Hur man behåller en god jämvikt
”Samla därför eder sinnesstyrka till verksamhet, bevara en fullständig jämvikt och sätt edert hopp till den oförtjänta godhet som skall komma eder till del vid Jesu Kristi uppenbarelse.” — 1 Petr. 1:13, NW.
1. Hur är bibeln en vägledning?
BIBELN innehåller goda råd och principer som blivit nedskrivna enligt Jehovas anvisning. De har blivit beredda till en vägledning för oss, i det att de visar oss den väg vi bör gå, den väg som är till gagn för oss, den väg som leder till evigt liv. Det var därför som aposteln Paulus sade: ”All Skrift är inspirerad av Gud och gagnelig till undervisning, till tillrättavisning, till en norm och vägledning, till fostran i rättfärdighet, för att Guds människa må bliva fullt duglig, fullständigt utrustad för allt gott verk.” — 2 Tim. 3:16, 17, NW.
2, 3. Nämn några av de avseenden, i vilka en kristen bör efterlikna Kristus.
2 Om en människa inte gör någon ansträngning för att inhämta och tillämpa det som står i Guds ord, hur kan hon då bli fullt duglig i ämbetsutövningen? Hur kan hon bli utrustad till att utföra det verk som Gud har befallt de kristna att utföra? Hur kan hon ens göra anspråk på att vara en kristen? En kristen är en som följer Kristus, en som vandrar i hans fotspår. Aldrig någonsin ignorerade han Skriften eller försummade sin ämbetsutövning.
3 I det han vandrade den kristna ostrafflighetens väg, ägde han fullkomlig jämvikt och var ståndaktig i sin lojalitet mot Gud. Ingenting kunde rubba honom från denna väg. Hans efterföljare i vår tid måste ha samma ståndaktighet, om de önskar bibehålla kristen jämvikt. ”Följaktligen, mina älskade bröder, må ni bliva ståndaktiga, orubbliga, i det att ni alltid hava fullt upp att göra i Herrens verk, då ni veta att edert arbete icke är förgäves i förbindelse med Herren.” — 1 Kor. 15:58, NW.
4. Hur är bibeln lik en balanserstång?
4 Detta kräver beständigt studium av Guds ord såväl som tillämpning av dess principer. Det verkar som den balanserstång, som används av den som går på lina. Liksom stången hjälper denne att hålla balansen, medan han går där på sin tunna lina, så hjälper bibeln den kristne att hålla sin balans, medan han vandrar den kristna ostrafflighetens smala väg.
5. Varför är det inte lätt att bevara andlig jämvikt?
5 Emellanåt är det krafter i denna världen som tränger och sliter en kristen och gör det svårt för honom att bevara andlig jämvikt. Han kanske dras farligt långt åt ena hållet av världens materialistiska lockelser, eller blir han kanske trängd farligt långt åt andra hållet av världsliga förföljelser. I båda fallen sätts hans ostrafflighet gentemot Gud på ett allvarligt prov. Hans förmåga att stanna kvar på den smala vägen beror på hur väl han odlar sitt sinne för andlig jämvikt. Den beror också på hur skickligt han brukar bibeln såsom sin balanserstång. Med koncentration och ansträngning kan han bevara fotfästet, hur intensivt än världen försöker välta omkull honom.
Sinnesinställning
6. Varför och hur måste en kristen samla sin sinnesstyrka?
6 Liksom den rätta sinnesinställningen är nödvändig för att man skall kunna odla god andlig jämvikt, så är den också nödvändig för att man skall kunna behålla den. Om denna inställning försvagas, blir en kristens stabilitet direkt påverkad. Denna risk innebär att han måste fortsätta att samla sin sinnesstyrka med hjälp av Guds ord. Han måste begrunda det hopp som Gud har hållit fram för honom.
7. Varför måste en tillsyningsman vara särskilt aktgiven på sin sinnesinställning?
7 En person som har placerats på posten som tillsyningsman i den teokratiska organisationen måste vara särskilt aktgiven på sin sinnesinställning. Han föregår de andra med sitt exempel. På grund av den ansvarsfulla ställning han intar är det lätt för honom att bli viktig. Han kan få för höga tankar om sig själv. Om han gör det, utvecklar han en dålig sinnesinställning. Aposteln Paulus varnar för detta, när han säger: ”Jag [tillsäger] var och en där ibland eder att icke tänka högre om sig själv än det är nödvändigt att tänka.” (Rom. 12:3, NW) Och till filipperna sade han: ”Bevara denna sinnesinställning i eder, som också fanns hos Kristus Jesus. Han [ödmjukade] sig och blev lydig ända till döden, ja, döden på en tortyrpåle.” — Fil. 2:5, 8, NW.
8, 9. a) Vilken fara står några tillsyningsman inför, och vilket varnande exempel ger bibeln dem? b) Vad får inte förloras ur sikte?
8 När en individ, som intar en ansvarsfylld ställning i den teokratiska organisationen, måste fatta många viktiga beslut, kan han förlora det förhållandet ur sikte, att han endast är en Herrens tjänare. När han talar om det som han har gjort, kan han säga: ”Jag beslöt att bröderna skulle göra det eller det.” Eller om han har uppsikten över vad som anskaffas i fråga om nödvändig utrustning, händer det kanske att han säger: ”Jag köpte det eller det åt dem.” Detta är en mycket farlig sinnesinställning, ty det var just den inställningen som drog Guds näpst över Mose och Aron vid Meribas vatten. När israeliterna knotade över brist på vatten, sade Mose: ”Är det från denna klippbrant som vi skola frambringa vatten åt eder?” (4 Mos. 20:10, NW) Genom att säga ”vi skola frambringa vatten åt eder” upphöjde Mose sig själv i stället för att tillskriva Gud äran och förtjänsten. Det var Gud som frambragte vattnet, inte Mose och Aron. De var endast redskap som Gud använde.
9 Så förhåller det sig också med en tillsyningsman. Om han fattar beslut och anskaffar saker och ting för den teokratiska organisationens räkning, får han inte dåraktigt upphöja sig själv genom att säga: ”Jag har gjort det här eller det där.” Det är organisationen som har gjort det, inte han. Han är endast dess tjänare, det redskap som den har brukat. Han bör komma ihåg vad som hände Mose och Aron och ödmjuka sig inför Gud. Ödmjukheten får inte förloras ur sikte, vilken ställning en person än intar inom Jehovas organisation. ”Ödmjuka eder i Jehovas ögon, så skall han upphöja eder.” — Jak. 4:10, NW.
10. Varför bör en tillsyningsman gärna ta emot råd?
10 Ödmjukhet är alltså en väsentlig betingelse för att man skall ha en rätt sinnesinställning. Den individ som är ödmjuk är villig att ta emot råd av andra. Sak samma vilken ställning han intar, så vet han att han är ofullkomlig och kan ha nytta av råd. ”Råd är ett djupt vatten i mannens hjärta, men klok man upphämtar det.” (Ords. 20:5, 1878) Han kommer att uppmuntra andra till att uttala det råd som finns i deras hjärtan. Han låter inte sin ställning skapa ett hinder, som kommer detta råd att stanna kvar i deras hjärtan. Han vet att han behöver det mer än någon annan, på grund av den börda av ansvar som vilar på hans skuldror. Den ödmjuke tillsyningsmannen, som hämtar upp detta råd, försäkrar sig om att kunna bibehålla en god sinnesinställning.
Perspektiv
11. Varför är det rätta perspektivet nödvändigt?
11 Också det perspektiv, vari en individ ser saker och ting, är betydelsefullt, när det gäller att bevara andlig fasthet och stabilitet. Tar han en allmän överblick över var han befinner sig på tidens ström? Ser han det förflutna, det närvarande och framtiden liksom i ett stort panorama? Ser han hur profeterna skrev under inspiration, och varseblir han sedan uppfyllelsen av dessa profetior i denna moderna tid, som han lever i? Ser han Harmageddon bringa denna onda tingens ordning till sitt slut, och ser han så den rättfärdiga, nya världen, som efteråt skall hölja jorden med frid? Kan han se sig själv i denna nya värld hjälpa till med att röja upp i ruinerna av den gamla världen? Kan han se hur viktigt det är att nu hålla sig avskild från den gamla världen och från dess orätta begärelser? Om han kan få detta perspektiv, hjälper det honom att förbli ståndaktig på den kristna ostrafflighetens smala väg. Men när en person är närsynt i andligt avseende och endast kan se vad som är närmast omkring honom, då blir det svårt för honom att stå fast. Det är viktigt att se Guds uppsåt i det stora och hela.
12, 13. Hur bör en kristen värdesätta den teokratiska organisationen?
12 Besläktad med ett rätt perspektiv är en tillbörlig värdesättning av organisationen och den kristna ämbetsutövningen. Ett gott perspektiv hjälper till att skapa denna värdesättning. En individ kan inte skilja sig från den teokratiska organisationen och mena att den inte är av något värde för honom. Han behöver den för att få andlig föda, han behöver den för den samvaro med andra han får där, han behöver den för att få uppmuntran, och han behöver den för att få ledning och undervisning i tjänsten. Han kan inte reda sig utan den.
13 En kristen med det rätta perspektivet på Guds uppsåt har en klar syn på den viktiga plats som den teokratiska organisationen intar i detta uppsåt. Han ser hur den utför det ofantliga undervisningsarbete som Jesus förutsade i dessa ord: ”Dessa goda nyheter om riket skola bliva predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationer.” (Matt. 24:14, NW) Han ser hur Gud välsignar organisationen och låter den bära frukt och röna välgång i andligt avseende. Han kommer alltid att älska och omhulda den och hålla sig tätt intill den. Han behöver den hjälp som den kan ge, för att han må kunna behålla sin jämvikt på den smala vägen till livet.
Tänk, innan du handlar
14, 15. Hur lever en kristen under prövande omständigheter, och hur ger bibeln honom goda råd?
14 En kristen lever under mycket prövande omständigheter, ty den atmosfär som skapas av denna värld, vari han lever, är inte befrämjande för rättfärdighet. Ondska, själviskhet och snikenhet överflödar. För de onda går det väl, under det att de som försöker leva ett gudaktigt liv får lida. Detta hjälper honom inte att bevara andlig jämvikt.
15 Här kommer återigen bibeln till undsättning och ger honom goda råd: ”Visa dig icke upphetsad för ogärningsmännens skull. Var icke avundsjuk på dem som öva orättfärdighet. Ty likt gräs skola de med hast falna, och likt grönt, nytt gräs skola de vissna bort. Tig stilla inför Jehova och vänta längtansfullt på honom. Visa dig icke upphetsad över någon som gör sin väg framgångsrik, över den man som genomför [sina] idéer. Ty ogärningsmännen själva skola bliva utrotade, men de som hoppas på Jehova äro de som skola besitta jorden.” — Ps. 37:1,2,7,9, NW.
16. Hur bör man betrakta de ondas välgång?
16 Att de onda blomstrar bör inte få vålla att en individ av avund drivs till att själv uträcka sin hand till det som är ont. Kom ihåg att deras välgång inte blir varaktig. De kommer snart att vara borta likt gräset som vissnar och dör. ”Visa dig icke upphetsad över ogärningsmän. Bliv icke avundsjuk på onda människor. Ty det blir förvisso ingen framtid för någon som är ond; de onda människornas själva lampa blir utsläckt.” (Ords. 24:19, 20, NW) De kommer aldrig att få det eviga livets gåva.
17. Varför får en kristen aldrig mattas av i sin kamp för att behålla andlig jämvikt?
17 Eftersom en kristen måste leva i denna världen med dess atmosfär av ondska och ogudaktighet, måste han beständigt kämpa för att bevara sin rena kristna identitet. Han måste behålla sin andliga jämvikt, ty annars kommer han att störta ned från den kristna ostrafflighetens höga, smala väg och falla i världens träsk av orättfärdighet. När han känner dragningen av orätta, världsliga lockelser, måste han tänka; han måste resonera; han måste låta ett gott omdöme leda sig, inte känslor; han måste hålla fast vid Guds ords principer. Genom att behålla andlig jämvikt kommer han att vara vid liv, när de onda inte finns längre. ”Och endast en liten tid ännu, så skall den som är ond icke vara mer, och du skall förvisso giva akt på hans plats, och han skall icke finnas till.” — Ps. 37:10, NW.
18. Vad krävs för att man skall kunna behålla andlig jämvikt?
18 När en person träder in på den kristna ostrafflighetens smala väg, lämnar han världens olovliga handlingar bakom sig. Han vänder ryggen åt dess vana att ingen hänsyn ta till de lagenliga gränser som Guds ord drar upp. Han har tagit sig upp ur världens omoraliska träsk och vandrar nu på en väg av hög moral. Men det är inte lätt för honom att behålla sin jämvikt på denna väg. Det kräver koncentrerad ansträngning. Det kräver hjälp från Guds ord och organisation, och det kräver en ständig önskan hos honom själv att förbättra sin andliga jämvikt.
19—21. a) Vad bör en individ göra, om han känner att han håller på att dras ur balans? b) På vilket sätt vållas stor skada av den kristne som faller?
19 Om en välbalanserad kristen känner orätta begärelsers eller orätta inflytandens dragningskraft, tänker han på vilken verkan hans tillämnade handlingar kommer att få på hans förbindelser med Gud. Kommer de att bringa vanära över Jehovas namn, hans som han representerar såsom en åt honom överlämnad tjänare? Kommer de att medföra hans ynnest eller ogunst? Och så organisationen. Hur kommer de att inverka på den? Kommer de att dra smälek över den? Kommer de att göra honom lik israeliterna, som hade handlat orätt? ”Och när de kommo till nationerna, dit de gingo, vanärade de mitt heliga namn, i det att människorna sade om dem: Detta är Jehovas folk, och de hava gått ut ur hans land.” (Hes. 36:20, AS) En välbalanserad kristen kommer att tänka sig noga för, innan han gör någonting som skulle försätta honom i samma ställning som den dessa otrogna israeliter befann sig i. Han kommer inte att vanära Jehova Guds namn genom orätta handlingar.
20 Han kommer att minnas vad Petrus sade: ”Mina älskade, jag uppmanar eder såsom främlingar och tillfälligt bosatta att fortsätta att avhålla eder från köttsliga begärelser, vilka just äro de som föra strid mot själen. Bevara edert uppförande rätt bland nationerna, för att de — i det vari de tala emot eder såsom ogärningsmän — må såsom ett resultat av edra rätta gärningar, till vilka de äro ögonvittnen, förhärliga Gud på dagen för hans granskning.” (1 Petr. 2:11, 12, NW) Att den kristne tänker sig för en smula, innan han handlar, är mycket bättre för honom än en mängd samvetskval efteråt.
21 Han gör också väl i att tänka på hur hans handlingssätt kommer att påverka andra i församlingen. Hur kommer det att påverka nya medlemmar och människor som just har börjat visa intresse för sanningen? Om en tillsyningsman till exempel skulle bli vårdslös och förlora sin kristna jämvikt, väcker han då inte anstöt hos dem som är svaga i tron? Vållar han då inte att några människor av en god vilja blir kalla gentemot Jehovas organisation? Kommer de inte att felbedöma organisationen på grund av hans orätta handling och tala ont om den? Stor skada kan förorsakas av den kristne som förlorar sin balans. Detta bör man aldrig glömma bort eller ignorera. Men om den kristne låter förnuftet, inte passionen, och logiken, inte känslan, driva sig, finner han det mycket lättare att bevara sin jämvikt.
Bön
22. Varför är bön mycket nödvändig?
22 Det är inte möjligt att bevara andlig jämvikt utan bön. Genom bönen förblir en människa påmind om sitt beroende av Jehova Gud. Den är ett av de sätt, varpå hon kan uttrycka sin av hjärtat kända tacksamhet för vad Gud har gjort och ytterligare kommer att göra. Den är det sätt, varpå hon kan tala med Jehova och lasta av sig sina svårigheter och bekymmer på den himmelske Fadern. ”Bekymra eder icke över något, utan låt i allting, genom bön och åkallan jämte tacksägelse, det som ni begära bliva kunnigt inför Gud, och Guds frid, som överträffar all tanke, kommer att bevara edra hjärtan och edert sinnes förmågor förmedelst Kristus Jesus.” — Fil. 4:6, 7, NW.
23, 24. Förklara var en människa bör ha sina tankar under en bön, och varför.
23 Uppriktig bön för en människa nära Gud, alldeles som det är skrivet: ”HERREN är nära alla dem som åkalla honom, alla dem som åkalla honom uppriktigt.” (Ps. 145:18) Han är nära dem, vilkas tankar är riktade på honom och hans intressen och vilkas hjärta är med i deras bön. Att bedja med tankarna på något annat är inte att bedja i uppriktighet. En sådan bön är mekanisk och meningslös, alldeles som bönerna från dem som Jesus talade om, när han citerade sin Faders ord, som uttalats genom profeten Jesaja: ”Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan äro långt borta från mig.” — Matt. 15:8, NW.
24 Vare sig en individ beder enskilt eller i en församling, bör hans tankar vara fästa vid det som sägs. Bönen är ett umgänge med Skaparen och är sannerligen värd vår noggrannaste uppmärksamhet. Vi måste hålla våra sinnen fästa vid Jehova för att bevara andlig jämvikt. ”Du skall bevara den i fullkomlig frid, vilkens sinne är fäst vid dig, ty han förtröstar på dig. Förtrösten på Jehova för evigt, ty i Jehova, ja, Jehova, är en evig klippa.” (Jes. 26:3, 4, AS) Av hjärtat kända böner alstrar större förtröstan på Jehova och en starkare känsla av beroendet av honom. De hjälper den kristne att stå fast, medan han är omgiven av fördärvet i denna gamla värld och medan han blir illa medfaren av dess förföljelser.
Vår framtidsutsikt
25. Varför är vandringen på den kristna ostrafflighetens smala väg inte fruktlös, och varför får man inte ignorera svagheter i sin andliga jämvikt?
25 Att gå den kristna ostrafflighetens smala väg är inte en fruktlös vandring. Det har med sig rika belöningar nu och i framtiden. Det är högt värderade belöningar, som är väl värda att söka vinna. Men de tillfaller endast dem som befinner sig i andlig jämvikt. Detta innebär att kristna med svag jämvikt måste utan dröjsmål söka komma över sin svaghet och få ett stadigare fotfäste. Det är en allvarlig sak, som man inte sorglöst kan ignorera.
26, 27. Nämn några av de belöningar som en stabil kristen nu kan glädja sig åt, och vad förväntar han med tillförsikt?
26 Stor sinnesfrid är en av de belöningar som den välbalanserade kristne nu kan glädja sig åt. Hur upprörda världens förhållanden än må bli, så blir han ändå inte bragt ur jämvikt. Han vet vad framtiden skall medföra och vet att han vandrar på den väg som leder till att han får överleva. Detta avlägsnar all fruktan för Guds kommande tillintetgörelse av den nuvarande onda tingens ordning.
27 Han har den glädje som kommer dem till del, vilka älskar Guds lagar, vilka lever enligt hans principer och vilka ägnar sig åt hans tjänst. Hans samvete anklagar honom inte för att ha handlat på något orätt sätt eller ha underlåtit att göra vad som krävdes av honom. Hans sinne är lugnt. Han gläder sig åt att med egna ögon få se hur jorden omdanas till ett paradisiskt hem för lydiga människor. Och han förväntar med tillförsikt att vara vid liv mer än tusen år framåt, räknat från nu, då när det eviga livets gåva ges åt dem som har vandrat på den kristna ostrafflighetens smala väg.
28. Hur kan den som har andlig jämvikt betrakta döden?
28 Om han skulle ställas inför döden innan dess, så har han utsikten att bli återförd till livet i sin uppståndelse såsom en medlem av Kristi brudeskara eller på jorden såsom en människa som får sitt hopp om evigt liv på jorden förverkligat, därför att hon inte fallit ned från denna smala väg. På grund av uppståndelsehoppet kan den välbalanserade kristne se döden i ansiktet utan samvetskval eller farhågor. Förföljarna kan inte skrämma honom genom att hota honom med döden. Han bevarar ståndaktigt sin ostrafflighet, vad de än gör eller säger.
29. Vad har hänt med några som hade funnit den smala vägen till livet?
29 Såsom Jesus förutsade, har endast få bland jordens hela befolkning funnit ostrafflighetens smala väg. Bland dem som har gjort det har somliga misslyckats i att bevara andlig jämvikt och har fallit. Några få av dem som har fallit har återvunnit balansen och företagit den mycket svåra klättringen tillbaka. Det var endast genom sin uppriktiga, av hjärtat kända ånger och genom Guds oförtjänta godhet som de kunde komma upp på vägen igen. Hur länge de stannar kvar på den beror på dem själva. Om de nu handlar som visa människor genom att ge akt på hur de vandrar och behålla en god andlig jämvikt, kommer de att kunna stanna kvar på vägen, tills deras mål, evigt liv, är uppnått.
30. Kan en individ ignorera symptomen på dålig andlig balans? Förklara.
30 Det som hände med dem som föll och inte tog sig upp igen bör utgöra en varning för alla som går på denna väg. De kan inte vara likgiltiga inför de krafter som drar dem eller tränger dem i ett försök att få dem på fall. De kan inte ignorera Skriftens varningar för stötestenar. De kan inte sluta ögonen för symptom på dålig andlig balans. Alltför mycket står på spel. Må de göra såsom aposteln Petrus sade: ”Samla ... eder sinnesstyrka till verksamhet, bevara en fullständig jämvikt och sätt edert hopp till den oförtjänta godhet som skall komma eder till del vid Jesu Kristi uppenbarelse.” — 1 Petr. 1:13, NW.
31. Vad kan förväntas, allteftersom det fullständiga slutet på den nuvarande tingens ordning närmar sig?
31 Allteftersom vi närmar oss det fullständiga slutet på denna nuvarande onda tingens ordning, kommer det att bli allt svårare att hålla sig kvar på den kristna ostrafflighetens smala väg. Att hålla sig i andlig jämvikt kommer att kräva större skicklighet och starkare beslutsamhet. Om en individ är ostadig nu, hur skall han kunna stå på sina fötter då?
32. a) Endast hur kan en individ uppnå målet, evigt liv? b) Av vilket värde kommer den välbalanserade kristne att vara för organisationen under tiden?
32 Målet vid vägens slut är värt all den ansträngning och uthållighet som man måste prestera för att behålla en god jämvikt. Din framtid är ljus, den är utan ände, om du håller ögonen fästa på målet framför dig och stadigt håller fötterna kvar på den kristna ostrafflighetens väg under dig. Med god andlig jämvikt kan du gå denna smala väg och därvid vara lika säker på foten som lindansaren, där han vandrar på sin tunna lina. Det är endast genom att bevara jämvikten i allting som du kommer att nå ditt mål. Medan din vandring dit pågår, kommer du att vara ett pålitligt och användbart redskap i Jehova Guds och hans teokratiska organisations händer.
(The Watchtower, 15 juni 1958)