Frågor från läsekretsen

◼ Varför lovade Jesus att de som satte tro till honom aldrig någonsin skulle dö, när de som lyssnade till honom i verkligheten dog allesammans? — Johannes 11:25, 26.

När Jesus talade om att inte dö, det vill säga att leva för evigt, menade han uppenbarligen inte att de som lyssnade till honom på den tiden aldrig skulle få erfara döden i vanlig mening. Den grundläggande tanken i det Jesus sade var att tro på honom kunde medföra evigt liv.

Vid ett tillfälle kallade Jesus sig för ”livets bröd”. Sedan tillade han: ”Detta är det bröd som kommer ner från himmelen, så att vemhelst må äta av det och inte dö. Jag är det levande brödet som har kommit ner från himmelen; om någon äter av det brödet, skall han leva för alltid.” — Johannes 6:48—51.

Om man enbart ser till dessa ord, skulle man kunna dra slutsatsen att Jesus talade om för sina åhörare att de kunde slippa att erfara döden. Sammanhanget stöder dock inte denna slutsats. Jesus hade nyss sagt: ”Detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte skulle förlora något av allt som han har gett mig utan att jag skulle uppväcka det på den yttersta dagen. ... Var och en som betraktar Sonen och utövar tro på honom må ha evigt liv, och jag skall uppväcka honom på den yttersta dagen. ... Ingen kan komma till mig, om inte Fadern, som har sänt mig, drar honom; och jag skall uppväcka honom på den yttersta dagen.” (Johannes 6:39—44) Och senare tillade han: ”Den som äter av mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall uppväcka honom på den yttersta dagen.” (Johannes 6:54) Jesu löfte om evigt liv kunde således inte med rätta uppfattas som att hans åhörare aldrig skulle erfara döden.

Det är likadant med Jesu välkända löfte till Marta: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som utövar tro på mig, han skall få liv, även om han dör; och var och en som lever och utövar tro på mig, han skall aldrig någonsin dö.” (Johannes 11:25, 26) Jesus menade av allt att döma inte att exempelvis de trogna apostlarna aldrig skulle behöva dö i likhet med andra människor. Men inom ett år skulle de bli smorda med helig ande och få motta hoppet om att regera som kungar i himmelen. För att kunna få den belöningen var de tvungna att dö som människor. (Romarna 8:14—23; 1 Korintierna 15:36—50) Lägg också märke till att Jesus hade sagt: ”Den som utövar tro på mig, han skall få liv, även om han dör.”

Jesu löfte kommer att uppfyllas på överlämnade Guds tjänare som har levat och dött före den tid då evigt liv börjar förmedlas till människorna. Dessa trogna väntar på en framtida uppståndelse. Genom att förbli trogna efter det att de har uppstått kommer de aldrig att behöva erfara ”den andra döden”, det vill säga evig död. — Uppenbarelseboken 20:15; 21:8; Johannes 8:51.

Bibelns profetior visar emellertid att vi som lever nu är i en speciell situation. Eftersom vi lever i avslutningen på tingens ordning, kan vi få överleva den kommande ”stora vedermödan” och få träda rätt in i den nya världen. De som har hoppet om evigt liv i ett jordiskt paradis och som bevarar sin lojalitet mot Gud kommer inte att behöva dö över huvud taget. När de har överlevt ”den stora vedermödan” kommer de att ledas till ”källor med livets vatten”. — Uppenbarelseboken 7:9—17.

[Bild på sidan 31]

Jesu ord till den sörjande Marta ger oss ett hopp om evigt liv