Kapitel 12
Respekt för myndighet nödvändig för ett fridfullt liv
1—3. a) Vad har bidragit till den vittutbredda ringaktningen för myndighet i våra dagar? b) På vilka olika sätt kommer denna inställning till uttryck? c) Var upplever man verkningarna?
EN ANDA av oberoende genomsyrar världen av i dag. En allmän misstro mot myndighet har utvecklats, i synnerhet bland dem som är födda efter andra världskriget. Varför det? En orsak är att deras föräldrar fick bevittna förtryck i större skala än någonsin förr, och även egenmäktiga och korrumperade åtgärder från de makthavandes sida. De utvecklade en oklar uppfattning om myndighet. Följden blev att många av dem, när de blev föräldrar, inte ingöt någon respekt för myndighet hos sina barn. Och de orättvisor som barnen själva har fått bevittna har inte gjort saken bättre. Följden är att bristande respekt för myndighet har blivit en vanlig företeelse.
2 Denna bristande respekt kommer till uttryck på olika sätt. Ibland visas den genom att man lägger sig till med en viss klädstil som anger att man förkastar vedertagna normer. Den kan inbegripa öppet trots mot polisen eller rentav våld och blodsutgjutelse. Men den är inte begränsad till dem som handlar så. Även bland dem som inte ger uttryck åt sin uppfattning på dessa mera uppenbara sätt är det många som ignorerar eller kringgår lagar om de ogillar dem eller finner dem obekväma.
3 Denna situation har starkt påverkat atmosfären i hemmen, i skolorna, på arbetsplatserna och i kontakter med myndighetspersoner. Det blir allt vanligare att människor inte vill att någon annan skall tala om för dem vad de skall göra. De sträcker sig efter vad de tror är större frihet. Vad kommer du att göra i denna situation?
4. Vilken stridsfråga visar vi vår inställning till genom vad vi gör i detta avseende?
4 Ditt handlingssätt kommer att visa var du står i förhållande till stridsfrågan om Jehovas universella suveränitet. Respekterar du verkligen Jehova som källan till verklig fred och säkerhet? Vill du ta reda på vad hans ord säger och tillämpa det i ditt liv? Eller slår du följe med dem som i sitt oberoende själva fattar beslut i fråga om vad som är gott och vad som är ont? — 1 Moseboken 3:1—5; Uppenbarelseboken 12:9.
5. a) Vad blir ofta följden av att man följer människor som utlovar ”frihet”? b) Hur fri är den människa som gör Guds vilja?
5 Exakt kunskap i bibeln kan skydda dig mot att bli vilseledd av människor som, ”medan de lovar ... frihet, ... själva [för] en tillvaro såsom fördärvets slavar”. Att du följer sådana människors ledning skulle endast försätta dig i samma förslavade tillstånd. (2 Petrus 2:18, 19) Verklig frihet kan uppnås endast genom att man lär känna och gör Guds vilja. Hans gudomliga bud är ”den fullkomliga lag, som hör friheten till”. (Jakob 1:25) Det är så därför att Jehova inte lägger några onödiga band på oss eller kringgärdar oss med regler som inte tjänar något nyttigt ändamål, utan hans lag ger det slags vägledning som medför frihet, fred och säkerhet på grundval av ett gott förhållande till Gud och till våra medmänniskor.
6, 7. a) Vem är bäst i stånd att göra något åt maktmissbruket? b) Hur visade Jesus vad som händer människor som tar lagen i egna händer?
6 Gud känner bättre än någon annan till omfattningen hos korruptionen och maktmissbruket i denna gamla tingens ordning. Och han har gett sitt ord på att han skall utkräva räkenskap av dem som förtrycker, hur högt uppsatta de än må vara. (Romarna 14:12) När Guds bestämda tid är inne, skall ”de ogudaktiga ... utrotas ur landet [från själva jorden, NW] och de trolösa ryckas bort”. (Ordspråksboken 2:22) Men om vi blir otåliga och tar lagen i egna händer kommer det inte att resultera i något förblivande gott för oss själva. — Romarna 12:17—19.
7 På kvällen innan Jesus Kristus blev förrådd och gripen framhöll han detta eftertryckligt för sina apostlar. På grund av förhållandena i landet, bland annat därför att det fanns vilda djur där, bar man ofta vapen. Vid det här tillfället fanns det därför två svärd bland Jesu apostlar. (Lukas 22:38) Vad hände? De bevittnade en uppenbar kränkning av rättvisan då Jesus arresterades utan orsak. Aposteln Petrus drog därför impulsivt sitt svärd och högg av örat på en av männen. Men Jesus återställde det avhuggna örat och förmanade Petrus: ”För tillbaka ditt svärd till dess plats, ty alla som tar till svärd skall gå under genom svärd.” (Matteus 26:52) Många människor, också i våra dagar, kunde ha undgått en förtidig död genom att följa detta råd. — Ordspråksboken 24:21, 22.
En tillbörlig syn på världslig myndighet
8. a) Hur bör kristna betrakta världsliga styresmän, enligt vad som sägs i Romarna 13:1, 2? b) Vad menas med uttrycket att de är ”av Gud inordnade i sina relativa ställningar”?
8 Då aposteln Paulus skrev till de kristna i Rom, blev han inspirerad av Gud att ta upp frågan om hur de skulle uppföra sig i förhållande till världsliga myndigheter. Han sade: ”Varje själ må underordna sig de överordnade myndigheterna, ty det finns ingen myndighet annat än av Gud; de existerande myndigheterna är av Gud inordnade i sina relativa ställningar. Därför har den som motstår myndigheten tagit ståndpunkt emot Guds anordning; de som har tagit ståndpunkt emot den skall få dom över sig.” (Romarna 13:1, 2) Betyder detta att Gud har satt dessa världsliga härskare vid makten? Bibeln svarar avgjort: Nej! (Lukas 4:5, 6; Uppenbarelseboken 13:1, 2) Men de existerar med hans tillåtelse, och den ”relativa ställning” som de har intagit under mänsklighetens historia blev bestämd av Gud. Vilken har denna ställning varit?
9. Varför kan vi respektera myndighetspersoner fastän de handlar orätt?
9 Det skriftställe som vi just citerade säger att det är en ”överordnad” ställning. Alltså får myndighetspersoner inte behandlas respektlöst. De lagar de utfärdar får inte ringaktas. Detta betyder inte nödvändigtvis att du beundrar individerna eller gillar den korruption som de kanske inlåter sig i. Men det är tillbörligt att visa respekt på grund av det ämbete de innehar. — Titus 3:1, 2.
10. Hur bör vi se på betalning av skatt, och varför det?
10 Världsliga lagar tjänar i stor utsträckning till det bästa. De hjälper till att upprätthålla ordningen och tillförsäkra människor och deras egendom ett visst skydd. (Romarna 13:3, 4) Dessutom sörjer myndigheterna i vanliga fall för vägar, renhållning, brandskydd, skolutbildning och andra tjänster som är till gagn för människorna. Skall de ha betalt för dessa tjänster? Bör vi betala skatt? Det är en fråga som ofta rör upp starka känslor på grund av de höga skatterna och det utbredda missbruket av allmänna medel. På Jesu tid hade frågan också politiska övertoner. Men Jesus intog inte den ståndpunkten att den rådande situationen berättigade till vägran att betala. Han hänvisade till de pengar som den romerske kejsaren hade myntat och sade: ”Betala då tillbaka till kejsaren de ting som är kejsarens, men de som är Guds till Gud.” (Matteus 22:17—21; Romarna 13:6, 7) Jesus understödde inte tanken att var och en skulle bli sig själv en lag.
11, 12. a) Hur visar bibeln att det också finns en annan auktoritet att ta hänsyn till? b) Vad skulle du göra om världsliga styresmän utfärdade order som var i strid med Guds krav? Varför det?
11 Jesus visade emellertid att ”kejsaren”, den världsliga staten, inte var den enda myndighet som skulle tas med i räkningen. De ”överordnade myndigheterna” är inte överordnade Gud eller ens jämlika med honom. Tvärtom är de honom mycket underlägsna. Deras myndighet är således begränsad, inte absolut. Därför har de kristna ofta blivit ställda inför ett avgörande beslut. Det är ett beslut som du också måste ställas inför. När människor i maktställning för egen del kräver det som tillhör Gud, vad kommer du då att göra? Om de förbjuder det Gud befaller, vem kommer du då att lyda?
12 Jesu apostlar framhöll respektfullt men bestämt sin ställning inför medlemmarna av högsta domstolen i Jerusalem: ”Vi ... kan inte sluta upp med att tala om de ting vi har sett och hört. ... Vi måste lyda Gud såsom härskare mer än människor.” (Apostlagärningarna 4:19, 20; 5:29) Regeringar har ibland i krissituationer infört restriktioner, och det är förståeligt. Men ibland kan regeringens restriktioner vara utformade för att inkräkta på vår tillbedjan av Gud och göra det omöjligt att fullgöra gudagivna förpliktelser. Hur blir det då? Guds inspirerade ord svarar: ”Vi måste lyda Gud såsom härskare mer än människor.”
13, 14. a) Hur noga bör vi vara med att inte överträda världsliga lagar bara av personliga skäl? b) Visa från Skriften vad skälen är till detta.
13 Även om det att man fullgör denna förpliktelse mot Gud kan strida mot vad ”kejsaren” kräver, är detta något helt annat än att oberoende bryta mot lagar som vi inte tycker om. Det är sant att vissa lagar ur personlig synvinkel kan förefalla onödiga eller orättmätigt restriktiva. Men det berättigar oss inte att ignorera lagar som inte strider mot Guds lagar. Vad skulle resultatet bli om alla människor lydde endast de lagar som de menade var till nytta för dem själva? Det skulle bara kunna leda till anarki.
14 Ibland kan någon känna att han kan ignorera myndigheterna och göra vad han vill därför att det inte är troligt att han blir fast och bestraffad. Men det ligger en allvarlig fara i detta. En sådan ringaktning för lagen kan till att börja med gälla mindre angelägenheter, men att personen i fråga inte blir bestraffad kan göra att han vågar begå större lagöverträdelser. Predikaren 8:11 säger: ”Därför att dom inte strax går över vad ont som görs, får människors barn dristighet att göra det ont är.” Men är det verkliga skälet till att vi bör lyda lagen enbart rädsla för straff? Den kristne bör ha en långt kraftigare motivation. Aposteln Paulus kallade den ett ”tvingande skäl” — nämligen önskan att bevara ett rent samvete. (Romarna 13:5) En människa vars samvete har blivit fostrat i överensstämmelse med bibliska principer vet att om hon skulle välja en laglös kurs skulle det innebära att ta ståndpunkt ”emot Guds anordning”. Oavsett om andra människor vet vad vi gör eller inte, så vet Gud det, och våra utsikter till framtida liv beror på honom. — 1 Petrus 2:12—17.
15. a) Vad bör vägleda ens inställning till en lärare eller en arbetsgivare? b) Vems ande undgår vi på så sätt att påverkas av?
15 Detsamma gäller en skolelevs inställning till sin lärare och en vuxens inställning till sin världslige arbetsgivare. Det förhållandet att många andra människor omkring oss handlar orätt bör inte vara den avgörande faktorn. Om läraren eller arbetsgivaren vet vad vi gör eller inte bör inte göra någon skillnad. Frågan är: Vad är rätt? Vad behagar Gud? Och om det vi ombeds göra inte strider mot Guds lag eller rättfärdiga principer, gör vi det. Skollärare representerar i allmänhet den världsliga myndigheten, är således ombud för de ”överordnade myndigheterna”, och förtjänar därför respekt. Och när det gäller världsliga arbetsgivare kan den bibliska principen i Titus 2:9, 10 tillämpas, även om Paulus där skrev om ett annat förhållande, det mellan slavar och deras ägare. Paulus sade: ”Behaga dem väl, i det ... [ni] lägger i dagen god trohet i fullt mått, så att ... [ni] i allting kan vara en prydnad för vår frälsares, Guds, lära.” På så sätt undviker vi inflytandet från Satan, vars ande är ”verksam i olydnadens söner”, och vi bidrar till fridsamma förhållanden till våra medmänniskor. — Efesierna 2:2, 3.
Myndighet i hemmet
16. Vilket krav för harmoniskt familjeliv framställs i 1 Korintierna 11:3?
16 Ett annat område där respekt för myndighet kan leda till fridsamma förhållanden är familjekretsen. Alltför ofta saknas sådan nyttig respekt, vilket resulterar i att familjebanden bryts ner och ofta att familjen upplöses. Vad kan göras för att förbättra situationen? Principen om ledarskap, som uttrycks i 1 Korintierna 11:3, innehåller lösningen: ”Varje mans huvud är den Smorde; och en kvinnas huvud är mannen; och den Smordes huvud är Gud.”
17. a) Vad är mannens ställning i fråga om ledarskap? b) Vilket utmärkt exempel i fråga om ledarskap gav Kristus?
17 Lägg märke till att uttalandet inte först framhåller mannens ledarskap. I stället riktas uppmärksamheten på att det finns någon som mannen bör blicka upp till för att få vägledning, någon vars exempel han bör följa. Denne någon är Jesus Kristus. Han är mannens huvud, och han har i sitt handlingssätt mot sin församling, som liknas vid en brud, ådagalagt hur den äkta mannens ledarskap kan bli framgångsrikt. Hans utmärkta exempel uppväckte villigt gensvar hos hans efterföljare. I stället för att vara en chef, sträng och krävande mot dem, har Jesus varit ”mild till sinnes och anspråkslös i hjärtat”, så att de har funnit vederkvickelse för sina själar. (Matteus 11:28—30) Har han sett ned på dem för deras tillkortakommanden? Tvärtom. Han gav dem kärleksfulla råd och gav till och med ut sitt liv för att rena dem från synderna. (Efesierna 5:25—30) Vilken välsignelse för en familj att ha en familjefar som uppriktigt strävar att följa det exemplet!
18. a) På vilka sätt kan en hustru visa att hon respekterar sin mans myndighet? b) Hur bör barn visa respekt för sina föräldrar, och varför?
18 När det råder sådant ledarskap i hemmet är det inte svårt för en kvinna att se upp till sin man. Och barnen lyder lättare sina föräldrar. Men hustrun och barnen kan också bidra mycket till familjens lycka. Genom att omsorgsfullt sköta hemmet och genom att ha en ande av samarbete visar en hustru att hon verkligen har ”djup respekt för sin man”. Är det så i ditt hem? (Efesierna 5:33; Ordspråksboken 31:10—15, 27, 28) Och om barnen villigt lyder både far och mor, visar de att de hedrar sina föräldrar, och det är vad Gud kräver. (Efesierna 6:1—3) Skulle det inte råda långt större frid och en mycket större känsla av personlig säkerhet i ett sådant hem än i ett där det saknas respekt för myndighet?
19. Vad skall du göra om du är den enda i familjen som söker vägledning från Guds ord?
19 Du kan hjälpa till med att göra ditt hem till en sådan plats. Vare sig andra medlemmar av familjen väljer att rätta sig efter Jehovas vägar eller inte, så kan du göra det. De andra kan ge gensvar på ditt goda exempel. (1 Korintierna 7:16; Titus 2:6—8) Men även om de inte gör det, kommer det du gör att framstå som ett vittnesbörd om det rätta i Guds vägar, och det är inte lite värdefullt. — 1 Petrus 3:16, 17.
20, 21. a) Hur visar bibeln att en äkta mans och föräldrars myndighet inte är absolut? b) Vilket beslut kan alltså en kristen hustru eller troende barn komma att ställas inför, och vilket motiv bör då driva dem?
20 Kom ihåg att hela anordningen med familjemyndighet har sitt ursprung hos Gud. Således skall männen vara underordnade Kristus, hustrurna sina män ”såsom det passar sig i Herren” och barnen sina föräldrar, ”ty detta är välbehagligt i Herren”. (Kolosserna 3:18, 20; 1 Korintierna 11:3) Gud kan alltså inte lämnas ur räkningen, eller hur? Det betyder att en mans myndighet över sin hustru och föräldrars myndighet över sina barn är relativ. Och det betyder i sin tur att den kristna makan och barnen i första hand är underställda Gud och Kristus och skall lyda deras råd. För en icke troende make eller föräldrar som inte är troende kan den tanken först tyckas misshaglig. Men i verkligheten blir det till deras bästa, eftersom det kommer att hjälpa till att göra den troende makan och barnen mer pålitliga och respektfulla.
21 Men hur är det om en äkta man skulle kräva att hans hustru gör något som inte ”passar sig i Herren”? Det hon gör kommer att visa om hon verkligen ”fruktar Gud” eller inte. (Predikaren 12:13) Detsamma är fallet när barn är gamla nog att förstå och lyda Guds ord. Om deras föräldrar inte delar deras önskan att tjäna Jehova, måste de avgöra om de skall vara lojala mot Gud eller få dela föräldrarnas lott, som inte är det. (Matteus 10:37—39) Men bortsett från sin främsta förpliktelse gentemot Gud bör barn vara undergivna i ”allting”, även om det innebär att göra sådant som de inte tycker om. (Kolosserna 3:20) Detta handlingssätt kan till och med dra deras föräldrar till Jehovas anordningar för frälsning. Det är verkligen ”välbehagligt i Herren” när ens motiv är lojalitet mot Jehova och hans rättfärdiga vägar i stället för olydnad på grund av en oberoendets anda.
I den kristna församlingen
22, 23. a) Hur betjänar kristna tillsyningsmän medlemmarna av församlingen? b) Vilken inställning säger därför Hebréerna 13:17 att vi bör ha till dem?
22 Samma lojalitet mot Jehova bör komma till uttryck i vår inställning till hans kristna församling och dem som har hand om den. Jehova har gett tillsyningsmän till att vara herdar för ”hjorden”. De får ingen avlöning för sitt arbete, utan de ger ut av sig själva på grund av uppriktig omsorg om sina kristna bröder och systrar. (1 Petrus 5:2; 1 Tessalonikerna 2:7—9) De hjälper församlingen att utföra arbetet med att predika de goda nyheterna om Guds rike. Och med omsorg om varje medlem i församlingen hjälper de dem också att lära sig tillämpa bibelns principer i sitt liv. Och om någon medlem av församlingen begår ett felsteg utan att vara helt och fullt medveten om det, görs ansträngningar att föra honom till rätta. (Galaterna 6:1) Men om någon ignorerar bibliska råd och framhärdar i allvarlig överträdelse, sörjer tillsyningsmännen för att han blir utesluten. På så sätt skyddas församlingen mot hans fördärvliga inflytande. — 1 Korintierna 5:12, 13.
23 I uppskattning av denna kärleksfulla föranstaltning från Jehovas sida för att säkerställa friden bland hans folk bör vi följa uppmaningen i Hebréerna 13:17: ”Var lydiga mot dem som har ledningen bland er och var fogliga, ty de vakar ständigt över era själar såsom de som skall avlägga räkenskap; för att de må göra detta med glädje och inte suckande, ty detta skulle vara till skada för er.”
24, 25. a) Hur bör det som de äldste undervisar om påverka vårt sätt att betrakta dem? b) När och var bör vi tillämpa det som vi blir undervisade om från bibeln? Varför det?
24 Bibeln betonar att ett framträdande skäl till att dessa tillsyningsmän eller äldste förtjänar respekt är att de undervisar om ”Guds ord”. (Hebréerna 13:7; 1 Timoteus 5:17) Och om detta ”ords” kraft säger Hebréerna 4:12, 13: ”Guds ord är levande och utvecklar kraft och är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så långt in att det skiljer själ och ande, och leder och deras märg, och kan urskilja hjärtats tankar och avsikter. Och det finns inte någon skapelse som är osynlig för honom, utan allting ligger naket och blottat inför ögonen på honom som vi har att avlägga räkenskap för.”
25 Således uppenbarar sanningarna i Jehovas ord skillnaden mellan vad en person kan synas vara och vad han verkligen är. Om han verkligen har tro på Gud och en uppriktig önskan att behaga sin Skapare, då kommer hans motivation att på rätt sätt återspegla ”Guds härlighet” även när han är utom synhåll för församlingens äldste. (Romarna 3:23) Han kommer inte att inlåta sig på något oskriftenligt uppförande bara för att det inte hör till de allvarliga överträdelser för vilka man kan bli utesluten ur församlingen. Om någon är benägen att ta lätt på något av råden i Guds ord, bör han därför omsorgsfullt granska hurdan hans inställning till Gud egentligen är. Håller han på att bli lik dem om vilka Psalm 14:1 säger: ”Dårarna säger” — nej, inte offentligt — utan ”i sina hjärtan: ’Det finns ingen Gud’”?
26, 27. a) Varför är det viktigt att ta ”varje uttalande” av Jehova på allvar? b) Hur påverkas vårt liv när vi på så sätt visar respekt för myndighet?
26 När Jesus frestades av djävulen förklarade han: ”Människan skall leva ... av varje uttalande som går ut genom Jehovas mun.” (Matteus 4:4) Tror du att ”varje uttalande” av Jehova är viktigt och att ingenting får ignoreras? Att lyda vissa av Jehovas krav, medan man behandlar andra som oviktiga, är helt enkelt inte tillräckligt. Antingen understöder vi det rättmätiga i Jehovas suveränitet, eller också tar vi djävulens parti i stridsfrågan genom att bestämma vår egen norm för vad som är gott och vad som är ont. Lyckliga är de som visar att de i sanning älskar Jehovas lag. — Psalm 119:165.
27 Sådana människor blir inte snärjda av världens söndrande ande. Inte heller hänger de sig åt det skamliga uppförande som visas av dem som kastar all moralisk återhållsamhet ifrån sig. Djup respekt för Jehova och hans rättfärdiga vägar ger deras liv stabilitet. Sådan respekt för Jehova och hans vägar gör att de kan ha tillbörlig respekt för jordiska myndigheter, vilket är nödvändigt för ett fridfullt liv.
[Bild på sidan 134]
Jesu apostlar sade inför högsta domstolen: ”Vi måste lyda Gud såsom härskare mer än människor”