Del 2
Vem kan ge oss svar?
1, 2. Vilket är det bästa sättet att få reda på hur en viss sak skall användas?
1 Vem kan tala om för oss vad meningen med livet egentligen är? Om du besökte en konstruktör och såg honom arbeta på någon komplicerad maskindel som du aldrig tidigare hade sett, hur skulle du då kunna få reda på vad den skulle vara till? Det bästa skulle naturligtvis vara att fråga konstruktören.
2 Hur är det då med alla de storslagna bevis på konstruktion och formgivning som vi ser omkring oss på jorden — till exempel i allt levande ända ner till de minsta encelliga organismer? Till och med de ännu mindre molekyler och atomer som finns i den levande cellen är konstruerade på ett fantastiskt och ordnat sätt. Hur är det med människans otroligt komplicerade hjärna? Och hur är det med vårt solsystem, vår egen galax, Vintergatan, och universum? Måste inte alla dessa imponerande konstruktioner ha haft en Konstruktör? Nog måste väl han kunna tala om för oss varför han skapat allt detta.
Uppstod liv av en slump?
3, 4. Hur stor är sannolikheten att liv uppstått av en slump?
3 The Encyclopedia Americana talar om ”den enastående komplexitet och organisation som kännetecknar levande varelser” och fortsätter: ”En noggrann undersökning av blommor, insekter eller däggdjur avslöjar en nästan otrolig precision i fråga om detaljer.” Den brittiske astronomen sir Bernard Lovell säger beträffande den kemiska uppbyggnaden hos levande organismer: ”Sannolikheten att ... en slumpartad händelse ledde till bildandet av någon enda av de minsta proteinmolekylerna är ofattbart liten. ... Den [är] i själva verket lika med noll.”
4 Astronomen Fred Hoyle uttrycker sig i liknande ordalag: ”Den traditionella biologin hävdar fortfarande att livet uppstått av en slump. Men allteftersom biokemisterna upptäcker mer och mer om den vördnadsbjudande komplexitet som kännetecknar allt liv, blir det uppenbart att sannolikheten att det skulle ha uppkommit av en tillfällighet är så minimal att den helt kan uteslutas. Liv kan inte ha uppstått av en slump.”
5—7. Hur bekräftar molekylärbiologin att liv inte kan uppstå av en slump?
5 Molekylärbiologin, ett relativt nytt forskningsfält, inbegriper studium av levande organismers minsta beståndsdelar, till exempel gener, molekyler och atomer. Molekylärbiologen Michael Denton säger beträffande de rön som gjorts: ”Den enklaste typen av kända celler är så oerhört komplicerad att det är omöjligt att godta att något sådant skulle ha kunnat rafsas ihop plötsligt genom någon nyckfull, i högsta grad osannolik händelse.” ”Men det är inte bara de levande systemens komplexitet som är så tankeväckande, utan också den otroliga sinnrikhet som så ofta är uppenbar i deras konstruktion.” ”Det är på den molekylära nivån som ... genialiteten i den biologiska konstruktionen och den perfektion med vilken den når sina syften är som mest uttalade.”
6 Denton fortsätter: ”Vart vi än vänder oss, och hur ingående vår granskning än är, finner vi en fullständigt överlägsen förfining och sinnrikhet, som i hög grad urholkar tanken på en slump. Är det verkligen troligt att slumpmässiga processer skulle ha kunnat åstadkomma en realitet, vars minsta beståndsdel — ett specialiserat protein eller en gen — är så komplicerad att det överstiger våra egna kreativa förmågor, en realitet som är slumpens själva motsats, som i alla bemärkelser överträffar allt som människans förnuft åstadkommit?” Han tillägger: ”Mellan en levande cell och ett sådant i högsta grad ordnat icke-biologiskt system som en kristall eller en snöflinga finns det en så vid och absolut klyfta som man över huvud taget kan föreställa sig.” Och en professor i fysik, Chet Raymo, erkänner: ”Jag är djupt imponerad. ... Varje molekyl tycks vara mirakulöst inrättad för sin uppgift.”
7 Molekylärbiologen Denton säger sammanfattningsvis att ”de som fortfarande dogmatiskt påstår att denna nya realitet är resultatet av en blind slump” tror på en myt. Ja, han kallar faktiskt den darwinistiska uppfattningen att liv uppkommit av en slump för ”det tjugonde århundradets stora kosmogoniska myt”.
En konstruktion kräver en konstruktör
8, 9. Hur kan man illustrera att allt som är konstruerat måste ha en konstruktör?
8 Sannolikheten för att icke levande materia skulle kunna få liv av en tillfällighet, genom någon slumpartad händelse, är så ytterst liten att tanken kan betraktas som omöjlig. Alla de fantastiskt konstruerade levande varelser som finns på jorden kan inte ha kommit till av en slump, eftersom all konstruktion måste ha en konstruktör. Känner du till några undantag från den regeln? Det finns inga. Och ju mer komplicerad konstruktionen är, desto skickligare måste konstruktören vara.
9 Vi kan också illustrera det på ett annat sätt: När vi ser en målning, godtar vi den som ett bevis för att det finns en målare. När vi läser en bok, godtar vi att det finns en författare. När vi ser en byggnad, godtar vi att det finns en byggmästare. När vi ser ett trafikljus, vet vi att det måste finnas någon lagstiftande myndighet. De som gjorde dessa ting hade alla ett visst syfte med dem. Och även om vi kanske inte vet allting om dem som konstruerade dem, så tvivlar vi inte på att de existerar.
10. Vad vittnar om att det måste finnas en oförliknelig Konstruktör?
10 På liknande sätt kan vi förstå att det finns en oförliknelig Konstruktör, när vi ser den ändamålsenlighet, ordning och komplexitet som präglar alla livsformer på jorden. De vittnar alla om att det finns en överlägsen intelligens. Detta gäller också den ändamålsenlighet, ordning och komplexitet som präglar universum med dess miljarder galaxer, som var och en innehåller miljarder stjärnor. Alla dessa himlakroppar styrs också av exakta lagar. Det finns till exempel lagar som styr rörelse, värme, ljus, ljud, elektromagnetism och gravitation. Kan det finnas lagar utan en lagstiftare? Raketexperten dr Wernher von Braun sade: ”Universums naturlagar är så exakta att det inte är några svårigheter för oss att bygga ett rymdskepp som kan flyga till månen, och vi kan tidsbestämma färden med en precision på en bråkdel av en sekund. Dessa lagar måste ha stiftats av någon.”
11. Varför bör vi inte förneka denne oförliknelige Konstruktörs existens bara därför att vi inte kan se honom?
11 Det är sant att vi inte kan se denne överlägsne Konstruktör och Lagstiftare med våra bokstavliga ögon. Men förnekar vi existensen av sådana företeelser som gravitation, magnetism, elektricitet eller radiovågor bara därför att vi inte kan se dem? Nej, det gör vi inte, för vi kan se verkningarna av dem. Varför skulle vi då förneka att det finns en överlägsen Konstruktör och Formgivare bara därför att vi inte kan se honom, när vi kan se resultaten av hans häpnadsväckande verk?
12, 13. Vad visar de tillgängliga vittnesbörden om Skaparens existens?
12 En professor i fysik, Paul Davies, drar slutsatsen att människans existens inte bara är en ödets nyck, utan att det ”var meningen att vi skulle finnas till”. Beträffande universum skriver han: ”Genom mitt vetenskapliga arbete har jag allt starkare kommit att tro att det fysiska universum är konstruerat med en så häpnadsväckande genialitet att jag inte kan acceptera det som enbart ett slumpens verk. Som jag ser det måste det finnas en djupare förklaring.”
13 Alla bevis vittnar således om att universum, jorden och allt liv på den inte kan ha kommit till bara av en slump. De ger alla sitt tysta vittnesbörd om att det måste finnas en oerhört intelligent och mäktig Skapare.
Vad Bibeln säger
14. Vilken slutsats drar Bibeln beträffande Skaparen?
14 Bibeln, världens äldsta bok, drar samma slutsats. I bibelboken Hebréerna, som skrivits av aposteln Paulus, sägs det till exempel: ”Nu uppförs ju vart och ett hus av någon, men Gud är den som har byggt allting.” (Hebréerna 3:4) I Bibelns sista bok, som skrivits av aposteln Johannes, sägs det också: ”Du är värdig, Jehova, ja vår Gud, att få härligheten och äran och makten, därför att du har skapat alla ting, och på grund av din vilja var de till och blev de skapade.” — Uppenbarelseboken 4:11.
15. Hur kan vi uppfatta en del av Guds egenskaper?
15 Bibeln visar att även om människor inte kan se Gud, kan de få en uppfattning om hurdan han är genom de ting som han har skapat: ”[Skaparens] osynliga egenskaper, det vill säga hans eviga makt och gudomlighet, har varit synliga ända sedan världen började för förnuftets öga i de ting han har gjort.” — Romarna 1:20, The New English Bible.
16. Varför bör vi vara glada över att människor inte kan se Gud?
16 Bibeln hjälper oss således att förstå orsak och verkan. Verkan — den vördnadsbjudande skapelsen — vittnar om att det finns en intelligent och mäktig första orsak: Gud. Vi kan också vara tacksamma över att han är osynlig. Eftersom han har skapat hela universum, är hans makt utan tvivel så enorm att människor av kött och blod inte kan förvänta sig att kunna se honom och överleva. Och detta är precis vad Bibeln säger: ”Ingen människa kan se mig och ändå leva.” — 2 Moseboken 33:20.
17, 18. Varför bör tanken på en Skapare vara av stort intresse för oss?
17 Tanken på en stor Konstruktör, ett Högsta väsende — Gud — bör vara av största intresse för oss. Om vi har kommit till genom en Skapare, måste han naturligtvis ha haft en mening, ett uppsåt, med att skapa oss. Och om vi skapades för att ha ett uppsåt i livet, då finns det skäl att hoppas att saker och ting skall bli bättre i framtiden. Annars har vi inget annat hopp än att bara leva en kort tid och sedan dö. Det är därför mycket viktigt att få reda på vad Guds uppsåt är med oss. Då kan vi själva välja om vi vill leva i överensstämmelse med detta uppsåt eller inte.
18 Bibeln visar också att Skaparen är en kärleksfull och mycket omtänksam Gud. Aposteln Petrus bekräftade detta när han sade: ”Han bryr sig om er.” (1 Petrus 5:7; se också Johannes 3:16 och 1 Johannes 4:8, 16.) En sak som visar hur mycket Gud bryr sig om oss är det underbara sätt på vilket han har gjort oss, både i fysiskt och i psykiskt avseende.
”Underbart gjord”
19. Vilken sanning riktar psalmisten David vår uppmärksamhet på?
19 I Bibeln erkände psalmisten David: ”På ett sätt som inger fruktan är jag underbart gjord.” (Psalm 139:14) Och det är verkligen sant, för människokroppen är underbart utformad av den store Formgivaren.
20. Hur beskriver ett uppslagsverk människans hjärna?
20 Din hjärna, till exempel, är långt mer komplicerad än någon dator. The New Encyclopædia Britannica förklarar: ”Överföringen av information i nervsystemet är mer komplicerad än den största telefonväxel; den mänskliga hjärnans förmåga att lösa problem är långt, långt större än kapaciteten hos de mest kraftfulla datorerna.”
21. När vi ser vad hjärnan gör, vilken slutsats bör vi då dra?
21 Hundratals miljoner fakta och sinnesintryck finns lagrade i din hjärna, men den är inte bara ett faktaförråd. Med hjälp av den kan du lära dig att vissla, baka bröd, tala främmande språk, använda en dator eller framföra ett flygplan. Du kan göra dig en föreställning om hur din semester kommer att bli eller hur en läcker frukt smakar. Du kan analysera och framställa saker. Du kan också planera, göra värderingar och visa kärlek, och du kan tänka på det förgångna, på nuet och på framtiden. Eftersom vi människor inte kan konstruera något sådant som den fantastiska människohjärnan, måste den som konstruerade den uppenbarligen ha kunskaper och förmågor som vida överträffar människans.
22. Vad erkänner vetenskapsmän beträffande människohjärnan?
22 Vetenskapsmän erkänner beträffande hjärnan: ”Hur den här fantastiskt utformade, välordnade och oerhört komplicerade mekanismen utför de här funktionerna är fullständigt höljt i dunkel. ... Mänskliga varelser kanske aldrig kommer att kunna lösa alla de enskilda gåtor som hjärnan ställer oss inför.” (Scientific American) Och fysikprofessorn Raymo säger: ”Uppriktigt sagt vet vi fortfarande inte så mycket om hur människans hjärna lagrar information eller hur den kan återkalla minnen efter behag. ... Det finns så många som hundra miljarder nervceller i människans hjärna. Var och en av dessa celler står, genom ett grenverk av synapser, i förbindelse med tusentals andra celler. Det totala antalet möjliga förbindelser är svindlande.”
23, 24. Nämn några sinnrikt utformade delar av människokroppen, och vad sade en ingenjör beträffande den?
23 Dina ögon är mer exakta och anpassbara än någon kamera; de är i själva verket helautomatiska färgfilmskameror med autofokus. Dina öron kan urskilja en rad olika ljud och ge dig en uppfattning om riktning och balans. Ditt hjärta är en pump med förmågor som de bästa ingenjörer inte har kunnat efterlikna. Du har också andra fantastiska kroppsdelar: näsan, tungan, händerna, blodomloppet och matsmältningssystemet, för att bara nämna några få av dem.
24 En ingenjör, som anställdes för att konstruera och bygga en stor dator, resonerade så här: ”Om det behövdes en konstruktör för min dator, hur mycket mer behövdes det då inte en konstruktör till det invecklade fysio-kemisk-biologiska maskineri som min kropp utgör — vilken i sin tur bara är en ytterst liten del av det nära nog oändliga kosmos?”
25, 26. Vad borde den store Konstruktören kunna tala om för oss?
25 Precis som människor har ett bestämt syfte i tankarna när de tillverkar flygplan, datorer, cyklar och andra uppfinningar, måste den som har konstruerat människans kropp och hjärna ha haft ett syfte med att skapa oss. Och denne Konstruktör måste vara långt visare än någon människa, eftersom ingen av oss kan efterlikna hans konstruktioner. Det är därför logiskt att dra slutsatsen att han är den som kan tala om för oss varför vi finns till, varför han satte oss här på jorden och vart vi är på väg.
26 När vi får svar på dessa frågor, kan den underbara hjärna och kropp som Gud gett oss användas på ett sätt som motsvarar hans uppsåt med oss. Men hur kan vi lära känna hans uppsåt? Var ger han oss dessa upplysningar?
[Bild på sidan 7]
Det bästa sättet att få reda på hur en viss sak skall användas är att fråga konstruktören
[Bild på sidan 8]
DNA-molekylen vittnar om den komplexitet och formgivning som är uppenbar i allt levande
[Bild på sidan 9]
”Den mänskliga hjärnans förmåga att lösa problem är långt, långt större än kapaciteten hos de mest kraftfulla datorerna”