Hur Guds rike kan bli till gagn för dig
”Jehova vakar över de oerfarna. ... Varmed skall jag återgälda Jehova för alla hans välgärningar mot mig?” — Ps. 116:6, 12, NW.
1. a) Vad bör vara en regerings uppsåt och syfte? b) Varför är det nödvändigt med någon form av styre?
BÖR det inte i själva verket vara en regerings uppsåt och syfte att verka till gagn för sina undersåtar? Den välbekante amerikanske statsmannen George Washington lär ha sagt att ”ett samhälles [dvs. folkets] lycka” ”är — eller borde vara — all regerings ändamål”. Mänskligheten har under århundradenas gång upplevt hundratals regeringar. Ingen av dem har verkligen kunnat fylla alla människors behov. Men vilka klagomål, som än har kunnat anföras, måste det framhållas att någon form av styre eller regering uppenbart är bättre än inget styre, ingen regering, alls. Utan någon form av styre skulle det inte råda någon ordning; då skulle helt enkelt pöbelvälde uppstå. Och om du någon gång har sett en pöbelhop i aktion, då vet du vad detta skulle betyda — i en pöbel tar människor, som du vet, tillfället i akt att ge fritt lopp åt hatet, vinningslystnaden och ondskan, därför att de har en känsla av att ingen kan identifiera dem och straffa dem.
2. a) I vilken utsträckning har mänskliga regeringar varit till gagn för mänskligheten? b) Vilka föranstaltningar från Gud har hjälpt människan med avseende på regerande?
2 Detta vet himmelens Gud. Och eftersom mänskligt styre är långt bättre än anarki, har Gud tillåtit jordiska regeringar att verka under tusentals år. För det mesta har detta varit till nytta för människorna; det har gett dem ett mått av trygghet, skydd och ordning och en möjlighet att tjäna sitt bröd. Gud danade människan med en åstundan efter ordning och med ett samvete, för att hon skulle kunna skilja mellan rätt och orätt. Han har också — genom bibeln — gett till känna sina egna rättfärdiga principer, och det har lett till att flertalet nationer på jorden införlivat några av dessa principer med sina statsförfattningar eller grundlagar. I den bibelbok som kallas Romarna, kapitel två, verserna 14 och 15 2:14, 15, läser vi: ”Närhelst folk av nationerna, som inte har lag [dvs. en lag direkt från Gud], av naturen gör vad som hör till lagen, är dessa, fastän de inte har lag, sig själva en lag. ... De lägger i dagen att lagens innehåll är skrivet i deras hjärtan, under det att deras samvete vittnar med dem.”
3. a) Hur har flertalet regeringar visat goda avsikter? b) Men vad säger bibeln om det verkliga hoppet när det gäller trygghet? (Matt. 6:10)
3 Detta förklarar varför flertalet regeringar i allmänhet har gått till verket med goda avsikter. De har försökt tjäna till gagn för folket. De har skrivit grundlagar som byggt på utmärkta ideal och principer. Och ändå inser regeringar överallt i dag, vilket mått av framgång de än kan ha haft, att det fattas oändligt mycket för att människosläktet skall komma i åtnjutande av en trygg och fredlig värld. Varför är det så? Guds ord, bibeln, ger svaret, och dessutom något mycket bättre: den ger löftet att de glädjebringande levnadsförhållandena i en enad värld med visshet skall komma, nämligen genom Guds eget rike, hans regering över hela människosläktet.
Människor är inte skapade att härska över andra människor
4. Varför ser vi inte en lycklig värld i denna tid? (Ords. 20:24)
4 Hur kommer det sig att vi nu, sedan det funnits människor i flera tusen år, inte upplever den fridfulla, välmående och lyckliga värld som människor överallt längtar efter? Inte bara ödmjukhet och blygsamhet, utan själva verkligheten och ärligheten tvingar oss att tillstå att det beror på att alla människor är ofullkomliga. Felet ligger inte bara hos dem som styr, utan också hos dem som blir styrda. Detta är orsaken till att mänskliga ansträngningar att göra denna jord till ett glädjerikt hem för alla människor inte på långa, långa vägar motsvarar vad Gud har lovat åstadkomma med hjälp av sitt eget styre. Bibeln har följande att säga om detta, i Jeremias profetia, kapitel 10, vers 23: ”Människans väg beror ej av henne, det står icke i vandrarens makt att rätt styra sina steg.”
5. Vilken förändring i styret medförde problem för Israel?
5 I bibeln själv finner vi belägg för detta påstående, i dess historiska skildring av det styre, den regering, som upprättades över Israels forntida nation. Den nationen hade en fullkomlig lag som Gud själv hade gett den. (Rom. 7:12) Till en början hade nationen Gud ensam som sin osynlige kung, och profeter och domare representerade honom inför folket. Men folket begärde så småningom en mänsklig kung, en som de kunde se och som kunde ge dem prestige i andra nationers ögon. Gud förklarade för dem att detta skulle medföra många problem, bland annat skulle de gå miste om en hel del frihet. Och just så gick det. (1 Sam. 8:9—18) Till och med en av Israels egna kungar, en man som allvarligt begrundade livet och dess problem, talade om hur den ”ena människan har makt över den andra, henne till olycka”. — Pred. 8:9.
6. Vilket herravälde var det Guds uppsåt att människorna skulle utöva, och vad har blivit följden av att människan gått längre än så?
6 Varför utvecklar det sig så? Bibeln visar oss att det beror på att Gud från början inte hade för avsikt att människor skulle härska över andra människor. I bibelns första bok, Första Moseboken 1:28, kapitel ett och vers 28, läser vi att Gud sade till det första människoparet: ”Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.” Det var bara över djuren som människan skulle råda. Men människorna gick längre och tog sig för att råda över andra människor. Slitningar, våld och krig har blivit följden, då stridande sidor kämpat om styret, om herraväldet.
7, 8. Hur kan Israel tjäna som ett mönster som visar vad som blir följden av mänskligt styre? (Mik. 7:2, 3)
7 Forna tiders Israel kan tjäna som ett mönster för att lära människor den läxan att mänskligt styre aldrig kan åstadkomma det slags liv som människor överallt längtar efter. I den nationen gjorde styresmännen, kungarna, ofta gott till en tid. Men så småningom, och när svåra problem uppstod, började de vända sig till andra källor än till Gud för att få vishet, och då ignorerade de den lag han hade gett dem till hjälp att lösa deras problem. De började lita till sin egen vishet och lyssna till människor som bara hade mänsklig vishet. Sådana människor sökte ofta tillgodose sina egna själviska intressen, och de gav härskaren orätta råd och vilseledde honom. De underlät att tala om för honom hurudan situationen var i verkligheten. Somliga, som var angelägna om hans ynnest eller var intagna av fruktan, blev värdelösa ”ja-sägare”. Andra sammansvor sig till och med mot den som härskade över dem. — Jämför 1 Konungaboken 12:8—19.
8 Att råda eller härska över andra människor visade sig således vara för mycket för vilken som helst enstaka människa eller grupp av människor, till och med när dessa människor hade Guds fullkomliga lag. Det uppstod en tendens att glömma folkets intressen. Några få ärliga styresmän sökte åstadkomma genomgripande reformer. Men de fann att de bara delvis kunde rätta till situationen.
9. Vilka förändringar har ägt rum i världen, och hur är orden i Predikaren 1:15 tillämpliga i vår tid?
9 Vilka iakttagelser gör vi då i denna tid? Möjligheterna till ögonblicklig kommunikation och snabbefordran har fått världen att ”krympa”, så att allas intressen flätats samman, och ingen nation kan vara en isolerad, fullständigt oberoende enhet. Vad som händer på ett håll påverkar folk på alla andra håll. Regeringar kan vidta vissa smärre åtgärder för att rätta till förhållanden och göra villkoren lite bättre för människor. Men denna hjälp visar sig endast vara ytlig och tillfällig. En av de visaste härskare som någonsin har levat, kung Salomo, har sagt, enligt vad vi läser i Predikaren 1:15: ”Det som är krokigt kan icke bliva rakt, och det som ej finnes kan ej komma med i någon räkning.” Det är sant att det finns en sådan mängd tillkrånglade problem, stridiga partier och grupper och motstridiga intressen, såväl som ”obekanta storheter”, att inga mänskliga åtgärder, hur uppriktig avsikten med dem än kan vara, skulle kunna reda ut den härva världen råkat i.
Kraven på en världshärskare
10. Vad krävs för att det skall finnas en helt igenom god regering? (Ords. 29:2)
10 Vilket hopp kan då finnas att vi skall få uppleva en verkligt rättvis och alltigenom god regering? Vad skulle detta kräva? Först och främst måste härskaren ha absolut myndighet och inte vara tvungen att söka förena de motstridiga åsikterna hos en skara ofullkomliga människor. Han skulle behöva ha en fullkomlig lag att följa, en lag som är rätt och rättvis i varje avseende. Vishet och kärlek skulle behövas, om han skulle kunna följa och tillämpa lagen till allas bästa. Vilken människa i dag skulle kunna fylla sådana krav?
11. Vilken kunskap behöver en framgångsrik härskare ha, och vilket intresse behöver han visa?
11 En framgångsrik härskare skulle också behöva äga fullständig kunskap om varje detalj, inte bara om människonaturen, jämte folks alla situationer och problem, utan också om hela skapelsen. Varför det? Därför att några av de största och mest svårartade problemen i dag gäller livsmedelsförsörjningen, miljöförstöringen och ekologin på jorden. En god härskare måste bry sig om varje individ och intressera sig för vars och ens personliga välfärd.
12. Varför är det så betydelsefullt för härskaren att känna människornas sinnen och hjärtan? (Ords. 3:3, 4)
12 Om en sådan härskares förvaltning skall vara lyckosam, framgångsrik och produktiv, då måste han dessutom veta vad som rör sig i människornas sinnen och hjärtan, eftersom han måste kunna nå deras hjärtan för att lyckas få dem att samarbeta helt och fullt. Den enskildes intressen blir nämligen också till samhälleliga intressen, och en regering kan inte åstadkomma förnöjsamhet och lycka utan att människorna som helhet samarbetar. (Ords. 14:28) Om friden skall vara förhärskande i en stat, då måste det råda fred och endräkt bland individerna. Är det inte uppenbart att ingen människa kan sitta inne med all den kunskap och alla de förmågor som behövs för att åstadkomma detta?
13. a) Endast vem kan åstadkomma denna önskvärda regering? Varför är det så? (Ps. 127:1) b) Vad visar att Gud bryr sig om och är intresserad av var och en av människorna? (Matt. 6:26)
13 Vi kan fastslå att bara en allsmäktig person, nämligen Skaparen, Jehova Gud, kan åstadkomma den regering som mänskligheten behöver. Med avseende på Guds kännedom om människonaturen skrev psalmisten i Psalm 139:3, 4: ”Med alla mina vägar är du förtrogen. Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE [Jehova], det till fullo.” Och i Ps. 139 vers 16 (enl. NW): ”Dina ögon såg till och med embryot av mig, och i din bok blev alla dess delar nedtecknade beträffande de dagar då de bildades och det ännu inte fanns någon av dem.” Bara Skaparen känner människors sinnen och hjärtan. ”HERREN [Jehova] ser till hjärtat.” (1 Sam. 16:7) Gud bryr sig om och är intresserad av varenda en av oss. ”HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda”, heter det i det inspirerade ordspråket. (Ords. 15:3) Men hur mycket bryr han sig om människor? Jesus Kristus sade: ”Säljs inte två sparvar för ett mynt av ringa värde? Ändå faller inte en enda av dem till marken utan er Faders vetskap. Men på er är själva huvudhåren allesammans räknade. Hys därför ingen fruktan: ni är värda mer än många sparvar.” — Matt. 10:29—31.
14. Hur visar Gud intresse för jordens angelägenheter? (Apg. 17:26, 27)
14 Nu kanske någon frågar: ”Men genom vilket medel skulle Gud, som har hela det oändliga universum att sköta, där jorden bara är som ett stoftkorn, kunna vara tillräckligt nära och tillräckligt intresserad för att rätta till alla problem och frambringa alla de ting som varje människa behöver?” Svaret är: Han kan göra detta genom sitt rike under sin Smorde, Jesus Kristus. Hur då? Bibeln hjälper oss att förstå.
15. a) Hur styrde Gud till en början? b) Genom vilket medel kommer Gud att återställa ett tillbörligt styre över mänskligheten? (Dan. 4:17)
15 Till en början härskade Gud direkt över människorna. Adam tillbad Gud, och deras förhållande till varandra var likt det som råder mellan far och son. (Luk. 3:38) Adam behövde inget tempel här på jorden för att kunna tillbedja Gud. Inte heller behövde han en medlare att nalkas Gud genom. Som en son av Gud stod han honom nära, och Gud trädde tydligtvis dagligen i förbindelse med honom, (1 Mos. 3:8) Men Adam gjorde uppror och blev oren och olämplig att förbli medlem av Guds familj, och som rebell blev han utdriven ur lustgården, som var hans hem. På så sätt uppstod främlingskap mellan människosläktet och Gud. Guds resurser var emellertid inte begränsade; han hade medel att ändra på förhållandet. Det behagade honom att göra anordningar för ett särskilt kungadöme som skulle handla på hans vägnar. Detta kungadöme eller -rike skulle återställa hans goda förhållande till mänskligheten och återföra människorna till deras rätta bana i hans universella välde, där de befann sig från början.
Guds rike — varför dröjer det så länge med att komma?
16. a) Vilka frågor är inbegripna i att Riket har dröjt så länge med att komma? b) Varför påtvingar inte Gud människorna sitt rike genom en blixtsnabb statskupp? (2 Petr. 3:9)
16 Är det nu någon av oss som otåligt frågar: ”Men varför har det tagit så lång tid för Guds uppsåt att utvecklas?” För att få svar måste vi ställa några närliggande frågor: Hur lång tid skulle det ta för att upprätta en regering som skulle styra jorden i rättfärdighet och fullständig rättvisa? Hur lång tid skulle det ta att utvälja och öva upp medlemmarna i en sådan regering? Och hur skulle detta rike kunna identifieras som en rättfärdig regering från Gud? Hur skulle människor kunna få tillräckliga bevis för att tro på en sådan regering — för att se att den i fråga om hela sin struktur och alla sina principer skulle vara dem till verkligt gagn — vara något som de gärna skulle vilja anförtro livet åt? Bibeln visar att Gud inte plötsligt påtvingar människorna sitt rike genom att tillgripa någon förödande makt såsom vid en blixtsnabb statskupp. Gud tar i stället hänsyn till de personers känslor och rättigheter som han härskar över, och därför undervisar han dem först om sin väg, och på så sätt bygger han upp deras tro på hans rättfärdiga styre.
17. Varför kan det inte, med tanke på 1 Moseboken 3:15, sägas att Gud är overksam?
17 Detta är orsaken till att det har tagit tid att införa Guds rike. Jehova Gud har inte alls varit overksam eller rätt och slätt avvaktande, såsom somliga menar, utan han har tagit det ena steget efter det andra hänemot det fullständiga upprättandet av detta rike, ja ända sedan människosläktet först gjorde uppror. (1 Mos. 3:15) Han har nu i det närmaste nått det fullständiga slutet för dessa fortskridande förberedelser. Tänk på detta:
18. Varför är lång tid inbegripen i detta att Gud inför fred?
18 Jehova har lovat att han skall härska över hela jorden och införa fred och endräkt. Men han skall inte härska genom att helt enkelt utöva våld. Hans uppsåt är att upplysa människor och undervisa dem, så att de lär känna honom och gärna vill underordna sig hans styre eller förvaltning. När ett sådant mål skulle uppnås, förstår vi att det har tagit tid att lägga en grundval för en hel värld av människor som skall leva under Guds rikes styre. I sin barmhärtighet ger Gud oss kunskap om sin rättfärdiga förvaltnings normer och principer och om hur den fungerar. — Joh. 17:3.
19. Hur har den osynlige Guden uppenbarat sig för människorna? (Ps. 145:3—5)
19 Men Jehova är en osynlig Gud. (1 Tim. 1:17) Hur skulle han då kunna få människor av kött och blod att förstå? Inte rätt och slätt genom att lägga sin makt i dagen, genom att från himmelen tala så att det uppväcker fruktan. Nej, Gud skulle ta sig tid att uppenbara sina principer och egenskaper genom att handskas med människor. Hur mycket mera lärorikt, övertygande och pådrivande är det inte att man — förutom att man hör och läser Guds tillkännagivanden — därtill i bibelns historiska skildring kan se bevisen på att vad han har sagt, det verkställer han också i rättfärdighet och rättvisa.
En fast grundval läggs
20. a) Vilka nödvändiga ting till gagn för oss har Jehova gett oss? b) Vad har tydligt bevisats efter tusentals år av mänskligt styre?
20 När Jehova varit i färd med att lägga grundvalen till sin regering över jorden, har han således först sörjt för dessa nödvändiga ting till gagn för oss: 1) en fast grund för tro på den förvaltning som han drar försorg om, 2) kännedom om hans regerings principer, 3) en demonstration av hans egenskaper som universell härskare och 4) ett säkert och omisskännligt sätt att identifiera Messias, honom som skall bli mänsklighetens räddare och den kung som skall styra i Jehovas namn. (Gal. 3:24) Dessutom har en jämförelse med mänskligt styre, och vad det har medfört under flera tusen år, klart och tydligt visat Guds styres överlägsenhet, förtjänstfullhet och rätt.
21. I vilket uppsåt använde Gud Israel för att lägga en grundval?
21 Vilket medel använde Gud för att lägga denna grundval? För det första utvalde han ett enda folk, Abrahams, Isaks och Jakobs avkomlingar — det forntida Israel. Jehova uppenbarade sig genom sina underbara egenskaper rättvisa och vishet, när han tuktade Israel för deras synders skull. (Rom. 10:21) Men han lät dem också få erfara hans egenskaper kärlek, barmhärtighet och långmodighet, närhelst de ångrade och bättrade sig.
22. a) Vad åstadkom Jehova genom att handla intimt med Israel? b) Hur skulle också nationer som gjorde motstånd få gagn?
22 Den bibliska historien talar om för oss att Gud i flera hundra år handlade uteslutande med Israels nation. Israeliterna hade hans lag; de hade principerna för sann tillbedjan av Jehova. Genom att Gud handlade så intimt med Israel höll han nationen samman och bevarade sin sanning på jorden, under det att de andra nationerna gick sin egen väg, följde alla slags falska trosuppfattningar och vidskepelser. Gud sörjde också för en levande demonstration av sin regerings rätta principer och lade en grund för denna regerings kung, Messias, att framträda. Under denna tid handlade han inte med andra nationer, om de inte på ett eller annat sätt fick med hans utvalda nation att göra. Många av dessa nationer motstod bittert tillbedjan av Gud och den israelitiska nationen. De insåg inte att Gud var verksam genom Israel till deras egen slutliga välfärd och att han i sinom tid också skulle vända sig till dem och handla med dem.
23. Hur bevisade Messias’ ankomst att Gud inte hade förspillt tiden?
23 Så kom då Messias, som Gud skulle bruka till att stå i spetsen för sitt rikes förvaltning. Och han framträdde inte på jorden av sig själv eller ”ur det blå”, så att säga, genom att själv förklara sig vara Messias. Nej, Guds Son hade i stället de hebreiska skrifternas omisskännliga kreditiv, som klart och tydligt identifierade honom såsom den som skulle komma både som Jehovas store profet och som kung. Eftersom det krävdes tro av människor, måste dessa kreditiv, som skulle presenteras, vara grundade på Guds sätt att handskas med människor alltifrån tiden för den första profetian i Eden och vidare framåt under de 1.500 åren av Israels historia. Därför hade Gud inte förspillt tiden. Jesu jordiska liv bevisade att han var från Gud. Hans uppståndelse bevisade att han blev uppväckt till att utöva makt i himmelen, till att ta emot myndigheten i Guds rike när tiden därför var inne.
24. Varför har det krävt lång tid att utvälja Kristi medkungar?
24 Men Guds uppsåt gick ut på att mer än en person skulle vara härskare i himmelriket. Kristus skulle äga hel, fullständig makt, men bibeln visar, enligt det som sägs i Uppenbarelseboken 14:1—3, att det var Guds uppsåt att ha 144.000 andra förenade med Kristus som hans medkungar och medregenter. Liksom varje styresman eller härskare, innan han tillträder sitt ämbete, är intresserad av dem som han skall vara förbunden med i sin maktutövning, så var Jesus noggrann då han utvalde sina apostlar, dem som skulle utgöra andrahandsgrundvalar för den nya regeringen. Han använde dessa män för att få Guds rike predikat utöver hela Israel, och senare, efter hans död och uppståndelse, för alla nationer. Under den långa tid som förflutit till denna dag har Gud hållit på att utvälja de 144.000 personer som skall bli Jesu medkungar. De måste fylla de strängaste krav, såsom vi läser i Uppenbarelseboken 14:4, 5: ”Dessa är de som fortsätter att följa Lammet [Jesus Kristus] vart det än går. Dessa köptes från människorna såsom en förstling åt Gud och åt Lammet, och ingen lögn blev funnen i deras mun; de är oklanderliga.”
25. a) Vad ser vi som ett resultat av Guds tålamod? b) Vilka goda och gagneliga ting åtnjuts av de millioner människor som ingår i den ”stora skaran”?
25 Vilket resultat kan vi då se? I dag ser vi att de goda nyheterna om Guds rike blir förkunnade i praktiskt taget varje hörn av jorden, och vi ser att många fler än 144.000 personer, ja, mer än två millioner människor, samlas i frid och endräkt för sann tillbedjan av Gud. Dessa kungör de ”goda nyheterna” för ytterligare andra. Vilken plats har dessa i Guds uppsåt? Bibeln säger oss att de utgör en ”stor skara”, som skall få överleva när regeringarna på jorden krossas av Guds rike, ”stenen” som Daniel talade om, och att de skall bilda grundvalen till den ”nya jorden”. (Dan. 2:34, 35, 44) De skall vara de första som får åtnjuta Guds rikes styre över jorden, och de skall vara till hands under Kristi tusenåriga regering för att välkomna millioner döda människor tillbaka, när de blir uppväckta, och hjälpa dem att lära och att utöva den sanna tillbedjan av Gud. — Upp. 7:9—17.
26. Hur är den här gjorda sammanfattningen till nytta för oss med avseende på tron? (Jud. v. 20, 21)
26 Redan denna korta sammanfattning av Guds fortskridande förberedelser för ett rättfärdigt styre över jorden utvisar att Gud inte sysslolöst har låtit tiden gå, utan han har byggt upp sin regering på säkra grundvalar och har gett tillräckliga bevis, så att människor skall kunna identifiera denna regering och sätta tro till den. Men detta blir ännu tydligare när vi undersöker bibeln grundligare. Vilka goda och gagneliga verkningar manar människor till att gärna vilja bli undersåtar under denna regering, Guds rike med Jesus Kristus vid styret?
Rikets lag
27. Vilka frågor uppstår beträffande Rikets lag?
27 I likhet med alla andra regeringar fungerar himmelriket enligt lag. Men detta rikes lag är mycket annorlunda, om man jämför med de förtryckande lagar som har påtvingats folket i många av människor upprättade välden under historiens gång. Oupplysta människor kanske fruktar att Guds rikes lag kan komma att bli alltför restriktiv, att den kan komma att beröva dem vissa friheter. Men skall Guds rike stifta sådana lagar att dess undersåtar berövas livets glädjeämnen? Skall det tvinga på dem obekväma inskränkningar av olika slag, eller skall de finna verklig lycka av att underordna sig dess styre?
28. a) Hur visade Jesus att detta är en kärlekens lag? b) Vilka bud gav Jesus åt Guds folk, och är de restriktiva?
28 När kungen, Kristus Jesus, var här på jorden, visade han i ord och handling att Guds rikes lag skulle vara en kärlekens lag. Han bevisade att han, i fullkomlig och fullständig måtto, hade de egenskaper den person behöver som skall kunna betros med full myndighet. Jesus gjorde det uppenbart att det var för att ”Gud älskade världen [av människor] så mycket” som han sände ”sin enfödde Son”, hit till jorden. (Joh. 3:16) Jesus talade också om sitt eget offer till förmån eller nytta för människosläktet och sade: ”Ingen har kärlek större än denna: att någon skulle ge ut sin själ till förmån för sina vänner.” (Joh. 15:13) Han uppmuntrade sina lärjungar att flitigt odla samma egenskap, självuppoffrande kärlek. (Joh. 13:34, 35) Till en frågeframställare sade Jesus: ”’Du skall älska Jehova, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt sinne.’ Detta är det största och första budet. Det andra, som är likt det, är detta: ’Du skall älska din nästa som dig själv.’ På dessa två bud hänger hela lagen.” (Matt. 22:37—40) Kan dessa bud kallas restriktiva? De skulle bara kunna vara restriktiva, dvs. begränsa Guds folks handlingssätt, med avseende på att göra skada eller att lida skada genom andras förvållande. Vilka hjärtevärmande goda och nyttiga ting kan man inte vinna genom att man lyder denna Guds rikes lag!
29. Hur kommer det sig att Guds rike, i kontrast till nationerna, inte tillhandahåller en lagsamling med många regler? (Jämför Romarna 6:14.)
29 Den självuppoffrande kärlekens ande finns redan i överflödande mått bland sanna kristna, och av den framgår det att de är Jesu lärjungar. Den gör det onödigt med en lagsamling bestående av en lång rad bestämmelser till att ge dem små puffar, så att de bevarar ”rättningen”. Kärlekens lag är uppbyggande, nyttig, gagnelig. Jämför den med de tusentals restriktiva stadgar och förordningar som man finner i nationernas lagböcker, förordningar som i många fall används för att med polishjälp vakta på motvilliga medborgare. Det är sådant som väcker den fråga som man förra året kunde läsa på framsidan av den amerikanska tidskriften Newsweek: Har vi ”För mycket lag?”
Andens frukt kommer till synes
30. a) Varför beskrivs de sanna kristna som mycket laglydiga medborgare? b) Vad visar Mika med avseende på Jehovas krav?
30 Redan nu gör Jehovas vittnen flitiga ansträngningar att tillämpa kärlekens lag så gott de kan i sin ofullkomlighet. Det betyder inte att de underlåter att lyda lagarna i de nationer där de bor. Visst inte! På många håll har de faktiskt beskrivits som de ”mest laglydiga” medborgarna. Och hur kommer det sig? Det beror på att Guds rikes lag, kärlekens lag, är skriven i deras hjärtan. För samvetets skull respekterar och lyder vittnena de ”överordnade myndigheterna” i de olika nationerna och deras lagar, men sin främsta undersåtliga tro och lydnad ägnar de Jehova Guds suveräna myndighet och hans rike under Kristus Jesus. Nej, Guds rike betungar dem inte med besvärande regler och restriktioner, för profeten Mika talar mycket erkännsamt om den suveräne Herren Jehova, då han skriver: ”Han har sagt dig, o jordemänniska, vad som är gott. Och vad kräver Jehova i gengäld av dig annat än att du skall utöva rättvisa och älska kärleksfull omtanke och vara blygsam, när du vandrar med din Gud?” — Mik. 1:2; 6:8; NW.
31. a) Varför behövde inte patriarkerna en samling skrivna lagar? b) Kommer de att befinna sig i en annorlunda ställning vid uppståndelsen?
31 De här orden påminner oss om trogna män som ”vandrade med den sanne Guden” i forna tider — Abel, Enok och Noa. (Hebr. 11:4—7; 1 Mos. 4:4; 5:22; 6:9, NW) Hebréerna, kapitel elva, visar att de behagade Gud väl genom sin tro. Längre fram fick patriarkerna Abraham, Isak och Jakob lagar beträffande blodets helgd och omskärelsen. (1 Mos. 9:4; 17:9—14) Men det var deras tro, som kom till uttryck i lydnad för Guds bud och befallningar, som bevisade att de var värdiga att få en plats som undersåtar i Guds rike. (1 Mos. 18:18, 19) Aposteln Paulus säger oss: ”Genom tro var Abraham lydig ... och bodde i tält med Isak och Jakob, som var arvingar med honom till precis samma löfte. Ty han väntade på staden som har de verkliga grundvalarna, staden vars uppbyggare och upphovsman är Gud.” (Hebr. 11:8—10) Då dessa patriarker blir uppväckta för att tjäna som ”furstar” på en paradisisk jord, skall de inte i högre grad vara i behov av en mängd restriktiva lagar, för att bevisa sin tro, än de var när de första gången levde här på jorden, för mer än 3.500 år sedan. — Ps. 45:17.
32. På vilka sätt är Guds styre till större gagn än mänskligt styre?
32 Av allt detta framgår det att det råder en väsentlig skillnad mellan Guds styre och mänskligt styre. Guds rikes styre har sin grund i en moralisk dragningskraft, och de som ger positivt gensvar lyder detta styre på grund av sin kärlek till Gud och nästan. Det är ett styre som förenar. Det är något som verkligen fungerar bland dem som ger himmelriket sin tro och lydnad. Det är nyttigt, gagneligt. Du kan se detta i den kärleksfulla samstämmigheten som är så uppenbar vid Jehovas kristna vittnens sammankomster. Mänskligt styre å andra sidan är grundat på restriktiva lagar, som i sig själva kan inrymma en del gott, men som mycket ofta blir åtlydda motvilligt eller av fruktan för straff och inte alls av kärlek. Många människor är redo att göra lagen till ett hån, om de bara kan ”klara sig undan”, och på senare tid har man också bland dessa lagbrytare kunnat finna högt uppsatta män i en del länders statsförvaltning — just dem som borde vara de första att lyda lagarna.
33. Hur har världen lagt märke till goda och nyttiga ting som Guds folk vunnit genom att lyda Guds rikes lag? Anför några exempel.
33 Världsmänniskor har ofta i hög grad imponerats av alla de goda och nyttiga ting som kommer Jehovas vittnen till del därför att de lyder Guds rikes lag. I en artikel i en tidning som ges ut i staten Iowa i USA, Des Moines Register, stod till exempel följande att läsa i en redogörelse för Jehovas vittnens sammankomst ”Helig tjänst”, som hölls i staden Des Moines sommaren 1976:
”En iakttagare som under hela sitt liv blivit påverkad av negativa uttalanden om [Jehovas vittnen] besökte den nyss hållna sammankomst där omkring 8.000 vittnen höll möten i Veterans Auditorium, en hörsal som tidigare varit förbjuden för vittnena.
Han imponerades av sådana saker som följande:
● Den fullständiga rasjämlikheten och den innerliga gemenskapen bland människor i alla samhällsställningar.
● Den vänlighet och värme som präglar vittnena som — fastän de är övertygade om att ha sanningen, den enda sanningen — kärleksfullt sökte övertyga snarare än fördöma.
● Den prestationsförmåga och organisation som är utmärkande för detta företag, med omkring 2.200 frivilliga som erbjudit sig att utföra olika arbeten, varierande från en genomgripande uppsnyggning av byggnaden till matlagning. ... Ett ofta återkommande uttryck lyder: ’Vi försöker alltid lämna en byggnad i bättre skick än vi finner den.’
● De hundratals barnen i alla åldrar som var med och lugnt satt där under de långa, långa mötena medan föräldrarna — med biblar och anteckningsböcker redo — suger åt sig ... föredragen.”
34. Varför åtnjuter Jehovas vittnen en märklig endräkt, och av vad är denna en försmak?
34 Denna märkliga endräkt, som tydligt kan iakttas bland Jehovas vittnen jorden runt i våra dagar, är bara en av de belöningar i form av gagneliga ting som de åtnjuter tack vare att de i första hand ger sin tro och lydnad åt Guds rike och följer dess lag, kärlekens lag. Det är en försmak av den samstämmighet och den kärlek som skall blomstra i hela världen av människor under himmelrikets styre.
35. Hur skall hela skapelsen komma att vara direkt beroende av Jehovas suveräna styre? (Upp. 4:11)
35 När det tusenåriga messianska riket har fullbordat det som är syftet med det, genom att lyfta mänskligheten till fullkomlighet i ett hela jorden omfattande paradis, då skall följande ord om Kristus uppfyllas: ”Därnäst slutet, när han överlämnar riket åt sin Gud och Fader ... för att Gud må vara allt för var och en.” (1 Kor. 15:24—28) För sin fortsatta existens kommer hela skapelsen sedan att vara beroende av att lyda evighetens konungs suveräna styre.
Att njuta av Rikets gagneliga verkningar i dag
36. Hur har Guds rikes förmåga att förena människor i kärlek visats? (Rom. 13:10)
36 Redan nu, innan himmelrikets tusenåriga styre över jorden börjar, sörjer det för oräkneliga nyttiga ting till förmån för dem som lojalt understöder det och erkänner Jesus som sin kung. De är inte längre skilda åt genom nationalstolthet eller genom hatkänslor. Stamfejder och rasfördomar hör det förflutna till. Hur Guds rikes lag fungerar kan illustreras av vad som hänt i två byar i Mexico. För några år sedan var folket i byarna beväpnade med pistoler och gevär som de använde under fejderna, och dråp var vanliga. Polisen kunde inte göra något åt det. Så var det en familj som tackade ja till ett bibelstudium som erbjöds av ett Jehovas vittne som kom på besök. Så småningom började praktiskt taget alla i båda byarna studera och omfatta bibelns sanningar. De fientliga tongångarna ersattes snart av vänliga sådana. Byborna sålde sina vapen och köpte biblar för pengarna. Följaktligen blev de på ett kärleksfullt sätt förenade under Guds rike.
37. Hur har gagnet av kristen endräkt visat sig särskilt under detta århundrade?
37 Sann kristen endräkt och dess gagneliga verkningar framstår särskilt klart när jordens nationer blir invecklade i krig som kräver brodermord. I de av prästerskapet välsignade konflikterna nu på 1900-talet har en katolik ofta dödat sin katolske medbroder, en protestant sin protestantiske medbroder, en buddist sin buddistiske medbroder. Men sådant har inte hänt bland Jehovas vittnen. Deras enhet och endräkt har varit verklig, och den har vittnat om hur verkligt Guds rike är, att det är den enda regering som kan förena människor av alla nationer och raser till ett harmoniskt helt. — Jes. 2:2—4.
38. Hur har Guds rike varit till gagn för dem som tidigare varit förslavade under det stora Babylon?
38 Guds rike har också befriat stora skaror ärligt sinnade människor ur träldomen under den babyloniska religionen och dess läror. Med babylonisk religion menar vi all religion på jorden som har sitt ursprung i de läror och det formväsen som stammar från det forntida Babylon, all falsk religions vagga. Från Babylon stammar de mysterier och vidskepligheter som kännetecknar flertalet av de sekteriska religionerna i dag, den avfälliga kristenhetens religion inbegripen. Nu står emellertid ”det stora Babylon”, den falska religionens världsomfattande välde i våra dagar, inför sin undergång. Gud bjuder alla som älskar honom: ”Gå ut från henne, mitt folk, för att ni inte skall vara delaktiga med henne i hennes synder och för att ni inte skall få del av hennes hemsökelser.” (Upp. 18:2, 4) Himmelriket är till gagn för oss genom att det hjälper oss att överge den falska religionen innan Gud verkställer domen på hela det babyloniska systemet.
39. Vilket mål anbefallde Jesus för de kristna, och hur kommer vi att hålla oss fria från materialism genom att följa hans råd?
39 Guds rike hjälper oss också att undvika materialismens snara. Hur går detta till? I sin välbekanta bergspredikan talade Jesus om ”ting ... som folk i nationerna så ivrigt strävar efter”. Han sade att de tankar som ständigt sysselsatte dem var: ”’Vad skall vi äta?’ eller: ’Vad skall vi dricka?’ eller: ’Vad skall vi sätta på oss?’” Men är detta verkligt betydelsefulla saker? Nej, för Jesus tillade: ”Fortsätt ... med att först söka riket och ... [Guds] rättfärdighet, så skall också alla dessa andra ting tilldelas er.” (Matt. 6:31—33) Om vi således gör det till vårt mål att fortsätta att söka Riket — genom att lära känna det, genom att ge det vår tro och lydnad och genom att tjäna dess intressen — då skall den himmelske Fadern se till att vi får vad vi behöver i materiellt avseende. — 1 Tim. 6:6—8.
40. Vilket skydd ger Rikets läror med avseende på moral och hälsa?
40 Moraliskt och fysiskt skydd är andra nyttiga ting som Guds rike kan ge oss. De som lever i överensstämmelse med de ”goda nyheterna” är noga med att bevara sig rena i moraliskt avseende. Annars kan de inte ”ärva Guds rike”. (1 Kor. 6:9—11) De skyddas således mot ett utsvävande liv och de hemska könssjukdomar som följer med sedeslösheten, och de undviker hjärtesorger och samvetskval till följd av att ha brutit mot Guds lag. Genom att de rättar sig efter den apostoliska befallningen ”att [man skall] avhålla sig ... från blod” behåller de ett gott samvete gentemot den store livgivaren, och de undgår att drabbas av hepatit och andra sjukdomar som så ofta förmedlas genom överfört blod. — Apg. 15:20, 28, 29.
41. Hur är det till hjälp på praktiskt sätt i familjelivet att man låter Guds rikes principer verka?
41 Genom att Jehovas tjänare låter Guds rikes principer verka i deras familjeliv blir de besparade många sorger som följer med familjens sammanbrott i våra dagars värld. Bibeln uppmuntrar familjer att hålla samman, att tala med varandra, att glädjas som familj, att tjäna Gud som familj. (Kol. 3:14, 18—21) Den visar dem på ett praktiskt sätt hur de skall kunna göra detta. Medan det enbart i Sverige registrerades 25.383 skilsmässor under år 1975 och medan ungdomsbrottsligheten och andra familjeproblem hastigt ökar, har Jehovas vittnens familjer i stort sett kunnat klara sig undan dessa problem. Och varför? Därför att de tillämpar Guds rikes lag i sitt liv.
42. Anför några exempel för att visa hur budskapet om Riket är till hjälp med livsproblemen.
42 Också för de nya, som lär känna Guds rikes sanningar, har nyttan ofta varit stor, eftersom de funnit den rätta vägledningen när det gällt att reda ut livsproblemen. En kvinna, som hade skilt sig innan hon fick kunskap om Guds rike och som efter skilsmässan ställts inför den svåra uppgiften att fostra två små pojkar i en grym värld, skriver följande om hur budskapet om Riket blev till gagn för henne:
”Jag vill så gärna låta er få veta hur tacksam jag är för att få tillhöra Jehovas församling. Jag önskar bara att andra frånskilda i världen kan lära känna Jehova och komma på det klara med att det finns någon som återgäldar vår kärlek tusen gånger om, som ger oss orsak att vilja fortsätta att leva. Det finns ingen annan plats i världen där du kan finna så underbara, kärleksfulla människor som i Jehovas vittnens Rikets sal. Och den syster som kom till min dörr för sju år sedan — jag tackar Jehova varje dag för att han vägledde henne dit, för att han har låtit predikoverket fortsätta, för att han inte har låtit den stora vedermödan komma tidigare. Hur skall man tacka den som har räddat ens liv?”
Nyttan av samvaro baserad på Guds rike
43. Hur kan samvaro som familj eller församling vara till särskilt gagn?
43 Att man håller samman som en familj och som en kristen församling kan vara till nytta på många sätt. I forna tider, före syndafloden, arbetade Noa då helt på egen hand? Nej, arbetet var en uppgift för hela familjen. De arbetade tillsammans som en familj, de överlevde som familj, och som familj frambar de tack till Jehova. (1 Mos. 8:18, 20) När Mose fick Röda havets vatten att dela sig, gick han då ensam genom havet? Nej, hela Israels församling färdades tillsammans med honom, och som församling gick de mitt igenom havet under Jehovas beskydd. (2 Mos. 14:29—31) Liknande gagneliga verkningar kan familjer och församlingar i dag få uppleva genom att hålla samman i den kärleksfulla gemenskap som Guds ord uppmuntrar till. — Jämför Apostlagärningarna 2:46, 47.
44. Vilket särskilt gagn kan vi få av att fortsätta att komma tillsammans i kristider?
44 I kris- eller förföljelsetider kan sådan sammanhållning visa sig vara till särskilt gagn. Låt oss ta ett exempel: Under inbördeskriget i Libanon höll Jehovas vittnen i det landet samman, och de upplevde märkliga ting. Under en områdessammankomst var 117 vittnen samlade i ett privathem. Strax efter det att den sista systern hade kommit in exploderade en raket alldeles utanför dörren. Men alla var i säkerhet. Under hela den tid mötet pågick föll ett regn av raketer och granater omkring dem. Lyktstolpar ”mejades” ner, de kringliggande byggnaderna besköts häftigt med granatkartescher, men inte en enda projektil träffade den lägenhet där alla vittnena var samlade. Vid ett annat tillfälle var det två hus, vilka tillhörde två familjer bland Jehovas vittnen, som befann sig inom ett område som låg under granateld. Frågan kom då upp om man skulle riskera att bege sig till mötet, men så bestämde man sig för att inte ”övergiva” sin ”församlingsgemenskap”. (Hebr. 10:25, 1917) När vittnena kom tillbaka hem, fann de att ett av husen var helt förstört av en bomb, och det andra huset hade träffats av så många kartescher att ingen kunde ha överlevt i det. De hade förlorat alla sina materiella ägodelar, men — det viktigaste av allt — de var fortfarande själva vid liv!
45. Hur kan vi ha gagn av att vara tillsammans nu och under den ”stora vedermödan”?
45 Betyder detta att Jehovas vittnen alltid kommer att skyddas till liv och lem, under alla omständigheter? Inte nödvändigtvis. Minst två Jehovas vittnen dödades av krypskyttar i Libanon, och det har även förekommit tillfällen då vittnen har dött i samband med olyckor sådana som jordbävningar. Men i allmänhet har deras förtröstan på Jehova under bön, deras sammanhållning som en församling och deras lugn i tider av nöd och betryck varit till stor nytta för dem. (Fil. 4:5—7) Ofta har detta tjänat som en försmak av det skydd som Gud lovar sitt folk under den ”stora vedermödan”, när Guds rike griper in för att göra slut på motståndarnationerna. — Matt. 24:21, 22; Dan. 2:44.
46. Vilket beskydd kan Guds församlade folk förvänta när Jehova verkställer dom? Varför är det så? (Sef. 2:3; 3:8)
46 Hur Guds rike skall utföra detta underverk, ge ett sådant skydd, vet vi inte ännu. Men Guds profeter försäkrar hans lydiga folk att deras fullständiga förtröstan på Jehova kommer att vara till evigt gagn för dem. Genom sin profet Jesaja ger Jehova denna inbjudan: ”Välan då, mitt folk, gå in i dina kamrar och stäng igen dörrarna om dig; göm dig ett litet ögonblick, till dess att vreden har gått förbi. Ty se, HERREN träder ut ur sin boning för att hemsöka jordens inbyggare för deras missgärning; och jorden skall låta komma i dagen allt blod, som där har blivit utgjutet, och skall icke längre betäcka dem som där hava blivit dräpta.” (Jes. 26:20, 21) Det är säkert och visst att Jehovas rättfärdiga domar skall verkställas, och hans frälsning är pålitlig. — Ps. 119:155, 156.
Bestående gagneliga verkningar av Guds rike
47. Vilka utlovade goda och gagneliga ting åtnjuter Guds folk nu i överensstämmelse med Jesaja 48:17?
47 En ”stor skara” människor erkänner nu Jesus Kristus som sin kung. Han har visat dem hur de kan leva ett rent liv och hur de kan vara glada arbetare som tjänar hans Faders rikes intressen. Han har fört dem till en synnerligen värdefull gemenskap med hans Fader, som säger till dem: ”Jag är HERREN, din Gud, den som lär dig, vad nyttigt är, den som leder dig på den väg du skall vandra.” (Jes. 48:17) Genom sitt profetiska ord visar Jehova sitt folk hur de skall kunna vandra i trygghet i dessa dagar strax före den ”stora vedermödan”.
48. a) Vad är en brådskande nödvändighet för allt Guds folk i denna tid? b) Vilka varningens ord från Jesus bör vi nu ta till hjärtat? Varför det?
48 Det är brådskande och angeläget att alla som söker Gud nu flyr ut ur våra dagars onda ”tingens ordning” och förblir utanför den! Även om vi ännu inte kan lämna världen bokstavligt, kan vi visa att vi har tagit avstånd från den genom att vi skyr dess själviska, materialistiska livsstil. Detta är mycket viktigt om vi skall få överleva. I avslutningsorden till sin stora profetia, som vi läser dem i Lukas’ skildring, riktar Jesus följande varningens ord till oss: ”Ge akt på er själva, att aldrig era hjärtan blir nertyngda av frosseri och dryckenskap och livets bekymmer och den dagen oförmodat i ett nu kommer över er som en snara. Den skall nämligen komma över alla som bor på hela jordens yta. Håll er då vakna och frambär hela tiden ödmjuk bön, för att ni må lyckas i att undfly alla dessa ting, som är bestämda att inträffa, och i att bestå inför Människosonen.” — Luk. 21:34—36.
49. Hur ger Markus’ och Matteus’ skildringar kraft åt Jesu varning?
49 I Markus’ skildring av Jesu profetia läser vi dessa avslutningsord: ”Var ... ständigt vaksamma; ... så att han, när han plötsligt kommer, inte skall finna er sovande. Men vad jag säger er, det säger jag till alla: Var ständigt vaksamma.” (Mark. 13:35—37) Och Matteus tillägger: ”Visa er ... också ni redo, därför att i en stund som ni inte tänker er kommer Människosonen.” — Matt. 24:44.
50. Varför bör vi lyfta upp våra huvuden också i tider som präglas av fruktan?
50 ”Människosonen”, Kristus Jesus, säger att nationerna i en tid, då de befinner sig i stor fruktan och ängslan, skall få se Människosonen komma i en sky med makt och stor härlighet. Han säger oss: ”När dessa ting börjar inträffa, räta då upp er och lyft upp era huvuden, därför att er befrielse närmar sig.” (Luk. 21:28) Ja, befrielse genom Guds rike ut ur den onda och ogudaktiga ”tingens ordning”! Befrielse genom Guds rike in på en paradisisk jord — där detta rike skall låta välsignelser strömma ner över människosläktet i tusen år! Och de gagneliga verkningarna av dessa välsignelser genom Guds rike skall bestå i all evighet.
51. Vilket ursprungligt samband mellan Gud och människan skall återställas?
51 Bibeln framhåller emellertid att Guds uppsåt är att återställa hans ursprungliga, direkta styre över mänskligheten. Den visar att Guds rike, likt ”stenen” som Daniel talade om och som blev ”lösriven från berget”, härrör från Guds suveränitet och skall verka i det uttryckliga syftet att hävda Guds universella suveränitet och återställa detta ursprungliga nära samband med jorden. Men hur skall detta ske? Hur skall alla människor bli lika Adam igen — Guds söner, med möjlighet att nalkas Gud direkt?
52. Vilka utsikter har Guds folk enligt vad som visas av 1 Korintierna 15:24—28?
52 Guds ord uppenbarar, i 1 Korintierna 15:24—28, att när Guds rike har hävdat Guds suveränitet över jorden och hela universum och visat att denna är rättfärdig och rättvis, då överlämnar Kristus detta rike åt Jehova, ger det åter till honom, för att ”Gud må vara allt för var och en”. Därefter har Jehova ytterligare tjänsteuppgifter i beredskap åt Jesus och hans 144.000 medförbundna. De som befinner sig på jorden och som därefter består i det avgörande provet på deras lojalitet mot Jehovas universella suveränitet skall för alltid ära Jesus såsom Guds främsta redskap till att återställa jorden till dess rätta plats i universum, medan de ägnar Jehova Gud ren, oförfalskad tillbedjan. — Upp. 20:7—15.
53. a) Vad måste vi sluta oss till beträffande de goda och gagneliga ting som Guds rike skall dra försorg om? b) Vilken ståndpunkt uppmuntras vi att ta, och vilka underbara framtidsutsikter har vi då?
53 Om du tänker på alla dessa storslagna resultat, vad skulle väl då kunna bli till större gagn för dig än Guds rike? Du har sannerligen alla skäl att tacka Jehova för denna synnerligen kärleksfulla föranstaltning. Må du nu orubbligt och lojalt ta ståndpunkt på Guds rikes sida, det rikes som har Jesus Kristus vid styret, och så få njuta av dess gagneliga verkningar till evig tid!
[Bild på sidan 17]
I Japan, i Tyskland, i Nigeria — i själva verket runt hela vår jord — kungörs Guds rike
[Bild på sidan 21]
Förutom de goda och gagneliga ting som Riket ger nu finns det hopp om ett lugnt och ostört liv i Guds nya ordning