Hoppet om tusenårsriket triumferar

1. Vilka frågor väcktes genom Messias’ ankomst?

NÄR den länge väntade Messias kom till judarna, bekräftade han då deras ursprungliga tro på ett framtida liv genom uppståndelse, eller trädde han fram till förmån för deras från hedningarna nyligen övertagna begrepp om själens inneboende odödlighet? När Jesus förde fram ett himmelskt hopp i ljuset, menade han då att alla som blev frälsta skulle komma till himmelen? Eller erbjuder både de hebreiska skrifterna och de kristna grekiska skrifterna millioner människor hoppet om evigt liv på jorden?

FRAMTIDA LIV GENOM UPPSTÅNDELSE

2. Vad förkunnade Jesus angående hoppet om framtida liv?

² Jesus lärde inte på något sätt ut den hedniska tanken om människosjälens inneboende odödlighet, utan han visade att varje hopp om framtida liv beror på uppståndelsen. Han förklarade: ”Ty alldeles som Fadern har liv i sig själv, så har han gett också åt Sonen att ha liv i sig själv. Och han har gett honom myndighet att hålla dom, eftersom han är Människoson. Förundra er inte över detta, därför att den stund kommer, i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans röst och komma ut, de som har gjort goda ting till en livets uppståndelse, de som har bedrivit usla ting till en domens uppståndelse.” — Joh. 5:26—29.

3. Vad medger somliga av kristenhetens teologer nu med avseende på själen?

³ Det är intressant att lägga märke till att vissa nutida teologer i kristenheten går över till uppfattningen att inneboende odödlighet inte får stöd vare sig i de hebreiska skrifterna eller i de kristna grekiska skrifterna. The New International Dictionary of New Testament Theology (band 3, 1978) framhäver till exempel ”hur obekant GT [Gamla testamentet] är med tanken på en själ skild från kroppen eller en själ som blir skild från kroppen vid döden”. Och återigen: ”Matt. 10:28 lär inte ut själens potentiella odödlighet, utan oåterkalleligheten i Guds dom över dem som inte ångrar sig . ... NT [Nya testamentet] ser människan väsentligen som en enhet och utlovar en förvandling av hela personen och inte bara att en del skall leva vidare. ... Det kan inte finnas någon odödlighet utan en föregående uppståndelse.”

ETT HIMMELSKT HOPP OCH ETT JORDISKT

4. Vad godtar Jehovas vittnen, men vad bestrider de, och varför?

⁴ Jehovas vittnen bestrider inte att de kristna grekiska skrifterna lär att vissa kristna får ”den himmelska kallelsen”. (Hebr. 3:1) Vad de däremot bestrider är att denna ”himmelska kallelse” upphäver Guds ursprungliga uppsåt att jorden skulle uppodlas till ett paradis och fyllas med ett rättfärdigt släkte av män och kvinnor. De kan inte godta tanken att alla de profetior i de hebreiska skrifterna som förutsäger återställandet av paradiset på jorden har blivit döda bokstäver. De är så mycket mera övertygade om detta på grund av att löftet om ”en ny jord”, i vilken ”rättfärdighet [skall] bo”, bekräftas i de kristna grekiska skrifterna. — 2 Petr. 3:13; Upp. 21:1—4.

5, 6. Hur klargör bibeln det tvåfaldiga skriftenliga hoppet: a) det himmelska? b) det jordiska?

⁵ Noggrant bibelstudium har lett Jehovas vittnen till att tro att det kristna skriftenliga hoppet är tvåfaldigt: Gåvan odödlighet i himmelen för ett begränsat fåtal och evigt liv på jorden för det större antalet. Det himmelska hoppet om att ”härska som kungar” med Kristus erbjuds som en särskild ”nåd” (1917) eller ”oförtjänt omtanke” åt 144.000 ”utvalda”, och Kristi apostlar och första lärjungar var de första som erbjöds detta hopp. (Luk. 12:32; Rom. 5:17; 8:33; Upp. 5:9, 10; 7:1—4; 14:1—4) Av dessa är det bara några få ”kvarvarande” som har överlevt ”till Herrens närvaro” och som nu är vid liv på jorden. — 1 Tess. 4:14—17; Upp. 12:17.

⁶ Det jordiska hoppet är det ursprungliga hoppet, det som Adam och Eva kunde ha uppnått, om de hade stannat kvar under Jehova Guds suveränitet och inte sökt moraliskt oberoende. (Se de tre första kapitlen i Första Moseboken.) Människan ”är jordisk av naturen”. (1 Kor. 15:47, The Jerusalem Bible) Hennes naturliga strävan och längtan hör jorden till. ”Himmelen är HERRENS [Jehovas] himmel, och jorden har han givit åt människors barn.” (Ps. 115:16) Och bibeln förklarar tydligt att Jehova inte skapade jorden för intet, utan danade den ”till att bebos”. (Jes. 45:18) Därför är hoppet om evigt liv på jorden under paradisiska förhållanden både naturligt och skriftenligt. Det är ingenting att skämmas för.

HOPPET OM TUSENÅRSRIKET FÖR TVÅ GRUPPER

7. Vilket hopp erbjuder det abrahamitiska löftet och Daniels profetia åt folken på jorden?

⁷ Eftersom de 144.000 andliga israeliterna är Abrahams ”säd” eller ”sanna avkomlingar” och ”de sanna arvingarna till hans löfte” (Gal. 3:26—29, Phillips), är det bra att komma ihåg att det löfte som gavs åt Abraham också förklarade: ”Förmedelst din säd skall alla jordens nationer sannerligen välsigna sig.” (1 Mos. 22:16—18, NW) Profeten Daniel talade också om ”folk och stammar [folkgrupper, NW] och tungomål” över vilka ”människosonen”, Jesus Kristus, från ”himmelen” skall utöva ”rike och välde”. Detta gör han tillsammans med ”de utvalda”, vilka omtalas som ”den Högstes heliga”. — Dan. 7:13, 14, 27; 2 Tim. 2:10.

8. Vad visar att Paulus och Johannes insåg att frälsningen inte är begränsad till ”de utvalda”?

⁸ De första kristna var inte obekanta med dessa profetior, som talar om två grupper: ”säden” och ”nationerna”, de ”heliga” och ”folkgrupperna”. Sedan Paulus talat om dem som skall bli ”Kristi medarvingar” och som skall bli ”förhärligade tillsammans” med honom i himmelen, talar han om den mänskliga ”skapelsen”, vars ”spända förväntan” är att ”göras fri från slaveriet under förgängelsen” eller synden och att ”ha Guds barns härliga frihet”. (Rom. 8:15—21) Aposteln Johannes skrev till kristna som i likhet med honom själv hade del i det himmelska hoppet, och han talade om Kristus som ”ett försoningsoffer för våra [”de utvaldas”] synder, men inte bara för våra utan också för hela världens”. — 1 Joh. 2:2; 3:1—3.

9. a) Vilka syner hade Johannes förmodligen sett när han skrev sitt första brev? b) Hur bekräftar de att det finns två grupper av frälsta?

⁹ När Johannes skrev dessa ord, hade han högst sannolikt redan fått den uppenbarelse i vilken han, sedan han sett de 144.000 andliga israeliterna som var ”försedda med sigill”, såg ”en stor skara, som ingen var i stånd att räkna, ur alla nationer och stammar och folk och tungomål”. Dessa överlever den ”stora vedermödan” och vägleds av ”Lammet”, Kristus Jesus, ”till källor med livets vatten”. (Upp. 7:4—17) Och det var i samma uppenbarelse som Johannes också hade en syn av Kristi tusenåriga regering, varvid två grupper återigen nämns: de som ”har del i den första uppståndelsen”, vilka skall ”härska som kungar”, och ”människorna”, vilka skall bli välsignade av Gud och ”vara hans folk”. — Upp. 20:1—21:8.

10. Vilka två grupper hyser i dag hoppet om tusenårsriket, och hur förhåller sig deras antal till varandra?

¹⁰ I dag triumferar hoppet om tusenårsriket i hjärtat på dem som tillhör den ”lilla hjorden”, vilka är kallade att ”sitta på troner” med Kristus i himmelen för att regera under ett millennium, tusen år. (Luk. 12:32; 22:28—30) Detta hopp som gäller millenniet har omfattats också av dem som tillhör den ”stora skaran” och som har förenat sig med de kvarvarande smorda kristna i att förkunna ”dessa goda nyheter om riket ... till ett vittnesbörd för alla nationerna”. (Matt. 24:14) Dessa två grupper var representerade vid firandet av Herrens aftonmåltid den 31 mars 1980. De som tog del av emblemen, brödet och vinet, var bara 9.564 över hela världen, verkligen bara några få ”kvarvarande” av de 144.000 som skall härska med Jesus i hans tusenåriga rike. Men tillsammans med dessa var 5.717.092 andra närvarande som iakttagare, och de visade på så sätt uppskattning av Jehovas stora anordning som gjorts möjlig genom offret av hans Son. Dessa gläder sig över utsikten till evigt liv på en paradisisk jord.

HOPPET OM TUSENÅRSRIKET LEVER FORTFARANDE!

11. När och hur kommer hoppet om tusenårsriket att bli en verklighet?

¹¹ Ja, hoppet om tusenårsriket är i högsta grad vid liv i dag. Det skall bli en verklighet efter den ”stora vedermödan”, då Kristus och de 144.000 ”utvalda” börjar sin regering i himmelen under 1.000 år och den ”stora skaran” av fårlika, tillsammans med milliarder uppväckta på jorden, får del av omätliga välsignelser i detta messianska rikes jordiska område. — Matt. 25:34; Upp. 20:12, 13.

12. Hur har millenniet definierats i ett uppslagsverk?

¹² Människorna är i trängande behov av ett sådant hopp i vår tid. Världsligt visa människor är inte obekanta med detta hopp. Således definierar 1977 års upplaga av uppslagsverket Encyclopædia Britannica (Macropædia) millenniet på följande sätt: ”Denna 1.000-åriga period, känd som millenniet, betraktas som en tid under vilken människans längtan efter fred och frihet från ondska samt rättfärdighetens styre på jorden slutligen förverkligas genom Guds kraft. ... Millennialismen gäller det mänskliga samhällets jordiska framtidsutsikter. ... Millennialismen försöker med ett livfullt bildspråk besvara sådana frågor som: Vad kommer slutet till sist att bli för den här världen? Kommer människorna någonsin att få vara med om uppfyllelsen av den uråldriga drömmen om att bo i ett jordiskt paradis, eller kommer alla människor att tillintetgöras i en eldkatastrof åstadkommen av deras egen dårskap eller genom Guds dom?” (Kursiverat av oss)

13. a) Tror du att jorden kommer att bli tillintetgjord i en ”eldkatastrof”? Vad är skälet till ditt svar? b) Vad var Guds ursprungliga uppsåt för jorden?

¹³ För vissa författare av uppslagsverk och för religiösa ledare utan tro är dessa frågor kanske bara av akademiskt intresse. Men för många människor med ärligt hjärta i alla länder är de mycket realistiska nutida problem av stort intresse. Jehovas vittnen har funnit svaret på dessa frågor i bibeln. För dem är hoppet om att leva för evigt ”i ett jordiskt paradis” inte bara en ”uråldrig dröm”. Detta hopp har säkra grundvalar, eftersom det är grundat på sund biblisk lärdom. Både de hebreiska skrifterna och de grekiska skrifterna visar att Gud inte skall låta onda människor tillintetgöra jorden ”i en eldkatastrof”. (Upp. 11:18; Jes. 45:18) Inte heller kommer han att tillintetgöra jorden. (Ps. 104:5) Sedan Gud skapat mannen och placerat honom i ett till platsen angivet paradis, uppenbarade han för honom sitt uppsåt, nämligen att människorna skulle lägga jorden under sig genom att utvidga de paradisiska förhållandena över hela världen och ”uppfylla [inte överfylla] jorden” med ett rättfärdigt släkte av män och kvinnor danade ”till Guds avbild”. — 1 Mos. 1:26—28; 2:15.

14. Hur passar hoppet om tusenårsriket in i Guds ”eviga uppsåt”?

¹⁴ Detta är fortfarande Guds ”vilja”, vilken genom hans messianska rike skall ske ”på jorden såsom i himmelen”. (Matt. 6:10, The Jerusalem Bible) Hela andemeningen i bibeln visar utom allt tvivel att Gud inte har övergett sitt ursprungliga uppsåt. (Jes. 46:9, 10) Millenniet, Kristi 1.000-åriga regering, passar in i Guds ”eviga uppsåt”, vilket till en del går ut på att ”sammanfatta allt igen i den Smorde, det som är i himlarna och det som är på jorden”. (Ef. 3:11; 1:8—10) Millenniet är med andra ord inte ett mål i sig självt; det är ett medel för ett mål: genomförandet av Guds ursprungliga uppsåt för jorden.

INTE EN ”MATERIALISTISK DRÖM”

15, 16. Vad har en katolsk präst kallat hoppet om tusenårsriket, men vad har han tydligen glömt?

¹⁵ Religiösa motståndare förlöjligar Jehovas vittnen för att dessa predikar hoppet om millenniet, det tusenåriga riket. Likväl är dessa bespottare helt tillfreds med tanken att alla de goda kommer till himmelen och alla de onda till evig pina i helvetet, varigenom jorden lämnas helt och hållet utanför Guds ”eviga uppsåt”. Det är till exempel så att den franske dominikanerprästen H. C. Chéry, som har specialiserat sig på att kritisera Jehovas vittnen, kallar hoppet om att paradiset skall återupprättas på jorden för ”en materialistisk dröm”.

¹⁶ Först och främst bör denne katolske präst påminnas om att hoppet om millenniet aldrig har blivit formellt fördömt av katolska kyrkan och inte heller förklarats vara kätterskt. Detta är inte förvånande, eftersom hoppet grundas på bibeln och betraktades som ”en av de viktiga dogmerna i den kristna tron” av de flesta av de tidigaste och högst aktade av ”kyrkofäderna”. Var Polykarpos, Papias, Irenaeus, Justinus Martyren och Tertullianus också ”materialistiska drömmare”?

17. Varför kan ingen med rätta anklaga Jehovas vittnen för att vara ”materialistiska drömmare”?

¹⁷ Det är riktigt att somliga av dessa, liksom andra under senare tidsskeden, har misskrediterat hoppet om tusenårsriket genom att ge de förutsagda välsignelserna under detta rike en köttslig tillämpning eller rentav en samhällspolitisk tolkning. Men ingen fördomsfri iakttagare kan anklaga Jehovas vittnen för att göra en sådan tillämpning i vår tid. Fortfarande, i en nöjesorienterad värld, för dessa kristna en hård kamp mot materialism och nöjeslystnad i sina egna liv och inom sina församlingar. De lägger tonvikten vid andliga värden. De inser helt och fullt att om några faller offer för materialismen i denna ”ändens tid”, så kan det hända att de aldrig får uppleva millenniet. (Luk. 21:34—36; Dan. 12:4) Dessutom har de inte några förhoppningar om att införa millenniet genom mänskliga program för sociala reformer. De förtröstar helt och fullt på Guds ingripande genom sin messianske konung. I spetsen för de himmelska stridande styrkorna kommer denne ”konungars konung” att kämpa för att göra slut på all ondska på jorden. — Upp. 19:11—20:3.

PARADIS — ANDLIGT OCH BOKSTAVLIGT

18. Hur kan vi förvänta att det andliga paradiset skall utvecklas ytterligare under millenniet?

¹⁸ Jehovas vittnen lever redan i ett andligt paradis. Dessutom ser de med förtröstan fram emot att bli ännu mera andliga under Kristi 1.000-åriga regering, då symboliska ”skriftrullar” som uppenbarar Guds krav skall öppnas. — Upp. 20:12.

19. Varför kommer millenniet att kräva mycket självuppoffring och hårt arbete?

¹⁹ Genom en noggrann läsning av skriftställen som talar om Kristi tusenåriga regering (till exempel Uppenbarelseboken 20:11—21:8) vet Jehovas vittnen också att millenniet kommer att kräva stor självuppoffring från de människors sida som hyser det jordiska hoppet. Det kommer att vara mycket arbete att utföra i fråga om att uppodla och försköna jorden, men de kommer inte själviskt att uppodla paradisiska förhållanden bara för sig själva och sina familjer. Kristi 1.000-åriga regering är i själva verket en ”dag” av doma för dem som överlever det snabbt annalkande ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” (Apg. 17:30, 31; Upp. 16:14, 16), men inte bara för dem, utan också för de millioner döda som kommer att bli uppväckta och dömda i enlighet med de gärningar de kommer att utöva i paradiset på jorden. (Joh. 5:28, 29; Luk. 23:42, 43) Dessa oräkneliga uppväckta kommer att behöva bli osjälviskt undervisade om rättfärdighetens vägar av dem som redan lever under Messias’ tusenåriga styre. (Jämför Jesaja 11:1—9.) Detta är ingen ”materialistisk dröm”! Det kommer också att betyda mycket hårt arbete — på en andlig nivå.

20. Vad kommer att inträffa när de 1.000 åren har nått sitt slut, och vilken framtidsutsikt har då de trogna?

²⁰ Och vad som betyder ännu mera är att millenniet skall vara bara en början. Efter en slutlig provsättning, då de 1.000 åren har nått sitt slut, skall de män och kvinnor som förblir trogna mot Guds universella suveränitet föras in i en evighet av liv på en paradisisk jord.b — 1 Kor. 15:24—28; Upp. 20:7—10.

ETT HOPP SOM KAN BLI DITT

21, 22. a) Vad gläder sig Jehovas vittnen alltid över att göra? b) Vad är deras hopp för den närmaste framtiden?

²¹ Detta är det hopp som mer än 2.000.000 kristna vittnen för Jehova i mer än 200 länder nu hyser. Det är i högsta grad levande i deras sinnen och hjärtan, ja i så hög grad att de alltid är lyckliga över att inför andra kunna anföra ”ett skäl för det hopp” som är i dem. — 1 Petr. 3:15.

²² Sedan 1914 visar världshändelserna som uppfyller bibelns profetior att vi nu lever i ”ändens tid” och att en ”tid av nöd” utan motsvarighet är nära. (Dan. 12:1—4; Matt. 24:3—21) Kvarlevan av de ”utvalda” och den ”stora skaran” av deras följeslagare har blivit utlovade att få leva igenom denna ”stora vedermöda”. (Matt. 24:22; Upp. 7:9, 10, 14) Därefter kommer deras respektive förhoppningar i förbindelse med millenniet att uppfyllas. Tror du detta? ”Må den Gud som inger hopp uppfylla er med all glädje och frid genom ert utövande av tro, för att ni må överflöda i hoppet.” — Rom. 15:13.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 21]

Under Messias’ tusenåriga styre kommer de uppväckta att bli undervisade om rättfärdighetens vägar