Guds tjänare — ett organiserat och lyckligt folk
”Lyckligt är det folk vars Gud Jehova är!” — PSALM 144:15.
1, 2. a) Varför har Jehova rätt att ställa upp normer för sina tjänare? b) Vilka två ting som kännetecknar Jehova bör vi i synnerhet önska efterlikna?
JEHOVA är Suveränen i universum, den allsmäktige Guden, Skaparen. (1 Moseboken 1:1; Psalm 100:3) Eftersom han som sådan vet vad som är bäst för sina tjänare, har han rätt att ställa upp normerna för deras uppförande. (Psalm 143:8) Och han är deras förnämsta föredöme, den vars egenskaper de måste efterlikna. ”Bli ... Guds efterliknare, som älskade barn”, skrev en apostel. — Efesierna 5:1.
2 Något som kännetecknar Gud och som vi måste efterlikna har med organisation att göra. Han är ”inte oordningens Gud”. (1 Korinthierna 14:33) När vi noga iakttar det som Gud har skapat, måste vi dra slutsatsen att han är den störste organisatören i universum. Men något annat, som också kännetecknar Gud, är att han är lycklig — han kallas ju ”den lycklige Guden”, och han vill därför att hans tjänare skall efterlikna honom i detta. (1 Timoteus 1:11) Det råder således balans mellan hans organisationsförmåga och hans lycka. Det ena får inte dominera på bekostnad av det andra.
3. Hur visar stjärnhimlen Guds förmåga att organisera?
3 Allt det som Jehova har skapat, från det största till det minsta, vittnar om att han är en ordningens Gud. Tänk till exempel på det synliga universum. Det innehåller tusentals miljarder stjärnor. Men dessa är inte slumpmässigt utspridda. Astrofysikern George Greenstein konstaterar att ”stjärnorna är ordnade efter ett mönster”. De är ordnade eller organiserade i grupper som kallas galaxer, och vissa av dessa innehåller hundratals miljarder stjärnor. Och man beräknar att det finns miljarder galaxer! Galaxerna är också ordnade i grupper med från ett fåtal till flera tusen galaxer i samma galaxhop. Och man tror att galaxhoparna är ordnade i ännu större enheter, som kallas supergalaxhopar. — Psalm 19:1; Jesaja 40:25, 26.
4, 5. Ge exempel på ordning och organisation hos de levande skapelserna på jorden.
4 Överallt i Guds skapelse kan man se en storslagen ordning och organisation, inte bara i den synliga himlen, utan också på jorden, med alla dess levande skapelser. Professorn och fysikern Paul Davies skrev angående allt detta att ”den fysiska världens majestät och invecklade struktur” fyller en iakttagare ”med vördnad”. — Psalm 104:24.
5 Låt oss begrunda några exempel på den ”invecklade struktur” man finner i skapelsen. Så här sade neurokirurgen Joseph Evans om människohjärnan och ryggmärgen: ”Den stora ordning man finner är nästan överväldigande.” Och om den mikroskopiska levande cellen sade bakteriologen H. J. Shaughnessy: ”Med sin komplexitet och vackra ordning är den mikrobiologiska världen så underbart uppbyggd att den verkar vara en del av ett gudomligt bestämt system.” Och molekylärbiologen Michael Denton sade om den genetiska koden (DNA) inuti cellen: ”Den är så effektiv att alla upplysningar ... som behövs för att i detalj ange konstruktionen av alla de organismers arter, som någonsin har funnits på jorden, ... skulle kunna rymmas i en tesked, och det skulle ändå finnas utrymme kvar för all den information som finns i de böcker som skrivits.” — Se Psalm 139:16.
6, 7. Hur är andeskapelserna organiserade, och hur ger de uttryck åt uppskattning av honom som har skapat dem?
6 Jehova organiserar inte bara sin materiella skapelse, utan han organiserar också sina andeskapelser i himlen. I Daniel 7:10 får vi veta att ”tio tusen gånger tio tusen” änglar ”ständigt” står ”direkt inför” Jehova. Ett hundra miljoner mäktiga tjänstgörande andevarelser, var och en tilldelad en för honom lämplig uppgift! Tanken svindlar, när man tänker på den skicklighet som måste krävas för att organisera sådana oerhört stora skaror. Bibeln förklarar mycket passande: ”Välsigna Jehova, o ni hans änglar, väldiga i kraft, som fullgör hans ord, i det ni lyssnar till hans ords röst. Välsigna Jehova, alla ni hans [ängla]härar, ni hans tjänare, som gör hans vilja.” — Psalm 103:20, 21; Uppenbarelseboken 5:11.
7 Alla Skaparens verk kännetecknas verkligen av en storslagen ordning och effektivitet! Det är inte underligt att mäktiga andevarelser i den himmelska världen undergivet och med vördnad förklarar: ”Du är värdig, Jehova, ja vår Gud, att få härligheten och äran och makten, därför att du har skapat alla ting, och på grund av din vilja var de till och blev de skapade.” — Uppenbarelseboken 4:11.
8. Vilka exempel visar att Jehova organiserar sina tjänare på jorden?
8 Jehova organiserar också sina tjänare på jorden. Noa och sju andra överlevde som en familjeorganisation den stora översvämning som Jehova år 2370 f.v.t. lät komma över jorden. År 1513 f.v.t. förde Jehova sitt folk, flera miljoner människor, ut ur slaveriet i Egypten, och de fick en detaljerad lagsamling för att organisera sin tillbedjan och sitt dagliga liv. Och längre fram, i det utlovade landet, organiserades tiotusentals av dem för speciell tjänst vid templet. (1 Krönikeboken 23:4, 5) Under det första århundradet organiserades också kristna församlingar under gudomlig vägledning: ”Han gav några som apostlar, några som profeter, några som evangelieförkunnare, några som herdar och lärare, i avsikt att föra de heliga till rätta igen, för tjänsteverksamhet.” — Efesierna 4:11, 12.
Nutida tjänare också organiserade
9, 10. Hur har Jehova organiserat sitt folk på jorden i vår tid?
9 Jehova har också organiserat sina nutida tjänare, så att de effektivt kan utföra hans verk för vår tid — att predika de goda nyheterna om hans kungarike innan han gör slut på den nuvarande ogudaktiga tingens ordning. (Matteus 24:14) Tänk på vad som är inbegripet i detta världsomfattande verk och hur viktigt det är med god organisation. Miljontals män, kvinnor och barn utbildas till att undervisa andra om Bibelns sanningar. Till hjälp i detta utbildningsarbete trycks stora mängder biblar och på Bibeln grundade publikationer. Ja, Vakttornet har nu en upplaga på över 16 miljoner exemplar och kommer ut på 118 språk, och Vakna! har en upplaga på omkring 13 miljoner exemplar och kommer ut på 73 språk. Nästan alla upplagor trycks samtidigt, så att praktiskt taget alla Jehovas tjänare får samma upplysningar samtidigt.
10 Dessutom finns det över 73.000 församlingar av Jehovas vittnen jorden utöver, vilka är organiserade så att de regelbundet kan församlas för att få biblisk undervisning. (Hebréerna 10:24, 25) Varje år hålls det också tusentals större möten, som krets- och områdessammankomster. Det pågår också en stor, världsomfattande byggnadsverksamhet. Man bygger eller bygger till och förbättrar Rikets salar, sammankomsthallar, Betelhem och tryckerier för framställning av biblisk litteratur. Det finns skolor för att ge undervisare i Bibeln avancerad utbildning, till exempel Vakttornets Bibelskola Gilead för blivande missionärer och Skolan i pionjärtjänst, som hålls i olika länder runt jorden.
11. Hur kan vi i framtiden få nytta av att vi nu lär oss god organisation?
11 Jehova har verkligen sett till att hans folk på jorden är väl organiserat för att helt ”fullgöra” sin tjänst, och änglar tjänar till deras hjälp! (2 Timoteus 4:5; Hebréerna 1:13, 14; Uppenbarelseboken 14:6) Genom att nu lära sina tjänare god organisation åstadkommer Gud något mer. När hans tjänare har levt igenom slutet på den här tingens ordning, kommer de redan att vara organiserade och väl rustade för att börja livet i den nya världen. Under Jehovas ledning kommer de då att på ett ordnat sätt börja bygga upp det världsomfattande paradiset. De kommer också att vara väl rustade för att kunna undervisa de miljarder människor som kommer att uppväckas från de döda om Guds utförliga krav för att få leva. — Jesaja 11:9; 54:13; Apostlagärningarna 24:15; Uppenbarelseboken 20:12, 13.
Organiserade men lyckliga
12, 13. Varför kan vi säga att Jehova vill att hans folk skall vara lyckligt?
12 Jehova är en fantastisk arbetare och en utmärkt organisatör, men han är ändå inte känslokall, stelbent eller mekanisk. Han är i stället en mycket varmhjärtad och lycklig person som är intresserad av vår lycka. I Första Petrus 5:7 heter det: ”Han bryr sig om er.” Vi kan se hans omtanke om sina tjänare och hans önskan att de skall vara lyckliga i det som han har gjort för människan. När Gud hade skapat den fullkomlige mannen och den fullkomliga kvinnan, satte han dem i ett ljuvligt paradis. (1 Moseboken 1:26—31; 2:8, 9) Han gav dem allt de behövde för att kunna vara mycket lyckliga. Men de förlorade allt detta genom att göra uppror. Som en följd av deras synd har vi ärvt ofullkomlighet och död. — Romarna 3:23; 5:12.
13 Men trots vår nuvarande ofullkomlighet kan vi människor ändå finna lycka i det som Gud har skapat. Det finns mycket som skänker oss glädje — majestätiska berg; vackra sjöar, floder, hav och stränder; färgrika, doftande blommor och en oändlig variation av annan växtlighet; ett överflöd av välsmakande födoämnen; praktfulla solnedgångar som vi aldrig tröttnar på att beskåda; den stjärnbeströdda himlen som vi nattetid tycker om att betrakta; alla de olika djuren med sina söta och lekfulla ungar; inspirerande musik; intressant och nyttigt arbete och goda vänner. Det är uppenbart att den som har ordnat med allt detta är en lycklig person, som tycker om att göra andra lyckliga.
14. Vilken jämvikt vill Jehova att vi visar, när vi efterliknar honom?
14 Jehova önskar således inte enbart effektiv organisation. Han vill också att hans tjänare skall vara lyckliga, precis som han själv är lycklig. Han vill inte att de fanatiskt skall organisera saker och ting på bekostnad av sin lycka. Där Guds mäktiga ande är, där är glädje, och därför måste Guds tjänare i likhet med Gud ha jämvikt mellan sin organisationsförmåga och sin lycka. Galaterna 5:22 visar faktiskt att den andra av Guds heliga andes frukter — den ande som verkar på hans folk — är ”glädje”.
Kärlek skapar lycka
15. Varför är kärleken så viktig för vår lycka?
15 Det är mycket intressant att lägga märke till att Bibeln säger att ”Gud är kärlek”. (1 Johannes 4:8, 16) Den säger aldrig att ”Gud är organisation”. Kärleken är Guds förnämsta egenskap, och hans tjänare måste efterlikna Gud i att visa kärlek. Det är därför som den första av Guds andes frukter, som räknas upp i Galaterna 5:22, är ”kärlek”, och därefter kommer ”glädje”. Kärlek skapar glädje. När vi efterliknar Jehovas kärlek i vårt umgänge med andra, blir resultatet lycka, eftersom kärleksfulla människor är lyckliga människor.
16. Hur visade Jesus vikten av kärlek?
16 Jesus framhävde i sin undervisning vikten av att efterlikna Guds kärlek. Han sade: ”Alldeles som Fadern har lärt mig talar jag dessa ting.” (Johannes 8:28) Vad i synnerhet var det som Jesus hade fått lära sig och som han i sin tur lärde andra? Det var att de två största buden är att älska Gud och att älska sin nästa. (Matteus 22:36—39) Jesus var själv ett exempel på sådan kärlek. Han sade: ”Jag älskar Fadern”, och han bevisade detta genom att han till sin död gjorde Guds vilja. Och han visade sin kärlek till människor genom att dö för dem. Så här sade aposteln Paulus till de kristna i Efesos: ”Kristus ... älskade er och gav ut sig själv för er.” (Johannes 14:31; Efesierna 5:2) Därför sade Jesus till sina efterföljare: ”Detta är mitt bud, att ni skall älska varandra alldeles som jag har älskat er.” — Johannes 15:12, 13.
17. Hur visade Paulus att det är viktigt att ge uttryck åt sin kärlek till andra?
17 Paulus förklarade hur viktig denna gudaktiga kärlek är, när han skrev: ”Om jag talar människors och änglars tungomål men inte har kärlek, då har jag blivit en ljudande malm eller en skrällande cymbal. Och om jag har profeterandets gåva och är insatt i alla heliga hemligheter och all kunskap, och om jag har all tro så att jag kan förflytta berg, men inte har kärlek, då är jag ingenting. Och om jag ger ut allt vad jag äger för att andra skall ha att äta, och om jag lämnar ut min kropp, för att kunna berömma mig, men inte har kärlek, då är det mig till ingen nytta alls. Nu består ... tro, hopp, kärlek, dessa tre; men störst av dessa är kärleken.” — 1 Korinthierna 13:1—3, 13.
18. Vetskapen om vad, när det gäller Jehova, bidrar till vår lycka?
18 Om vi efterliknar Jehovas kärlek, kan vi vara övertygade om att han, även när vi begår misstag, kommer att visa oss kärlek, eftersom han är ”en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke och sanning”. (2 Moseboken 34:6) När vi uppriktigt ångrar de misstag vi begår, för Gud inte räkenskap över dessa, utan förlåter oss kärleksfullt. (Psalm 103:1—3) Ja, ”Jehova är mycket ömsint och barmhärtig”. (Jakob 5:11) Vetskapen om detta bidrar till vår lycka.
Relativ lycka nu
19, 20. a) Varför är det inte nu möjligt att vara fullständigt lycklig? b) Hur visar Bibeln att vi kan ha ett relativt mått av lycka i den här tiden?
19 Men är det möjligt att vara lycklig i våra dagar, då vi ju lever i de sista dagarna för den här omoraliska och av brottslighet och våld fyllda världen under Satans styre, där sjukdom och död möter oss? Vi kan naturligtvis inte nu förvänta den grad av lycka som kommer att råda i Guds nya värld, en sådan lycka som förutsägs i hans ord: ”Se, jag skapar nya himlar och en ny jord; och de förra tingen kommer inte att bli ihågkomna, inte heller kommer de att stiga upp i hjärtat. Men jubla och fröjda er för evigt över det som jag skapar.” — Jesaja 65:17, 18.
20 På grund av att Guds folks medlemmar vet vad som är hans vilja och de får exakt kunskap om de underbara välsignelser som snart skall komma i hans paradisiska nya värld, kan de redan nu ha ett relativt mått av lycka. (Johannes 17:3; Uppenbarelseboken 21:4) Det är därför som Bibeln kan säga: ”O härars Jehova, lycklig är den människa som förtröstar på dig”, ”lycklig är var och en som fruktar Jehova, den som vandrar på hans vägar”, och ”lyckliga är de som är milda till sinnes, eftersom de skall ärva jorden”. (Psalm 84:12; 128:1; Matteus 5:5) Vi kan således, trots de svåra förhållanden som vi nu måste brottas med, ha ett stort mått av lycka. När vi råkar ut för tråkigheter, blir vi inte heller lika bedrövade som de blir som inte känner Jehova och som inte har hoppet om evigt liv. — 1 Thessalonikerna 4:13.
21. Hur bidrar det till Jehovas tjänares lycka att de ger av sig själva?
21 Jehovas folks medlemmar upplever också lycka, därför att de använder tid, kraft och tillgångar till att undervisa andra människor om Bibelns sanningar, i synnerhet då dem som ”suckar och stönar över alla de avskyvärdheter” som begås i Satans värld. (Hesekiel 9:4) Bibeln säger: ”Lycklig är den som handlar hänsynsfullt mot den ringe; på olyckans dag kommer Jehova att föra honom i säkerhet. Jehova själv kommer att vakta honom och bevara honom vid liv. Han kommer att prisas lycklig på jorden.” (Psalm 41:1, 2) Som Jesus sade: ”Det är lyckligare att ge än att få.” — Apostlagärningarna 20:35.
22. a) Vad är skillnaden, när det gäller lycka, mellan Guds tjänare och dem som inte tjänar Gud? b) Av vilken speciell orsak bör vi förvänta att vara lyckliga?
22 Så även om Guds tjänare inte kan förvänta den högsta graden av lycka i den nuvarande tiden, kan de ändå uppleva en lycka som de som inte tjänar Gud inte erfar. Jehova förklarar: ”Se! Mina egna tjänare kommer att ropa högt av fröjd på grund av hjärtats goda tillstånd, men ni för er del kommer att skrika på grund av hjärtats smärta, och ni kommer att tjuta på grund av andens fullständiga sammanbrott.” (Jesaja 65:14) De som tjänar Gud har också en mycket speciell orsak att nu vara lyckliga — de har Guds heliga ande, den som ”Gud har gett åt dem som lyder honom såsom härskare”. (Apostlagärningarna 5:32) Och kom ihåg att där Guds ande är, där är lycka. — Galaterna 5:22.
23. Vad skall vi behandla i följande studium?
23 I Guds nutida tjänares organisation spelar de ”äldre männen” eller de äldste, som tar ledningen i församlingarna, en viktig roll i att bidra till Jehovas folks lycka. (Titus 1:5) Hur bör dessa betrakta sina plikter och sina relationer till sina andliga bröder och systrar? Det skall vi behandla i följande artikel.
Hur skulle du svara?
◻ Hur bär skapelsen vittnesbörd om att Jehova är en stor organisatör?
◻ Hur har Jehova organiserat sina tjänare i det flydda och i vår tid?
◻ Vilken jämvikt vill Jehova att vi visar?
◻ Hur viktig är kärleken för vår lycka?
◻ Vad slags lycka kan vi förvänta i vår tid?
[Bildkälla på sidan 10]
Högst upp: Genom vänligt tillmötesgående från ROE/Anglo-Australian Observatory, fotografi av David Malin