Räddandet av Codex Sinaiticus

CODEX SINAITICUS har beskrivits som ”den viktigaste, mest spännande och värdefulla bok som finns”. Detta är inte bara därför att den är minst 1.600 år gammal, utan därför att den utgör en viktig länk i vår förteckning över bibliska handskrifter. Tischendorfs återupptäckande av den för något mer än ett hundra år sedan är en spännande berättelse.

Konstantin von Tischendorf föddes i Sachsen i Tyskland år 1815 och fick lära sig grekiska vid universitetet i Leipzig. Under sina studier stördes han av den högre bibelkritik, som ryktbara tyska teologer gav uttryck åt, vilka sökte bevisa att de kristna grekiska skrifterna inte var tillförlitliga. Tischendorf blev emellertid övertygad om att ett studium av gamla handskrifter skulle bevisa bibeltextens äkthet. Följden blev att han beslöt sig för att på egen hand granska alla kända handskrifter, samtidigt som han hoppades att han skulle upptäcka fler under sina resor.

Sedan Tischendorf hade använt fyra år till att genomsöka Europas förnämsta bibliotek, nådde han i maj 1844 till Katarinaklostret, som ligger i Sinai på 1.400 meters höjd över Röda havet. Tillträdet till munkarnas borglika tillflyktsort skedde med en korg, som hängde i ett rep, genom en liten muröppning.

FYND SOM LÖN FÖR MÖDAN

Under några dagar fick han lov att söka igenom deras tre bibliotek, utan framgång. Just som han sedan skulle ge sig i väg, fick han syn på vad han hade sökt efter — forntida pergament! De fyllde en stor korg, som stod i huvudbibliotekets förrum. Bibliotekarien berättade för honom att de skulle brännas, liksom två fulla korgar tidigare hade blivit. Bland dessa pergament blev Tischendorf förvånad över att finna 129 ark ur den äldsta handskrift han någonsin hade sett, en grekisk översättning av delar av de hebreiska skrifterna. Han fick 43 ark, men resten ville man inte ge honom.

Tischendorf besökte klostret på nytt år 1853 och fann då bara ett fragment av Första Moseboken ur samma handskrift från 300-talet. Han var övertygad om ”att handskriften ursprungligen innehöll hela Gamla testamentet, men att större delen för länge sedan hade blivit förstörd”. Hela handskriften bestod troligtvis av 730 ark. Den var skriven med grekiska uncialbokstäver (stora bokstäver) på fint pergament, fina får- och getskinn.

Sex år senare gjorde Tischendorf sitt tredje besök hos munkarna vid Sinai. Kort före hans avresa visade man honom händelsevis inte bara bladen som han hade räddat undan elden 15 år tidigare, utan många andra dessutom. De innehöll hela de kristna grekiska skrifterna och även en del av den grekiska översättningen av de hebreiska skrifterna.

Tischendorf fick lov att föra handskriften till Kairo i Egypten för att kopiera den och att till sist föra den till ryske tsaren som en gåva från munkarna. Nu ligger den i British Museum, utställd tillsammans med Codex Alexandrinus. De 43 tidigare arken befinner sig i universitetsbiblioteket i Leipzig i Östtyskland.

Vi bör vara tacksamma för att Tischendorf ägnade sitt liv och sin förmåga åt att söka efter gamla bibelhandskrifter och särskilt för att han räddade den stora Codex Sinaiticus från att bli förstörd. Men vår förnämsta tacksägelse går till Jehova Gud, som har sett till att hans ord har blivit så fullkomligt bevarat till nytta för oss i våra dagar.

[Ruta på sidan 30]

Bruk av kodexen

Beteckningen för Codex Sinaiticus är den hebreiska bokstaven א. Denna kodex bekräftar mera sentida bibliska papyrushandskrifters exakthet. Den hjälper också den nutida bibelforskningen genom att noggrant ange förrädiska fel som har smugit sig in i senare exemplar.

I Johannes 1:18 heter det till exempel: ”Ingen människa har någonsin sett Gud; den enfödde guden, som befinner sig på platsen vid Faderns bröst, denne har utförligt beskrivit honom.” Fotnoten i New World Translation of the Holy Scriptures, Referensbibeln, visar att ”den enfödde guden”, snarare än den alternativa lydelsen ”den enfödde Sonen”, stöds av Codex Sinaiticus och andra gamla handskrifter. Fotnotshänvisningen אc anger också en notering av en korrekturläsare av denna kodex, som visar att det är berättigat att återställa bestämda artikeln i ”den enfödde guden”. Jesu Kristi ställning är unik, vilket detta skriftställe omvittnar.

[Bilder på sidan 31]

Katarinaklostret vid foten av det som enligt traditionen är Sinai berg. [Infällning] Dess nuvarande bibliotek

[Bildkälla]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.

[Bildkälla]

Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.

[Bildkälla på sidan 31]

Med tillmötesgående från British Museum, London