Kapitel 14

Nutida otro — Bör sökandet fortsätta?

”Gud är inte längre något som människor har för vana att bry sig om. De tänker allt mindre på honom när de genomlever sina dagar eller fattar sina beslut. ... Gud har ersatts av andra värderingar: inkomst och produktivitet. En gång betraktades han kanske som den som gav mening åt all mänsklig verksamhet, men i dag har han degraderats till historiens hemliga fängelsehålor. ... Gud har försvunnit ur människors medvetande.” — The Sources of Modern Atheism (Den nutida ateismens källor).

1. (Inbegrip inledningen.) a) Hur beskrivs tron på Gud bland människor i dag i boken The Sources of Modern Atheism? b) Hur står den nutida bristen på tro i skarp kontrast till förhållandena för inte så många år sedan?

FÖR inte så många år sedan var Gud i hög grad en del av livet för människor i västvärlden. För att bli socialt accepterad måste man visa att man trodde på Gud, även om inte alla uppriktigt utövade det de sade sig tro på. Om man hyste några tvivel eller kände någon osäkerhet, var man försiktig nog att hålla det för sig själv. Att ge uttryck åt sådant offentligen skulle vara chockerande och kanske rentav blottställa en för kritik.

2. a) Varför har många människor slutat söka efter Gud? b) Vilka frågor måste man ställa?

² I dag är förhållandet det omvända. Att ha en stark religiös övertygelse betraktas av många som trångsynt, dogmatiskt, ja till och med fanatiskt. I många länder råder en utbredd likgiltighet eller brist på intresse för Gud och religion. De flesta söker inte längre efter Gud, eftersom de antingen inte tror att han finns eller är osäkra på hur det är. Några har faktiskt använt termen ”postkristen” för att beskriva vår tid. Man måste därför ställa några frågor: Hur kunde tankarna på Gud försvinna så ur människors liv? Vilka krafter gav upphov åt den här förändringen? Finns det sunda skäl till att fortsätta sökandet efter Gud?

Reformationens bakslag

3. Vad var en av följderna av den protestantiska reformationen?

³ Som vi har sett i kapitel 13 åstadkom den protestantiska reformationen på 1500-talet en markant förändring av hur människor betraktade myndighet, både religiös och annan. Självhävdande och yttrandefrihet ersatte likformighet och underkastelse. De flesta förblev inom den traditionella religionens ramar, men somliga följde mer radikala tänkesätt och ifrågasatte de etablerade kyrkornas dogmer och grundläror. Ytterligare andra lade märke till den roll religionen hade spelat i krigen, lidandena och orättvisorna historien igenom och kom att tvivla på religion över huvud taget.

4. a) Hur beskrev samtida källor ateismens utbredning i England och Frankrike på 1500- och 1600-talen? b) Vilka kom fram i ljuset som resultat av de ansträngningar som gjordes under reformationen att kasta av det påvliga oket?

⁴ Redan år 1572 sades det i en rapport betitlad Discourse on the Present State of England (Utläggning om Englands nuvarande tillstånd): ”Riket är splittrat i tre partier: papisterna, ateisterna och protestanterna. Alla tre gynnas lika: det första och det andra därför att vi inte vågar misshaga dem, då de är så många.” En annan beräkning angav antalet ateister i Paris år 1623 till 50.000, även om termen användes något godtyckligt. Hur som helst är det uppenbart att reformationen i sin ansträngning att kasta av den påvliga auktoritetens dominans också hade dragit fram i ljuset dem som ifrågasatte de etablerade religionernas ställning. Will och Ariel Durant säger så här i sin bok The Story of Civilization: Part VII—The Age of Reason Begins (Civilisationens historia: Del VII — Förnuftets tidsålder börjar): ”Europas tänkare — det främsta ledet bland Europas hjärnor — diskuterade inte längre påvens myndighet. De debatterade Guds existens.”

Vetenskapens och filosofins angrepp

5. Vilka krafter påskyndade utbredningen av bristen på tro på Gud?

⁵ Förutom splittringen inom kristenheten var andra krafter i verksamhet, krafter som ytterligare försvagade dess ställning. Vetenskap, filosofi, sekularisering och materialism hade sin del i att väcka tvivel på och skepsis mot Gud och religion.

6. a) Hur påverkade den ökande vetenskapliga kunskapen många av kyrkans läror? b) Vad gjorde några som ansåg sig följa med sin tid?

⁶ Den ökande vetenskapliga kunskapen drog i tvivelsmål många av kyrkans läror som var grundade på felaktig tolkning av skriftställen. Så till exempel utgjorde astronomiska upptäckter av sådana män som Kopernikus och Galilei en direkt utmaning mot kyrkans geocentriska lära, att jorden är universums centrum. Dessutom gjorde förståelse av de naturlagar som styr det som händer i den fysiska världen att det inte längre var nödvändigt att tillskriva Guds eller Försynens hand mystiska fenomen som åska och blixt eller ens vissa stjärnors eller kometers framträdande. ”Mirakel” och ”gudomligt ingripande” i mänskliga angelägenheter ifrågasattes också. Helt plötsligt tyckte många att Gud och religion föreföll gammalmodigt, och några av dem som ansåg sig följa med sin tid vände snabbt ryggen åt Gud och samlades i skaror till tillbedjan av vetenskapens heliga ko.

7. a) Vad var utan tvivel det hårdaste slaget mot religionen? b) Hur reagerade kyrkorna på darwinismen?

⁷ Det hårdaste slaget mot religionen var utan tvivel evolutionsteorin. År 1859 publicerade den engelske naturforskaren Charles Darwin (1809—1882) sin bok Om arternas uppkomst och framlade en direkt utmaning mot bibelns lära om en skapelse av Gud. Hur reagerade kyrkorna? Till en början fördömde prästerskapet i England och på andra håll teorin. Men motståndet avtog snart. Det föreföll som om Darwins spekulationer var just den ursäkt som många präster som i hemlighet hyste tvivel hade sökt. Redan under Darwins livstid hade således ”de flesta klartänkta och vältaliga präster kommit fram till slutsatsen att evolutionsteorin var fullständigt förenlig med en upplyst bibelsyn”, heter det i The Encyclopedia of Religion. I stället för att komma till bibelns försvar gav kristenheten efter för den vetenskapliga opinionens påtryckningar och följde med strömmen i det som var populärt. I och med att de gjorde så underminerade de tron på Gud. — 2 Timoteus 4:3, 4.

8. a) Vad ifrågasatte 1800-talets religionskritiker? b) Nämn några populära teorier som religionskritikerna förespråkade. c) Varför omfattade många människor de antireligiösa tankarna så snabbt?

⁸ Allteftersom 1800-talet skred framåt blev religionskritikerna djärvare i sina attacker. De nöjde sig inte med att bara påpeka kyrkornas brister, utan de började även ifrågasätta religionens själva grundval. De ställde frågor som: Vad är Gud? Varför finns det behov av en Gud? Hur har tron på Gud påverkat det mänskliga samhället? Män som Ludwig Feuerbach, Karl Marx, Sigmund Freud och Friedrich Nietzsche framställde sina argument i filosofiska, psykologiska och sociologiska termer. Sådana teorier som att Gud inte är någonting annat än en projicering av människans fantasi, att religion är opium för folket och att Gud är död lät alla så nya och spännande i jämförelse med kyrkornas tråkiga och obegripliga dogmer och traditioner. Det föreföll som om många människor till sist hade funnit ett sätt att klart uttrycka de tvivel och misstankar som hade lurat i bakhuvudet. De omfattade snabbt och villigt dessa idéer som den nya ovedersägliga sanningen.

Den stora kompromissen

9. a) Vad gjorde kyrkorna när de angreps av vetenskap och filosofi? b) Vad blev resultatet av kyrkornas kompromiss?

⁹ Vad gjorde kyrkorna under detta angrepp och denna granskning från vetenskap och filosofi? I stället för att ta ställning för det som bibeln lär gav de efter för påtryckningarna och kompromissade även i så grundläggande trossatser som att Gud har skapat allt och bibelns äkthet. Vad blev resultatet? Kristenhetens kyrkor började förlora sin trovärdighet, och många människor började förlora sin tro. Kyrkornas misslyckande i fråga om att stå upp till försvar för sig själva lämnade en dörr på vid gavel som massorna kunde marschera ut genom. För många människor blev religion inget annat än ett sociologiskt fornminne, någonting som skulle utmärka höjdpunkterna i livet — födelsen, äktenskapet, döden. Många gav praktiskt taget upp sökandet efter den sanne Guden.

10. Vilka viktiga frågor måste begrundas?

¹⁰ Med tanke på allt detta är det logiskt att fråga: Har vetenskapen och filosofin verkligen undertecknat gudstrons dödsattest? Innebär kyrkornas misslyckande att det de menar sig undervisa om har misslyckats, nämligen bibeln? Ja, bör sökandet efter Gud fortsätta? Låt oss helt kort undersöka de här frågorna.

Grundvalen för tron på Gud

11. a) Vilka två böcker har länge utgjort grundvalen för tron på Gud? b) Hur har dessa böcker påverkat människor?

¹¹ Det har sagts att det finns två böcker som lär oss om Guds existens — ”skapelsens bok”, dvs. naturen omkring oss, och bibeln. De har utgjort grundvalen för tron för miljoner människor förr och nu. En kung som levde på 1000-talet f.v.t. var imponerad av vad han såg på stjärnhimlen, och han utbrast poetiskt: ”Himlarna förkunnar Guds härlighet; och om hans händers verk berättar utsträckningen.” (Psalm 19:2, NW) På 1900-talet förmåddes en astronaut som betraktade den fantastiska syn som jorden utgjorde från hans rymdskepp när det kretsade runt månen att recitera: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.” — 1 Moseboken 1:1, 1917.

12. Hur har skapelsens bok och bibeln angripits?

¹² Dessa båda böcker angrips dock av dem som säger att man inte kan tro på Gud. De säger att vetenskapens undersökning av världen omkring oss har bevisat att livet inte kom till genom en intelligent Skapares verk, utan genom blind slump, den av slumpen bestämda evolutionsprocessen. De hävdar därför att det inte har funnits någon Skapare och att frågan om Gud följaktligen är överflödig. Många av dem tror dessutom att bibeln helt enkelt är gammalmodig och ologisk och därför inte värd att tro på. Följaktligen finns det för dem inte längre någon grundval för tron på Guds existens. Är allt det här sant? Vad visar fakta?

Genom slump eller formgivning?

13. Vad skulle ha behövt hända för att livet skulle ha uppstått av en slump?

¹³ Om det inte skulle finnas någon Skapare, måste livet ha uppkommit av sig självt av en slump. För att livet skulle kunna uppstå måste på något sätt de rätta kemiska ämnena komma tillsammans i rätta proportioner under rätt temperatur och rätt tryck, och andra faktorer måste också ha varit de rätta, och allt måste ha vidmakthållits under en tidrymd av rätt längd. För att livet skulle ha kunnat börja och uppehållas på jorden måste dessa slumpmässiga händelser dessutom ha upprepats tusentals gånger. Men hur sannolikt är det att ens en enda sådan händelse skulle kunna äga rum?

14. a) Hur stor är sannolikheten för att en enda proteinmolekyl skall komma till av en slump? b) Hur påverkar matematiska beräkningar tanken på att livet skulle ha kommit till av sig självt?

¹⁴ Evolutionister medger att sannolikheten för att de rätta atomerna och molekylerna skulle falla på plats för att bilda en enda enkel proteinmolekyl är 1 på 10¹¹³, en etta följd av 113 nollor. Det antalet är större än hela det beräknade antalet atomer i universum! Matematiker avfärdar allt som har mindre än en chans på 10⁵⁰ att inträffa som något som aldrig händer. Men för livet behövs det mycket mer än en enkel proteinmolekyl. Omkring 2.000 olika proteiner behövs bara för att en cell skall kunna fortsätta att arbeta, och chansen att alla dessa skall uppstå av en slump är 1 på 10^40.000! ”Om man inte på grund av antingen sociala trosuppfattningar eller en vetenskaplig utbildning har fått en förutfattad mening och övertygelse om att livet uppstod [genom självalstring] på jorden, skulle denna enkla uträkning göra tanken helt ohållbar”, säger astronomen Fred Hoyle.

15. a) Vad har vetenskapsmän upptäckt i sitt studium av den fysiska världen? b) Vad sade en fysikprofessor om naturlagarna?

¹⁵ Å andra sidan har vetenskapsmän genom att studera den fysiska världen, från de ytterst små partiklar som är mindre än atomerna till de enorma galaxerna, upptäckt att alla kända naturfenomen tycks följa vissa grundläggande lagar. De har med andra ord funnit logik och ordning i allt som sker i universum, och de har lyckats uttrycka denna logik och ordning i enkla matematiska termer. ”Få forskare kan undgå att imponeras av den nästan ofattbara enkelheten och elegansen i dessa lagar”, skriver en fysikprofessor, Paul Davies, i tidskriften New Scientist.

16. a) Nämn några grundläggande konstanter i naturlagarna. b) Vad skulle hända om dessa konstanter förändrades bara lite? c) Vad drog en fysikprofessor för slutsats om universum och vår existens?

¹⁶ Ett mycket förbryllande faktum om dessa lagar är emellertid att det i dem finns vissa faktorer, vissa konstanter, vars värden måste vara exakta för att universum som vi känner det skall kunna existera. Bland dessa grundläggande konstanter är protonens elektriska laddning, massan hos vissa grundläggande partiklar och Newtons universella gravitationskonstant, som vanligen betecknas med bokstaven G. Om detta skriver professor Davies vidare: ”Även mycket små variationer i värdena hos några av dem skulle drastiskt förändra universums utseende. Freeman Dyson har till exempel påpekat att om kraften mellan nukleonerna (protoner och neutroner) var bara några procent starkare, så skulle universum inte innehålla något väte. Stjärnor som solen, för att inte tala om vatten, skulle inte kunna existera. Liv, åtminstone som vi känner det, skulle vara omöjligt. Brandon Carter har visat att mycket mindre förändringar av G skulle förvandla alla stjärnor till blå jättar eller röda dvärgar med lika förödande konsekvenser för livet.” Davies drar därför slutsatsen: ”I det här fallet är det tänkbart att det bara kan finnas ett möjligt universum. Om det är så, är det en fantastisk tanke att vår egen existens som medvetna varelser är en oundviklig logisk konsekvens.” — Kursiverat av oss.

17. a) Vad visas klart av den formgivning och det uppsåt som universum vittnar om? b) Hur bekräftas detta av bibeln?

¹⁷ Vad kan vi dra för slutsats av allt det här? Först och främst: Om universum styrs av lagar, då måste det finnas en intelligent laggivare som har formulerat eller stiftat lagarna. Dessutom: Eftersom lagarna som styr universum förefaller vara stiftade med tanke på kommande liv och förhållanden som gynnar uppehållandet av detta liv, är ett uppsåt helt klart inbegripet. Formgivning och uppsåt — det är inte egenskaper som är karakteristiska för en blind slump, utan exakt vad en intelligent Skapare skulle lägga i dagen. Och det är precis vad bibeln anger när den säger: ”Det som kan vara känt om Gud är uppenbart bland dem; Gud har ju gjort det uppenbart för dem. Hans osynliga egenskaper ses nämligen tydligt alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda, ja, hans eviga makt och gudomlighet.” — Romarna 1:19, 20; Jesaja 45:18; Jeremia 10:12.

Överflödande bevis omkring oss

18. a) I vad mer kan man se formgivning och uppsåt? b) Vilka välbekanta exempel på intelligent formgivning kan du ge?

¹⁸ Formgivning och uppsåt kan man naturligtvis lägga märke till, inte enbart i den ordning som råder i universum, utan också i det sätt på vilket levande skapelser, enkla och komplicerade, utför sin dagliga verksamhet såväl som på det sätt varpå de samverkar med varandra och med sin omgivning. Nästan varje del av vår människokropp — hjärnan, ögat, örat, handen — uppvisar till exempel så komplicerad formgivning att modern vetenskap inte helt och fullt kan förklara det. Sedan har vi djur- och växtvärlden. Vissa fåglars årliga flyttning tusentals kilometer över land och hav, fotosyntesen som äger rum i växterna, hur ett befruktat ägg utvecklas till en komplicerad organism med miljoner olika celler med specialiserade funktioner — för att bara nämna några få exempel — är alla enastående bevis på intelligent formgivning.a

19. a) Bevisar en vetenskaplig förklaring av hur vissa saker fungerar att det inte finns någon intelligent formgivning eller formgivare? b) Vad kan vi lära av att studera världen omkring oss?

¹⁹ Några hävdar dock att forskningens ökade kunskaper har gett förklaringar till mycket av detta. Det är sant att vetenskapen i viss utsträckning har förklarat mycket som en gång var ett mysterium. Men att ett barn upptäcker hur en klocka fungerar bevisar inte att klockan inte har konstruerats och tillverkats av någon. Vår förståelse av de underbara sätt på vilka många företeelser i den fysiska världen fungerar bevisar inte att det inte finns någon intelligent formgivare bakom dem. Tvärtom, ju mer vi vet om världen omkring oss, desto fler bevis har vi för att det finns en intelligent Skapare — Gud. Med ett öppet sinne kan vi hålla med psalmisten, när han erkände: ”Hur många är inte dina verk, o Jehova! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av dina produkter.” — Psalm 104:24, NW.

Bibeln — Kan du tro på den?

20. Vad visar att tro på Gud inte är tillräckligt för att förmå en att söka efter honom?

²⁰ Att tro att Gud finns är dock inte tillräckligt för att förmå människor att söka efter honom. I dag finns det miljoner människor som inte helt har förkastat tron på Gud, men det har inte förmått dem att söka efter Gud. Den amerikanske opinionsundersökaren George Gallup j:r konstaterar att ”man egentligen inte finner någon större skillnad mellan de kyrkliga och de icke-kyrkliga när det gäller bedrägerier, skatteflykt och snatterier, i hög grad beroende på att det finns en hel del social religion”. Han tillägger att ”många sätter helt enkelt ihop en religion som är bekväm för dem och som tillfredsställer dem och som inte nödvändigtvis utgör någon utmaning. Någon har kallat det religion à la carte. Det är kristendomens centrala svaghet i det här landet [USA] i dag: Det förekommer ingen stadga i fråga om tron.”

21, 22. a) Vad gör bibeln till en enastående bok? b) Vad är det grundläggande beviset för bibelns äkthet? Förklara.

²¹ Denna ”centrala svaghet” är i hög grad resultatet av brist på kunskap om och tro på bibeln. Men vilken grund finns det för att tro på bibeln? Först av allt kan det framhållas att historien igenom har troligen ingen annan bok blivit mer orättvist kritiserad, skymfad, hatad och angripen än bibeln. Ändå har den överlevt allt det och blivit den mest översatta och spridda boken i historien. Detta gör bibeln till en enastående bok. Men det finns överflödande belägg, övertygande bevis, för att bibeln är en bok inspirerad av Gud och värd att vi tror på den. — Se rutan på sidorna 340, 341.

²² Även om många människor mer eller mindre har tagit för givet att bibeln är ovetenskaplig, motsägelsefull och förlegad, visar fakta något annat. Dess unika upphov, dess historiska och vetenskapliga exakthet och dess profetior som inte slår fel — allt detta leder till en oundviklig slutsats: Bibeln är Guds inspirerade ord. Aposteln Paulus uttryckte det så här: ”Hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig.” — 2 Timoteus 3:16.

Att möta otrons utmaning

23. Vad kan vi dra för slutsats angående bibeln när vi ser på fakta?

²³ När vi nu har begrundat bevisen från skapelsens bok och från bibeln, vad kan vi då dra för slutsats? Helt enkelt att dessa böcker är lika giltiga i dag som någonsin. När vi är villiga att se objektivt på saken i stället för att låta förutfattade meningar förmå oss att vackla hit och dit, finner vi att alla invändningar kan bemötas på ett förnuftigt sätt. Svaren finns där, om vi bara är villiga att söka efter dem. Jesus sade: ”Fortsätt med att söka, så skall ni finna.” — Matteus 7:7; Apostlagärningarna 17:11.

24. a) Varför har många gett upp i sitt sökande efter Gud? b) Vad kan vi hämta tröst av? c) Vad kommer att behandlas i återstoden av den här boken?

²⁴ Slutligen kan vi säga att de flesta människor som har gett upp i sökandet efter Gud inte har gjort det därför att de själva noggrant har undersökt bevisen och funnit att bibeln inte är sann, utan därför att många av dem har vänts bort på grund av kristenhetens underlåtenhet att presentera den sanne Guden i bibeln. Som den franske författaren P. Valadier förklarade: ”Det var den kristna traditionen som frambringade ateism som frukt; den ledde till mordet på Gud i människors samvete, eftersom den framställde en Gud som det inte gick att tro på.” Hur det än är med den saken kan vi hämta tröst av aposteln Paulus’ ord: ”Hur förhåller det sig då? Om några inte gav uttryck åt tro, skall väl då deras brist på tro göra Guds trofasthet utan verkan? Aldrig må det hända! Nej, låt Gud befinnas sannfärdig, om också varje människa befinns vara en lögnare.” (Romarna 3:3, 4) Ja, det finns alla skäl att fortsätta att söka efter den sanne Guden. I de återstående kapitlen av den här boken skall vi se hur sökandet har letts till en framgångsrik fullbordan och vad framtiden har i beredskap för mänskligheten.

[Fotnoter]

[Ruta på sidorna 340, 341]

Bevis för bibelns äkthet

Unikt upphov: Från första boken, Första Moseboken, till den sista, Uppenbarelseboken, utgörs bibeln av 66 böcker skrivna av omkring 40 skribenter med mycket olika bakgrund i socialt avseende och i fråga om utbildning och yrke. Nedtecknandet skedde under en period av 1.600 år, från år 1513 f.v.t. till år 98 v.t. Ändå är slutresultatet en bok som är harmonisk och sammanhängande, som drar upp den logiska utvecklingen av ett framträdande tema — hävdandet av Gud och hans uppsåt genom det messianska riket. — Se sidan 241.

Historisk exakthet: Händelser som har nedtecknats i bibeln är helt i överensstämmelse med bevisade historiska fakta. I boken A Lawyer Examines the Bible (En jurist undersöker bibeln) sägs det: ”Under det att man i romanser, legender och falska vittnesbörd omsorgsfullt förlägger omtalade händelser till någon avlägsen plats och någon obestämd tid, ... anger den bibliska skildringen för oss med den ytterligaste noggrannhet tid och plats för det som den skildrar.” (Hesekiel 1:1—3) Och i The New Bible Dictionary sägs det: ”[Apostlagärningarnas skribent] sätter in sin skildring i den samtida historiens ram; sida upp och sida ner nämner han stadsmagistrater, landshövdingar, lydkungar och liknande, och dessa omnämnanden visar sig gång på gång vara helt korrekta vad plats och tid angår.” — Apostlagärningarna 4:5, 6; 18:12; 23:26.

Vetenskaplig exakthet: Lagar om karantän och hygien gavs till israeliterna i 3 Moseboken vid en tid då de kringliggande nationerna inte visste något om sådana företeelser. Det kretslopp som regnet och avdunstningen från oceanerna utgör och som var okänt i forntiden beskrivs i Predikaren 1:7. Att jorden är sfärisk och upphängd i rymden, vilket vetenskapen inte bekräftade förrän på 1500-talet, omtalas i Jesaja 40:22 och Job 26:7. Mer än 2.200 år innan William Harvey publicerade sina fynd om blodcirkulationen framhölls i Ordspråksboken 4:23 det mänskliga hjärtats uppgift. Bibeln är ingen lärobok i naturvetenskap, men när den berör naturvetenskapliga ämnen avslöjar den ett djup av kunskap som är långt före sin tid.

Profetior som inte slagit fel: Förstöringen av det forntida Tyrus, Babylons fall, återuppbyggandet av Jerusalem och de medo-persiska och grekiska kungarnas uppgång och fall förutsades så i detalj att kritiker fåfängt har hävdat att profetiorna skrevs efter att de hade uppfyllts. (Jesaja 13:17—19; 44:27—45:1; Hesekiel 26:3—7; Daniel 8:1—7, 20—22) Profetior om Jesus som uttalades århundraden före hans födelse uppfylldes i detalj. (Se sidan 245.) Jesu egna profetior om Jerusalems förstöring uppfylldes exakt. (Lukas 19:41—44; 21:20, 21) Profetior om de yttersta dagarna som Jesus och aposteln Paulus uttalade uppfylls i vår egen tid. (Matteus, kapitel 24; Markus, kapitel 13; Lukas, kapitel 21; 2 Timoteus 3:1—5) Men bibeln tillskriver alla profetiorna en enda källa — Jehova Gud. — 2 Petrus 1:20, 21.

[Bilder på sidan 333]

Darwin, Marx, Freud, Nietzsche och andra förespråkade teorier som underminerade tron på Gud

[Bilder på sidan 335]

”Skapelsens bok” och bibeln ger grundvalen för tro på Gud

[Bilder på sidan 338]

Ju mer vi vet om världen omkring oss, desto fler bevis har vi för en intelligent Skapare

[Diagram/Bild på sidan 337]

Livet och universum skulle vara en omöjlighet om vissa konstruktionsdetaljer skulle fela ens en bråkdel

[Diagram]

(För formaterad text, se publikationen)

VÄTEATOMENS BESTÅNDSDELAR

Elektronskal

Proton + Kärna

ELEKTRON