Den lysande staden Korint

DET forntida Korint, som överglänste alla andra städer i Grekland genom sina konstverk, en stad där den kristne aposteln Paulus hade stor framgång i sitt missionsarbete, har blivit kallat Greklands prydnad. Dess målningar, dess skulpturarbeten och särskilt dess bronsgjutningar var utförda med den största skicklighet. Historikern John Lord beskriver denna stad i Beacon Lights of History: ”Korint var rikare och luxuösare än Aten och ägde de värdefullaste målningarna i Grekland såväl som de finaste statyerna. En enda gata var längs en sträcka på fem kilometer smyckad med dyrbara byggnader.” Alla de fina konstverken avspeglade stadens stora välstånd. Såsom man kan vänta på en plats, där det råder stort välstånd, hade en anda av materialism gripit korintierna. De kristna under det första århundradet, när aposteln Paulus var i Korint, måste ständigt kämpa emot den.

På grund av sitt läge på det långsmala näs, som förenar södra delen av den grekiska halvön med den norra, större, delen, blev Korint en mycket blomstrande stad. Staden hade två hamnar. Den ena var Lekaion på näsets västra sida. Den östra, Kenkrea, låg omkring tretton kilometer från Korint och var avseglingsplatsen för aposteln Paulus, när han med fartyg återvände till Syrien vid slutet av sin andra missionsresa. — Apg. 18:18.

Handelsfartyg lade till vid kajerna i någon av dessa hamnar och lossade sin last. Den transporterades sedan den flera kilometer långa vägen över näset till den andra hamnen, där den lastades på ett annat fartyg, varefter färden fortsatte. Små fartyg lossades inte ens utan drogs över näset på ett spår som kallades díolkos.

Handelsvägen genom Korint var en av de tre stora handelsvägar, som förenade Västerlandet med Österlandet. Personer som färdades från exempelvis Efesus i Mindre Asien kunde segla till Kenkrea, ta sig över näset och sedan gå ombord på ett fartyg till Brundisium på östkusten av det som nu är Italien. Det fanns ett gott skäl till att resenärer och köpmän föredrog leden genom Korint. Därigenom undvek man de farliga, stormsvepta uddarna på den grekiska halvön, som man hade måst segla omkring, om man inte hade tagit vägen över Korint.

En fartygskanal, som skar tvärsigenom näset, åstundades storligen av romarna, vilka insåg fördelarna med en sådan. År 67 e. Kr. gjorde man ett försök att gräva en kanal, men projektet misslyckades. År 1893 lyckades man till sist gräva en kanal, och den används fortfarande.

Staden Korint låg vid foten av en ofantlig klippa, som reste sig till en höjd av 566 meter. På den plana toppen av denna klippa låg Korints akropolis, dvs. den befästa delen av staden. Här låg också det tempel, som var helgat åt Afrodite eller Venus, den sensuella kärlekens gudinna. Även om korintierna dyrkade många andra gudomligheter, ägnade de henne sin största dyrkan. Till hennes tjänst stod ett tusen tempelslavinnor, som tjänade henne som prostituerade. De bidrog avsevärt till Korints rykte för omoraliskhet. Rika män betraktade det som en ära att få helga sina vackraste slavinnor åt denna gudinnas tjänst.

De korintiska kristna, som omgavs av grov avgudadyrkan och degenererande omoraliskhet, behövde kraftiga råd, vilka kunde hjälpa dem att bevara sig rena i Guds ögon. Det var därför som aposteln Paulus talade så kraftfullt om avgudadyrkare och moralisk orenhet i sitt brev till dem. — 1 Kor. kap. 5, 6; 2 Kor. 6:14—18.

Korint var en mycket gammal stad, kanske en av de äldsta i Grekland, och därför var det en plats där många gudomligheter tillbads. Det fanns en helgedom där åt efesiernas Diana eller Artemis, en helgedom åt Atena, en helgedom åt Zevs eller Jupiter, helgedomar åt Isis och Serapis, altaren åt Helios, flera helgedomar åt Apollon, en helgedom åt Poseidon eller Neptunus, en helgedom åt Hera eller Juno, ett tempel åt ”alla gudar”, ett tempel åt Herakles, ett tempel åt Hermes, ett tempel åt Octavia och ett tempel åt Asklepios. Statyer av gudar eller heroer kantade gatorna och de allmänna torgen i staden.

I templet åt Asklepios har arkeologerna funnit avbildningar i terrakotta av kroppsdelar, som sjuka människor har fört till templet såsom tackoffer åt sin gud. Asklepios betraktades såsom läkekonstens gud. Dessa avbildningar av kroppsdelar, som gudsdyrkarna hade ont i, var målade i naturliga färger. En liknande sedvänja att offra avbildningar av sjuka kroppsdelar åt en gudomlighet bedrivs i våra dagar av romerska katoliker i Honduras. Där frambär folk avbildningar av sjuka delar av sina kroppar åt en bild av ”Jungfrun av Sujapa”. Dessa avbildningar är gjorda i guld eller silver. Hundratals sådana hänger på väggarna i kyrkan. I olikhet med dessa romerska katoliker vägrade de kristna i Korint att lägga sig till med hedningarnas religiösa sedvänjor. — 1 Sam. 5:12; 6:4—11.

Korints torg eller agora var stensatt med marmor och omgavs av allmänna byggnader och butiker. Dit var det som aposteln Paulus fördes av fientliga judar för att stå till svars inför landshövdingen Gallio. I Apostlagärningarna 18:12 finner vi berättelsen om detta: ”Men när Gallio var landshövding i Akaja, reste sig judarna, alla tillhopa, upp mot Paulus och förde honom inför domstolen.” Domarsätet var en upphöjd talartribun på torget. Den kallades bema och var rikt smyckad med marmor och fina utsirningar. På vardera sidan om bema och i nivå med agora fanns det två väntrum med mosaikinlagda golv och marmorbänkar. Här köade folket för att få avlämna petitioner eller lägga fram sin sak för landshövdingen.

Staden hade ett gott vattenförråd. Det underjordiska vattenflödet avtappades genom tunnlar, som ledde vattnet till fyra reservoarer med en sammanlagd kapacitet av mer än 375.000 liter. Från det underjordiska vattnets förnämsta källa gick vattenkanaler under affärerna på agora. En brunn i var och en av affärerna stod i förbindelse med en av dessa kanaler. Genom att sänka ned vin och födoämnen i dessa brunnar kunde köpmännen hålla dem kalla.

I materiellt avseende var Korint en lysande stad, men detta kunde inte bevara den. De som levde för dess materialism och lösaktighet kan inte få hjälp av den nu, när de är en del av dess stoft. Deras många falska gudar kan inte heller göra något för dem. Men de individer i Korint, som höll fast vid de kristna sanningar som förkunnades av Paulus, hade det säkra hoppet om att bli uppväckta från de döda såsom himmelrikets arvingar tillsammans med sin Herre, Jesus Kristus. — 1 Kor. 15:12—57.

[Karta på sidan 405]

Grekland

Korint

Egeiska havet

Efesus

Medelhavet

Brundisium