, NW.) Genom att kärleksfullt lyda dessa furstar kommer mänskligheten att visa att den underordnar sig sin himmelske kung.
16. Varför är lydnad mot de äldste nu ett skydd? Hur är detta en fin förberedelse för liv i Guds nya ordning?
16 Som en förberedelse för den tiden ger Jehova nu fostran och undervisning genom sin synliga teokratiska organisation. Han har inom församlingarna upprest i andligt avseende äldre män eller äldste. De sörjer för den tillsyn som behövs för församlingens möten, och de tar också ledningen i predikandet av Rikets budskap. De hjälper alla, som önskar tjäna Jehova, att lära sig hur de kan tillämpa bibelns principer i sitt liv, och de varnar kärleksfullt för snaror som skulle kunna skada ens förhållande till Gud. Jehovas vittnen har också ofta märkt att personer, som en följd av att de brytt sig om de äldstes anvisningar, har klarat sig med livet i behåll under svåra stormar, jordbävningar och utbrott av väpnat våld. Församlingen tillhör inte de äldste; den är Guds. De äldste påstår sig inte vara inspirerade. Men som bibeln visar använder Gud dem till att ta ledningen, och lydnad för dem visar respekt för den anordning som Jehova använder för att förbereda sina tjänare för att överleva in i hans nya ordning. — Apostlagärningarna 20:28; Hebréerna 13:17.
17. Vad bör motivera oss att vara lydiga?
17 Men motivet till en sådan lydnad är inte bara en önskan att vara bland dem som får överleva den kommande världsförintelsen. Det är mycket mer än så som driver dem. Vad då? Uppskattning av livet och av alla de anordningar som Gud har gjort för att uppehålla det. Tacksamhet för de gåvor han gett, som berikar vårt liv — förmågan att resonera och att uppskatta skönhet och andliga värden och förmågan att känna och tillbe vår Skapare. De är också medvetna om den stora kärlek, som fick Gud att ge sin egen Son för att denne skulle offra sitt liv, så att vi skulle kunna få möjlighet att leva för evigt.
18. Hur betraktar vi lydnad mot Gud och hans organisation, när vi har kommit att lära känna honom väl?
18 För dem som har lärt känna Gud väl är lydnad inte någon obehaglig plikt. Att de har exakt kunskap om hans olika uppsåt och krav och att de erfar vilka goda resultat det får att tillämpa dessa krav gör dem helt övertygade om att det enda förnuftiga och vettiga är att göra saker och ting på Guds sätt. De inser att detta är ett skydd. Det är också ett sätt att visa sin kärlek till Gud. De finner stor tillfredsställelse i att lyda honom. — 1 Johannes 5:3; Psalm 119:129.
[Bilder på sidan 135]
Några måste i likhet med Naaman övervinna sin stolthet