Guds frid för dem som blir undervisade av Jehova
”Alla dina söner skall vara personer som blir lärda av Jehova, och dina söners frid skall vara överflödande.” — JESAJA 54:13, NW.
1, 2. På vad beror åtnjutandet av frid?
FRID! Hur åtråvärt är inte det! Och ändå har mänsklighetens historia varit allt annat än fridfull. Varför är det så?
2 Åtnjutandet av frid är nära förbundet med respekt för myndighet. Och vem är den högsta myndigheten i universum? Skaparen, Jehova Gud. Ett godkänt förhållande till honom är därför en grundförutsättning för frid. (Psalm 29:11; 119:165) Om detta, det viktigaste av alla förhållanden, förstörs är det omöjligt att äga sann frid med Gud och sin medmänniska och inom sig själv. — Jesaja 57:21.
Orsaken till att världen inte har någon frid
3. Hur fördärvades mänsklighetens förhållande till Gud?
3 Det var, som vi väl känner till, alldeles i början av den mänskliga historien som en andlig son till Gud gjorde uppror mot Jehova. Uppror är ett krigstillstånd. Denne fridstörare, som kom att bli känd som Satan, djävulen, uppmanade Eva att inte låta Guds lag hindra henne från att göra något, om hon trodde att det skulle vara till fördel för henne själv. Djävulen förvrängde fakta för att få henne att tro att hon genom att bry sig om Gud blev berövad något gott. Han vädjade till själviskheten, en inställning att sätta jaget först. Snart förenade sig hennes man med henne i ett laglöst uppförande, och detta har fått till följd att alla deras avkomlingar har smittats av den andan. — 1 Moseboken 3:1—6, 23, 24; Romarna 5:12.
4, 5. a) I vilken utsträckning har Satan lyckats påverka mänsklighetens tänkesätt? b) Vilken verkan har detta haft på människans ansträngningar att uppnå frid?
4 Det är inte bara en liten del av mänskligheten som skjuter Guds lag åt sidan. Bibeln talar om för oss att Satan ”vilseleder hela den bebodda jorden”. (Uppenbarelseboken 12:9) Somliga människor är grovt laglösa och visar fullständigt förakt för Gud och för sina medmänniskor; andra går inte lika långt. Men Satan har varit så framgångsrik när det gällt att påverka mänsklighetens tänkesätt att aposteln Johannes kunde säga: ”Hela världen befinner sig i den ondes våld.” (1 Johannes 5:19) Antingen människor bekänner sig tro på att djävulen existerar eller ej, så gör de ändå det han önskar. De lyder honom; och han är således deras härskare. Detta har fått till följd att mänskligheten har gjorts främmande för Gud, att den har utestängts från honom och lever i fiendskap med honom. I en sådan miljö är det inte konstigt att mänskliga ansträngningar att uppnå fred och frid har misslyckats! — Kolosserna 1:21.
5 Trots detta upplever ett växande antal människor ur alla nationer Guds frid, en frid som har sitt ursprung hos Gud. Hur har detta gått till?
Den tillfredsställande frid som Gud ger
6. a) Vilket eftertryck lägger bibeln vid frid och fred? b) Genom vem är det möjligt för oss att få åtnjuta den frid som Gud ger?
6 I Romarna 15:33 beskrivs Jehova mycket passande som ”den Gud som ger frid”. Det har från allra första början varit Guds uppsåt att alla hans skapelser skall åtnjuta frid. Hans inspirerade ord, bibeln, nämner ordet frid eller fred mer än 300 gånger. Bibeln gör klart att Jesus Kristus är ”Fridsfurste”. (Jesaja 9:6, 7) Han är den som av Gud har fått i uppdrag att göra ände på den förnämste fridstörarens, Satans, djävulens, gärningar. (1 Johannes 3:8) Och genom denne ”Fridsfurste” kan vi alla få åtnjuta den tillfredsställande frid som Gud ger.
7. a) Vad inbegriper den frid som Gud ger? b) Varför är detta inte något som vi måste vänta på tills den gamla ordningen är borta och vi till slut har uppnått fullkomlighet?
7 Vilken underbar frid är inte detta! Det är mer än frånvaron av krig. Det hebreiska ordet sha·lohmʹ, som vanligtvis översätts med ”frid” eller ”fred”, inbegriper hälsa, välstånd och välgång. Den frid från Gud som sanna kristna äger är unik, eftersom den inte är beroende av deras omgivning. Detta betyder inte att en otrevlig miljö inte påverkar dem. Men de kommer att ha en inre styrka som gör att de kan låta bli att medverka till kaoset genom att hämnas, när det berör dem. (Romarna 12:17, 18) En människa kan vara fysiskt sjuk eller ha mycket lite i materiellt avseende, men från andlig ståndpunkt sett kan hon vara frisk och blomstrande och alltså åtnjuta den frid som Gud ger. Den frid som en sådan person erfar kommer självfallet att öka, när den nuvarande själviska världen är borta, och den kommer att fördjupas när hela mänskligheten har uppnått fullkomlighet. Men den Guds frid som vi kan uppleva just nu är ett lugnt tillstånd i hjärta och sinne, ett inre tillstånd av ro, oavsett vad som kan ske runt omkring oss. (Psalm 4:9) Denna frid har sitt ursprung i ett godkänt förhållande till Gud. Vilken ovärderlig ägodel!
Söner lärda av Jehova
8. Vilka var de första som fick åtnjuta denna frid med Gud genom Jesus Kristus?
8 Vilka har en sådan frid på grund av att de har blivit lärda av Jehova och har gett akt på hans bud? Som svar riktar bibeln först vår uppmärksamhet på dem som utgör det andliga Israel. De omtalas i Galaterna 6:16, där vi läser: ”Alla som vill vandra ordningsfullt efter detta rättesnöre, över dem vare frid och barmhärtighet, ja över Guds Israel.” Detta är de 144.000 som har utvalts av Gud till att få himmelskt liv tillsammans med Jesus Kristus. — Uppenbarelseboken 14:1.
9. Vad var det ”rättesnöre” som var förbundet med det andliga Israels åtnjutande av frid?
9 Under det första århundradet fick dessa andliga israeliter lära sig en grundläggande sanning, ett ”rättesnöre”, som var direkt förknippad med deras åtnjutande av frid. Det var livsviktigt för dem att förstå detta rättesnöre. Under mer än 15 århundraden hade Jehova använt den mosaiska lagen till att framställa skuggor av goda ting som skulle komma. Men efter Jesu Kristi offerdöd var den mosaiska lagens krav inte längre bindande. (Hebréerna 10:1; Romarna 6:14) Detta blev uppenbart genom det beslut som fattades av den kristna styrande kretsen i Jerusalem angående frågan om omskärelsen. (Apostlagärningarna 15:5, 28, 29) Det betonades återigen i det inspirerade brevet till galaterna. De goda ting som den mosaiska lagen förebildade hade trätt i kraft. Tålmodigt inskärpte Jehova i Kristi smorda efterföljares sinnen och hjärtan betydelsen av sin oförtjänta omtanke, som den kom till uttryck genom Kristus. Genom att utöva tro på denna anordning och genom att uppföra sig i enlighet med den kunde de åtnjuta en sådan frid som aldrig tidigare hade varit möjlig för syndiga människor. — Galaterna 3:24, 25; 6:16, 18.
10. a) Vilket löfte som finns nedtecknat i Jesaja 54:13 upplevde det andliga Israel uppfyllelsen av? b) Hur har Jehovas tuktande av dem varit en bidragande faktor till att de har fått uppleva frid?
10 Dessa andliga israeliter upplevde uppfyllelsen av det storslagna löfte som finns nedtecknat i Jesaja 54:13 (NW). Där sade Gud själv till sin hustrulika organisation av lojala andeskapelser: ”Alla dina söner skall vara personer som blir lärda av Jehova, och dina söners frid skall vara överflödande.” Denna hustrus förnämste Son är naturligtvis Jesus Kristus själv, framfödd som Messias, när han smordes med helig ande år 29 v.t. Men Jehovas himmelska ”kvinna” har fler söner — 144.000 andra som blir andrahandsdelen av den säd som förutsades i 1 Moseboken 3:15. Jehova lovade att han skulle bli alla dessa söners store undervisare. Han har lärt dem sanningen om sig själv och sina uppsåt. Han har talat om för dem hur de skall tjäna honom. Ibland har han måst tukta dem. Detta har varit nödvändigt, när de har underlåtit att rätta sig efter hans ord. Det kan vara svårt att ta emot tuktan. Men de har ödmjukt erkänt sitt behov av den och har gjort de nödvändiga förändringarna, och denna tuktan har frambringat goda resultat — ”fridsam frukt, nämligen rättfärdighet”. — Hebréerna 12:7, 11; Psalm 85:9.
”En stor skara” undervisad i Guds vägar
11. a) Vilka andra blir lärda av Jehova i vår tid? b) Hur visar de att de motsvarar beskrivningen i Jesaja 2:2, 3, och hur har detta påverkat andra?
11 Det andliga Israel är inte den enda grupp som Jehova undervisar i vår tid. Under det gångna halva århundradet har andra också blivit uppmärksammade. Jesaja inspirerades att skriva följande om dem i kapitel 2, verserna 2 och 3 (NW): ”Det skall ske i dagarnas slutskede att det berg där Jehovas hus är skall bli fast grundat ovan bergens topp, och det skall sannerligen bli upphöjt ovan höjderna; och till det skall alla nationer strömma.” Ja, de som omfattar tillbedjan av den ende sanne Guden ger den den mest upphöjda platsen i sitt liv. På så sätt framstår den som upphöjd över varje annat slag av tillbedjan som de tidigare tog del i och som världen runt omkring dem fortsätter att ta del i. Människor ur alla nationer har lagt märke till detta. De har sett att Jehovas tillbedjare — oavsett vad världsliga myndigheter kräver eller hur vanligt förekommande okristna sedvänjor är i världen — sätter sitt förhållande till honom över allting annat. Iakttagare har också sett den frukt som detta frambringar i sådana tillbedjares liv, och många önskar att själva få ta del i sann tillbedjan. Därför säger nu mer än tre miljoner människor till andra: ”Kom och låt oss gå upp till Jehovas berg, till Jakobs Guds hus; och han skall undervisa oss om sina vägar, och vi skall vandra på hans stigar.” — Se också Sakarja 8:23.
12. Vilket gagn får de som omnämns i Jesaja 2:2, 3 av att ha Gud som sin undervisare, och vad är en framträdande del av den undervisning han ger dem?
12 Tänk bara på vad detta innebär — att ha Gud som sin undervisare! De som får sådan undervisning och verkligen inser vem som är upphovet till den plågas inte av ständiga inre konflikter. De slits inte ständigt mellan två skilda uppfattningar och är inte heller i valet och kvalet om vad som är rätt. Sanningen från Guds ord är kristallklar. Och vad visar Jesaja 2:4 skulle vara en framträdande del av den undervisning de får? Jo, i den undervisningen ingår kunskap om hur man kan få åtnjuta frid i en av strider splittrad värld. Oavsett vad andra väljer att göra tar således de som undervisas av Jehova initiativet till att smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. De lär sig inte mer att kriga.
13. Från vilka olika miljöer har den ”stora skarans” medlemmar kommit, men vad är det som har gjort dem till det slags människor de är?
13 Det är just denna grupp som i Uppenbarelseboken 7:9, 10, 14 beskrivs som överlevande in på Guds fridfulla nya jord, som följer efter den kommande ”stora vedermödan”. Den överlevande ”stora skaran” kommer ut ur alla etniska grupper, stammar, folk och tungomål. Många av dem tillhörde förut grupper som låg i fejd med varandra. Andra följde helt enkelt en livskurs som i grunden var självisk; men detta inkräktade också på åtnjutandet av frid. Men nu är dessa människor, som har kommit ut ur alla nationer, personer som älskar och befrämjar frid. Och vad är det som har gjort dem sådana? De har blivit lärda av Jehova. — Jesaja 11:9.
Ett unikt slag av frid
14. På vad grundar sig Jehovas folks frid, och hur kan man säga det?
14 Den frid och fred som Jehova gynnar sitt folk med är verkligen unik. Det är inte en sådan fred som blir följden när två parter som inte litar på varandra gör en opålitlig överenskommelse. Den inbegriper inga kompromisser. Den är baserad på rättfärdighet. (Jesaja 32:17) Men hur kan detta gälla en frid som inbegriper ofullkomliga människor? Vilken rättfärdighet har någon av oss som syndare? Jo, genom tro kan vi åtnjuta en rättfärdighet som har gjorts möjlig genom Jesu offers syndförsonande värde.
15. Vad för något som var väsentligt för frid lärde Jehova sina blivande söner under Jesu jordiska tjänst?
15 Detta hjälper oss att förstå det som Jesus sade i Johannes 6:45—47. Här talade Jesus till judar som inte drogs till honom som Messias och som därför knorrade mot honom. Men det var med avseende på sina lärjungar som han sade: ”Det är skrivet hos profeterna [närmare bestämt i Jesaja 54:13]: ’Och de skall alla vara lärda av Jehova.’ Var och en som har hört ifrån Fadern och har lärt, han kommer till mig. Inte för att någon har sett Fadern, utom han som är från Gud; denne har sett Fadern. Sannerligen, sannerligen säger jag er: Den som tror har evigt liv.” Dessa lärjungar tog emot den undervisning som Jehova gav dem. De drogs till Jesus. När andra förkastade det som Jesus lärde och övergav honom, stannade hans apostlar kvar. Som Petrus sade: ”Vi har trott och har lärt känna att du är Guds helige.” (Johannes 6:69) På grund av deras tro på Jesus Kristus skulle det bli möjligt för dem att komma in i ett fridfullt förhållande till Jehova Gud, ett förhållande som för med sig en försäkran om evigt liv.
16. a) Hur fick Jesu efterföljare från och med pingsten år 33 v.t. gagn av den anordning som gjordes genom Kristus? b) Vad krävdes det därefter av dem?
16 Från och med pingsten år 33 v.t. började gagnet av Kristi offer att tillämpas på dessa trogna efterföljare till Jesus. Det Paulus senare skrev i Romarna 5:1 kom att gälla dem: ”Må vi ..., då vi nu har förklarats rättfärdiga till följd av tro, åtnjuta frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.” Genom födelsen var alla dessa Adams avkomlingar. Som syndare hade de gjorts främmande för Gud. Inga goda gärningar som de personligen kunde tänkas göra skulle ha kunnat upphäva deras nedärvda synd. Men genom sin oförtjänta omtanke tog Jehova emot offret av Jesu fullkomliga mänskliga liv, som Jesus frambar för Adams efterkommandes skull. För dem som utövade tro på denna anordning blev det nu möjligt att få rättfärdighet sig tillräknade och att bli adopterade av Gud som söner med himmelskt liv i sikte. (Efesierna 1:5—7) Men krävdes det något mer av dem? Ja, de måste vandra på Jehovas vägar. De fick inte längre göra det till en vana att synda. Men de inser att vilken rättfärdighet de än har, så är den ett resultat av Guds oförtjänta omtanke uttryckt genom Kristus. Som skriftstället säger åtnjuter de ”frid med Gud genom” Jesus Kristus.
17, 18. a) Åtnjuter de ”andra fåren” en sådan frid med Gud? b) Vilka ytterligare frågor förtjänar att tas upp?
17 Hur är det då med dem som Jesus omnämnde som sina ”andra får”? (Johannes 10:16) Åtnjuter de en sådan frid med Gud? Inte som Guds söner, men i Kolosserna 1:19, 20 inbegrips de i dem som får motta Guds frid. Det heter där att Gud fann för gott att genom Kristus ”försona alla andra ting med sig igen genom att stifta fred med hjälp av det blod han [Jesus] utgöt på tortyrpålen, vare sig det är fråga om tingen på jorden [dvs. de som skall bli gynnade med evigt liv på en paradisisk jord] eller tingen i himlarna”. Dessa människor med jordiska framtidsutsikter förklaras rättfärdiga och åtnjuter frid med Gud redan nu, inte som söner, utan som Guds vänner, likt Abraham. Vilken gynnad ställning är inte detta! — Jakob 2:23.
18 Åtnjuter du själv denna frid? Upplever du den så helt och fullt som det är möjligt för människor som lever under denna den mest betydelsefulla tiden i historien? I följande artikel skall vi begrunda några av de saker som kan bidra till att göra detta möjligt.
Repetitionsfrågor
◻ Varför har världen varken fred eller frid?
◻ Vad är den frid som Gud nu ger?
◻ Vem kan åtnjuta sådan frid?
◻ Hur är rättfärdigheten en väsentlig faktor i denna frid?
[Bild på sidan 14]
”Var och en som har hört ifrån Fadern och har lärt, han kommer till mig”