Att tjäna med den trogne ”slaven”

”Se, jag kommer såsom en tjuv. Lycklig är den som håller sig vaken och bevarar sina ytterkläder.” — Upp. 16:15.

1. Hur har Jesaja 6:8 och Romarna 10:18 fått särskild tillämpning på Jehovas folk i denna tid?

”SE, HÄR ÄR JAG, SÄND MIG.” I den anda som uttrycks i dessa ord av profeten Jesaja har på senare år stora skaror av människor med ärligt hjärta ställt sig till förfogande för tjänst åt den suveräne Herren Jehova. Och vad har resultatet blivit? De glädjande goda nyheterna att Jehova har upprättat sitt himmelska rike under sin Son, Jesus Kristus, har kungjorts ”till den bebodda jordens yttersta ändar”. De som har gjort stora uppoffringar för att helt och fullt ta del i detta storslagna arbete har blivit storligen välsignade. — Jes. 6:8; Rom. 10:18.

2. a) Hur skall Jesajas ord: ”Hur länge, o Jehova?” tillämpas? b) Vad visar Jehovas svar för oss i denna tid?

² Längs vägen har det förekommit bittra prövningar och förföljelser, och många av oss har blivit gamla i Jehovas tjänst. I likhet med den trogne Jesaja har vi måst hålla ut i att gång på gång vittna för människor, vilkas hjärtan är förstockade eller oemottagliga, vilkas öron är tillslutna så att de inte ger gensvar och vilkas ögon har blivit förblindade eller tillslutna, så att de inte kan förstå det härliga budskapet om Guds rike, som nu är i funktion. Likt Jesaja kan vi ibland ha ställt frågan: Hur länge, o Jehova, kommer dessa människor att fortsätta att visa sådan halsstarrighet? Jehova svarar: ”Till dess städerna verkligen brakar samman i ruiner, så att de blir utan någon invånare, och husen blir utan jordemänniskan och marken själv fördärvas och blir en ödemark och Jehova verkligen för jordemänniskorna långt bort och det öde tillståndet i sanning blir mycket utbrett överallt i landet.” — Jes. 6:10—12, NW.

3. a) Vad kommer resultatet att bli av vår fortsatta nitiska tjänst för Riket? b) Vad bör vara vårt motiv med att tjäna Jehova?

³ Tålmodigt och med nitälskan måste vi fortsätta att avge vittnesbördet om Riket i hela den utsträckning som Jehova har avsett. Och medan vi håller fast vid ”hoppets fulla visshet”, kan vi med fullständig säkerhet veta att Gud ”inte [är] orättvis, så att han glömmer ... [vårt] arbete och den kärlek ... [vi] har visat mot hans namn”. (Hebr. 6:10—12) Hur storslaget är inte vårt privilegium att få tjäna av ren kärlek till vår Gud, Jehova! — Mark. 12:28—31; 1 Tim. 1:5.

4. a) Vilken tillit bör vi ha med avseende på Jehovas uppsåt? b) Vilket storslaget privilegium har vi alltså nu?

⁴ Jehovas underbara uppsåt när det gäller Riket kommer att genomföras till sin fullbordan, och detta kommer att ske i tid. (Jes. 55:11; Hebr. 10:37) Vi för vår del måste fortsätta att prisa hans härliga namn med tacksamhet, medan vi ivrigt ser fram emot den tidiga uppfyllelsen av hans dyrbara löften om Riket. — 1 Krön. 29:11—13; Jes. 9:6, 7; 2 Petr. 1:4, 11.

5. a) Vilken förväntan har Jesu efterföljare alltid haft? b) Vilken varning och vilket råd ger Paulus i 2 Tessalonikerna?

⁵ Kristi Jesu sanna efterföljare har alltid tjänat i förväntan på ”slutet”. I Lukas 19:11 läser vi att Jesu lärjungar ”antog att Guds rike skulle komma att visa sig ögonblickligen”. Längre fram, när Jesus uppenbarade sig för dem efter sin uppståndelse, frågade dessa lärjungar honom: ”Herre, återställer du riket åt Israel i denna tid?” (Apg. 1:6) Och till förväntansfulla kristna skrev Paulus vid ett tillfälle ännu längre fram: ”Vi ber er, bröder, beträffande vår Herre Jesu Kristi närvaro och hur vi skall församlas till honom, att inte fort bringas ur fattningen eller att bli upphetsade, vare sig genom ett inspirerat uttalande eller genom ett muntligt budskap eller genom ett brev såsom från oss, vilket går ut på att Jehovas dag är här.” I stället skulle de göras ”fasta i varje god gärning och varje gott ord”. — 2 Tess. 2:1, 2, 17.

6. Hur påverkades de kristna under första århundradet av att ”Jehovas dag” inte kom?

⁶ Dessa kristna under det första århundradet levde i hoppet om denna ”Jehovas dag”, men ingen av dem levde så att de fick se den komma. Påverkade detta deras nitälskan och tro? Inte alls! Oberoende av när den onda ordningen kunde nå sitt slut förblev de ”goda nyheterna om riket” lika härliga, tjänsten för Riket precis lika glädjebringande och deras lyckliga samhörighet med Jehova och hans Kristus precis lika dyrbar. De levde visserligen inte så länge att de fick se ”slutet”, men de tog ändå itu med att predika de goda nyheterna ”bland allt skapat under himmelen”. — Kol. 1:23, 1917.

7. a) Vad har blivit resultatet i denna tid av att Jehova har visat tålamod? (2 Petr. 3:15) b) Varför kommer ingen av Jehovas trogna tjänare att ha orsak att bli besviken?

⁷ Men hur förhåller det sig med vår egen tid? Har Guds folk förlorat någonting genom att Jehovas stora dag ännu inte har överraskat de onda på jorden? Nej, ty tillsammans med den smorda kvarlevan av Jehovas vittnen befinner sig nu också omkring två millioner andra människor på den plats som betyder andlig trygghet. (Ps. 91:9, 10) Även om somliga fortfarande kan dö genom förföljelse eller på grund av ålderdom eller andra orsaker, är deras uppståndelse säkerställd. (1 Tess. 4:13, 14) De som fortsätter att njuta av Guds ord och som fortsätter att vara nitiska i sin tjänst för Gud kommer inte att bli besvikna. — Rom. 10:11.

8. Vad har Jehovas folk alltid betraktat som någonting av yttersta vikt, enligt vad som visades av Vakt-Tornet år 1914?

⁸ Denna tidskrift har oavbrutet från år 1879, då den började utges, uppmuntrat sådan helhjärtad tjänst för Riket. Vi kan till exempel ta i betraktande följande avsnitt på sidorna 51 och 52 i Vakt-Tornet för 15 februari 1914:

”Så vitt vi kunna förstå, är år 1914 det sista året av vad bibeln benämner ’hedningarnas tider’ — den tidrymd, under vilken Gud låtit jordens nationer göra sitt bästa för att styra världen. ... Vi tro, att år 1914 visar större möjligheter till tjänst för sanningen än något föregående år av skörden. ... Låt oss därför mer än någonsin vara på vår vakt för att bli använda och till gagn i vår konungs tjänst. Låt oss komma ihåg, att ögonblicken och timmarna äro viktiga, att huru mycket av livets bestyr vi än må ha, kunna vi alltid finna någon tid till sanningens tjänst.”

Jehovas trogna folk har alltid betraktat ”vår konungs tjänst” som någonting av yttersta vikt.

9. Vilka tydliga bevis fanns det år 1914 för att ”tecknet” uppfylldes?

⁹ Ja, i mer än trettio år fram till år 1914 hade en liten grupp hängivna kristna tjänat som den nutida ”trogne och omdömesgille slaven” i att ge andlig föda åt medtjänare bland Guds husfolk. (Matt. 24:45; Ef. 2:19—22; Gal. 6:10) Och så, från år 1914, började de profetior som de hade framhållit att uppfyllas i första världskriget och andra ”nödens våndor”, och själva kom de att bli förföljda av de krigsgalna nationerna. Det var uppenbart att man nu hade det tydliga ”tecknet” på att Kristus hade kommit för att ”sätta sig på sin härliga [himmelska] tron” och skulle gripa sig an med domen över nationerna. (Matt. 24:3, 7—9; 25:31, 32) Vad skulle framtiden medföra för ”slavens” klass?

”LYCKLIG ÄR DEN SLAVEN”

10. Vilken profetia uppfyllde nu Herren i fråga om ”slaven”? (Luk. 12:42—44)

¹⁰ Det var nu som Herren dömde ”slaven” värdig till ytterligare privilegier, i överensstämmelse med sitt profetiska löfte:

”Vem är i själva verket den trogne och omdömesgille slaven, som hans herre har satt över sitt tjänstefolk till att ge dem deras mat i rätt tid? Lycklig är den slaven, om hans herre vid sin ankomst finner honom i färd med att göra så. Jag säger er i sanning: Han skall sätta honom över alla sina tillhörigheter.” — Matt. 24:45—47.

11. Hur gav ”slaven” gensvar på förordnandet från Herren? (Jämför Apostlagärningarna 1:8.)

¹¹ Hur underbart har inte dessa ord uppfyllts! År 1919 fick Guds folk vara med om en fullständig befrielse från den politiska och religiösa träldom som hade påtvingats dem under första världskriget, och deras glädje var stor då Jehovas stimulerande ande utgöts över dem, medan de var församlade till konvent i Cedar Point i Ohio i USA. Energiskt tog de nu itu med arbetet med ett nytt redskap för tjänsten, tidskriften Den Gyllne Tidsåldern (nu kallad Vakna!). Ytterligare en höjdpunkt av lycka nåddes vid sammankomsten i Cedar Point år 1922, då kallelsen gick ut: ”Annonsera [Förkunna om], annonsera, annonsera Konungen och hans rike.” Det var sannerligen åt den här ”slaven” — med uteslutande av den trolösa kristenheten — som Herren hade anförtrott alla sina ”tillhörigheter” — att här på jorden fullgöra en uppgift som hörde samman med Riket. Och vad skulle den intensifierade verksamhet, som denne lycklige ”slav” ägnade sig åt, få till resultat?

12. a) Hur blev ”slavens” nitiska verksamhet belönad? b) Vad menar Jehovas tjänare vara av största vikt, enligt vad som förklarades i Vakttornet år 1945? (Matt. 24:14)

¹² Jehova hade rikligen belönat sina smorda vittnen, då de fortsatte att troget bekantgöra Riket under dessa år. (Matt. 25:21, 23) Och längre fram flödade deras glädje över, när den ”stora skaran”, de som har hoppet om att få leva för evigt på denna jord, började sluta sig till dem. (Upp. 7:4, 9) Vid slutet av andra världskriget hade dessa kristna som bevarade ostraffligheten vuxit till omkring 140.000 i antal. Nu fick de veta att ett stort arbete återstod att utföras, och de axlade denna ansvarsuppgift med den inställning som beskrevs i Vakttornet för 1 juli 1945, sidan 201:

”De vakna ... säger inte så här: ’Det är ännu en lång tid som skall förflyta, och enligt vad vi nu förstår av bibelkronologien, så kommer de sex tusen år, som människans historia varat, att sluta först på 1970-talet, och till dess är det en lång följd av år, då vi kan tjäna Herren oavlåtligen och odelat.’ Nej, de trogna väktarna och tjänarna bekymrar sig inte om kronologien för att få veta, om det blir i den andra eller den tredje nattväkten, eller ens om den tid som till synes återstår endast är en enda dag till och ändar i morgon. De håller sina blickar och sina hjärtan inriktade på Jehovas rike och ägnar inte i första hand uppmärksamheten åt ’klockan’, som anger tidens gång.”

Intill denna dag är det Riket som är av största vikt. ”Slavens” klass och alla medarbetare måste vara vaksamma, medan de bevarar glädjen i tjänsten för Riket och inser att var och en som blir trög är i fara att förlora allting. — Mark. 13:35—37; Matt. 25:26, 29.

13. Vilken orsak har ”slaven” i denna tid att vara lycklig?

¹³ I dag finner vi mer än 2.000.000 personer som är aktivt engagerade i att bekantgöra Riket, och ytterligare utvidgning är i utsikt, därför att vid firandet av åminnelsen av Jesu död år 1976 i omkring 40.000 församlingar av Jehovas vittnen runt om på jorden var sammanlagda antalet närvarande 4.972.571, av vilka bara 10.187 bekände sig tillhöra den smorda ”slavens” klass. Hur lycklig är inte ”slaven” över att Jehovas tålamod har lett till ett insamlande som går långt utöver de tidiga förväntningarna! — 2 Petr. 3:9; Jes. 60:8, 22.

ATT VARA VAKSAM FÖR HERREN

14. Vilka ”tillhörigheter” har ”slaven” nu omsorg om?

¹⁴ År 1971 började den styrande kretsen inom ”slavens” klass att utvidgas för att det skulle kunna utövas en mera omfattande tillsyn över Herrens ”tillhörigheter” här på jorden. Detta inbegriper att ta hand om den ”stora skarans” intressen. Det inbegriper att öva tillsyn över framställningen av publikationer som gäller Riket, att undervisa Guds folk och att hjälpa dem i deras tjänst på fältet.

15. a) Hur har ”slavens” styrande krets blivit välsignad under årens lopp? b) Vad har varit till hjälp i att ge beständighet åt organisationen?

¹⁵ Under årens lopp har den ”trogne och omdömesgille slavens” styrande krets alltid varit nära förbunden med den organisation som nu kallas Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania, som först inregistrerades år 1884 och handhar nödvändiga angelägenheter för Jehovas vittnen över hela världen. Det råder inget tvivel om att denna organisations förste president, C. T. Russell, blev använd på ett kraftfullt sätt av Jehova under den period då grundläggande bibliska sanningar återställdes bland Guds sanna tillbedjare på jorden. Därpå, från år 1917 till år 1942, tjänade J. F. Rutherford som president, och han kämpade modigt mot kristenhetens ansträngningar att misskreditera och tillintetgöra Guds organiserade folk på jorden. Från år 1942 har N. H. Knorr, som fortfarande tjänar som Sällskapet Vakttornets president, energiskt drivit en stor biblisk undervisningskampanj ända till jordens ändar. Den förvaltning som utövats av dessa trogna män och deras medarbetare i Jehovas vittnens styrande krets har blivit underbart välsignad av Jehova. Det vittnar om överinseende från himmelen och om organisationens beständighet och stabilitet att under loppet av nästan hundra år bara tre olika män har tjänat som president för Sällskapet Vakttornet, och var och en av dem har haft förmågor som varit särskilt lämpade för tidens behov.

16. a) Hur fylldes behoven när det gällde utvidgning år 1971 och år 1974? b) Vilken betydelsefull förändring planerades år 1975, och när trädde den i kraft?

¹⁶ För att fylla ytterligare krav i fråga om utvidgning gjordes år 1971 anordningen att öka antalet ”äldste” som tjänar som Jehovas vittnens styrande krets från sju (Sällskapet Vakttornets styrelseledamöter) till sammanlagt elva medlemmar. Ytterligare en utvidgning, till arton medlemmar, ägde rum i slutet av år 1974; av dessa har John Groh sedan dess slutat sin jordiska bana. Och det var under det följande året, 1975, som en av de mest betydelsefulla organisatoriska förändringarna i Jehovas nutida vittnens 100-åriga historia togs i övervägande. Efter dryftanden som fortsatte under större delen av detta år godkändes reorganisationen den 4 december 1975 genom en enhällig votering av de sjutton medlemmarna av den styrande kretsen. Den trädde i kraft den 1 januari 1976.

17. a) Vem är alltid huvudet över ”slavens” klass? (Matt. 23:8, 10) b) Hur fördelades ansvarsuppgifterna i överensstämmelse med Ordspråksboken 11:14?

¹⁷ Vad var inbegripet i denna reorganisation? Som det alltid har varit, fortsatte Kristus Jesus att vara erkänd som huvudet över ”slavens” klass, hans församling här på jorden. (Ef. 1:22; 5:23) Under detta enda huvud tjänar de smorda medlemmarna av den styrande kretsen som jämlikar, och de innehar uppgiften som ordförande ett år i taget i alfabetisk ordning. Administrativa ansvarsuppgifter är fördelade på ordförandens kommitté, som består av tre medlemmar (den som för närvarande är ordförande, den som var det under föregående år och den som står närmast i tur att bli ordförande), och fem permanenta kommittéer med från fem till sju medlemmar, vilka har tillsyn över Jehovas vittnens verksamhet över hela världen. Var och en av dessa fem kommittéer har en ordförande, varvid ordförandeskapet roterar varje år, och en permanent samordnare eller sekreterare. — Ords. 11:14.

18. a) Förklara mera detaljerat hur kommittéerna delar ansvarsuppgifterna. b) Vad är organisationen nu väl rustad att handha? (Jes. 60:5; 32:1, 2)

¹⁸ Författarkommittén har tillsyn över förberedelsen av alla publikationer; undervisningskommittén förbereder material för de olika skolor, möten och sammankomster som anordnas för Guds folk; kommittén för tjänsten på fältet tar hand om alla angelägenheter som rör predikandet om Riket och arbetet att göra lärjungar; utgivarkommittén handhar all tryckeriverksamhet och alla affärsangelägenheter; och kommittén för personalärenden vakar över alla deras intressen som tjänar i Jehovas vittnens Betelhem och tryckerier. På så sätt delas ansvarsuppgifterna, alldeles som det skedde bland de ”äldste” i den kristna församlingen under första århundradet. Dessutom är organisationen nu väl rustad att handha ytterligare utvidgning såväl som problem som kan uppstå på grund av världskrisen, som blir allt värre. — Apg. 15:1, 2, 6—29; 1 Kor. 14:40.

19. Hur har Vakttornets avdelningskontor blivit reorganiserade i överensstämmelse med Ordspråksboken 15:22?

¹⁹ Den 1 februari 1976 fick en liknande anordning gällande kraft i alla Sällskapet Vakttornets avdelningskontor överallt i världen. Det finns nu inte längre någon tillsyningsman för avdelningskontoret, utan i stället tjänar tre eller fler erfarna ”äldste” som en kommitté under den styrande kretsen till att vaka över Jehovas vittnens intressen inom det området. Också i dessa kommittéer roterar ordförandeskapet varje år, medan en medlem tjänar kontinuerligt som samordnare. — Ords. 15:22.

20. a) Vilken underbar frukt har frambringats av trogna arbetare på fältet? (Matt. 13:23) b) Vilken uppmuntran ger 1 Tessalonikerna 5:1—4 när det gäller att vi skall fortsätta att bära sådan frukt?

²⁰ Med Jehovas välsignelse har det arbete som utförs av hans självuppoffrande vittnen burit underbar frukt, och organisationen har utvidgats i överensstämmelse härmed. Det är somliga trogna arbetare på fältet som har tjänat Jehova lojalt i fyrtio, femtio eller sextio år eller ännu längre, och de fortsätter som enastående exempel för hela församlingen. Det finns också sådana som har gett ut av sig själva genom att tjäna som ”pionjärer” på svåra distrikt, genom att föra ut budskapet om Riket till nya städer och länder och genom att tjäna ”under jorden” i årtionden i länder där Jehovas vittnen är förbjudna. Medan vi alla fortsätter att tjäna med nitälskan kan vi vara säkra på att utmärkt frukt kommer att frambringas — ända till den tid då ”Jehovas dag” plötsligt och i ett ögonblick låter tillintetgörelse komma över denna onda värld. — 1 Tess. 5:1—4.

21. a) I vilken situation förmanar Herren och hans ”slav” alla att tjäna Gud med nitälskan? b) Vilka belöningar blir resultatet av nitisk tjänst? (Ords. 18:10; Jes. 26:20, 21)

²¹ Det är tydligt att ”uttalanden inspirerade av demoner” nu går ut till ”kungarna [styresmännen] på hela den bebodda jorden för att församla dem till kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”. Det är i denna situation som vår Herre tillfogar varningen: ”Se, jag kommer såsom en tjuv. Lycklig är den som håller sig vaken och bevarar sina ytterkläder, för att han inte må gå naken och folk får se hans skam.” Detta skulle vara ödesdigert! Därför kommer ”slavens” klass att fortsätta att uppmuntra alla som älskar sanningen att ikläda sig och fortsätta att ha på sig ”kläder” som visar att de tjänar Gud med nitälskan och ”i sann rättfärdighet och lojalitet”. Sådan nitisk, lojal tjänst kommer att bevara oss på den plats som ger andlig trygghet nu, och den kommer att leda till att vi blir frälsta från tillintetgörelse vid Har-Magedon. — Upp. 16:14—16; Ef. 4:24.

[Tabell på sidan 129]

(För formaterad text, se publikationen)

JEHOVA GUD

Jesus Kristus

”Den trogne och omdömesgille slavens” klass — Matt. 24:45—47

DEN STYRANDE KRETSEN