Hurdan blir din situation inför domarsätet?

”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglarna med honom, då skall han sätta sig på sin härliga tron.” — MATTEUS 25:31.

1—3. Varför kan vi vara optimistiska när det gäller rättvisa?

”SKYLDIG ELLER OSKYLDIG?” Den frågan ställer sig många, när de får höra rapporter om något rättsfall. Domare och jurymedlemmar kanske försöker vara ärliga, men är det vanligtvis rättvisan som segrar? Har du inte hört om orättvisor i rättsliga processer? Som vi kan se av Jesu liknelse i Lukas 18:1—8 är sådana orättvisor inte något nytt.

² Vilken erfarenhet du än har av mänsklig rättvisa, kan du lägga märke till Jesu avslutande ord i liknelsen: ”Skall ... inte Gud ... laga att rätt skipas åt hans utvalda, som ropar till honom dag och natt ... ? Jag säger er: Han skall laga att det med hast skipas rätt åt dem. Men skall Människosonen ändå, när han kommer, verkligen finna tron på jorden?”

³ Ja, Jehova skall se till att hans tjänare till slut får rättvisa. Detta är något som Jesus också medverkar i — särskilt nu, då vi ju lever i ”de sista dagarna” för den nuvarande onda tingens ordning. Jehova skall snart använda sin mäktige Son till att utplåna ondskan från jorden. (2 Timoteus 3:1; 2 Thessalonikerna 1:7, 8; Uppenbarelseboken 19:11—16) Vi kan få kunskap om Jesu roll genom en av de sista liknelser han framställde, den som ofta kallas för liknelsen om fåren och getterna.

4. Hur har vi förstått tidpunkten för uppfyllelsen av liknelsen om fåren och getterna, men varför skall vi nu ägna liknelsen uppmärksamhet? (Ordspråken 4:18)

⁴ Vi har länge haft uppfattningen att den liknelsen bildligt visar hur Jesus, sedan han år 1914 satte sig för att härska som kung, har dömt människor — antingen till evigt liv när det gäller dem som visat sig vara lika får eller till bestående död när det gäller dem som visat sig vara lika getter. Men en omprövning av liknelsen talar för en justerad förståelse av tidpunkten för dess uppfyllelse och av vad den belyser. Denna klarare förståelse får vårt predikoarbete att framstå som ännu viktigare och understryker betydelsen av människors sätt att reagera för det. Låt oss, för att förstå bakgrunden till denna djupare förståelse av liknelsen, begrunda vad Bibeln visar om både Jehova och Jesus som kungar och som domare.

Jehova som den högste Domaren

5, 6. Varför är det på sin plats att betrakta Jehova som både kung och domare?

⁵ Jehova styr universum med makt över hela skapelsen. Eftersom han inte har vare sig någon början eller något slut, är han ”evighetens Kung”. (1 Timoteus 1:17; Psalm 90:2, 4; Uppenbarelseboken 15:3) Han har myndighet att ge stadgar eller stifta lagar och att upprätthålla respekten för dessa. Men han har också myndighet att vara domare. I Jesaja 33:22 heter det: ”Jehova är vår Domare, Jehova är vår Stadgegivare, Jehova är vår Kung; han själv kommer att rädda oss.”

⁶ Guds tjänare har länge erkänt Jehova som domare i rättsfall och tvistefrågor. När ”hela jordens Domare” exempelvis hade bedömt bevisen för Sodoms och Gomorras ondska, både dömde han städernas invånare som förtjänta av tillintetgörelse och verkställde den rättfärdiga domen. (1 Moseboken 18:20—33; Job 34:10—12) Vi bör verkligen känna tillförsikt av vetskapen att Jehova är en rättfärdig domare, som alltid kan verkställa sina domar!

7. Hur tjänade Jehova som domare i sitt handlande med Israel?

⁷ I det forntida Israel avkunnade Jehova ibland dom direkt. Skulle du inte, om du hade levt på den tiden, ha känt dig tröstad av vetskapen att en fullkomlig domare avgjorde saker och ting? (3 Moseboken 24:10—16; 4 Moseboken 15:32—36; 27:1—11) Gud tillhandahöll också ”rättsliga beslut”, vilka var alltigenom goda som normer att döma efter. (3 Moseboken 25:18, 19; Nehemja 9:13; Psalm 19:9, 10; 119:7, 75, 164; 147:19, 20) Eftersom han är ”hela jordens Domare”, påverkas vi alla. — Hebréerna 12:23.

8. Vilken syn som har samband med detta fick Daniel?

⁸ Om detta har vi ett vittnesbörd från ett ”ögonvittne”. Profeten Daniel fick i en syn se rovlystna djur, som representerade regeringar eller världsvälden. (Daniel 7:1—8, 17) Han tillade: ”Troner ställdes fram och den Gamle av dagar satte sig. Hans klädnad var vit alldeles som snö.” (Daniel 7:9) Lägg märke till att Daniel såg troner och att ”den Gamle av dagar [Jehova] satte sig”. Fråga dig själv: ”Fick Daniel här bevittna hur Gud blev kung?”

9. Vad är en innebörd i att sätta sig på en tron? Ge exempel.

⁹ När vi läser att någon ”satte sig” på en tron, kanske vi tänker att han blev kung, eftersom Bibeln ibland använder ett sådant uttryckssätt. Som exempel kan nämnas: ”Det hände sig, när han [Simri] började regera, så snart han hade satt sig på sin tron, att han ... ” (1 Kungaboken 16:11; 2 Kungaboken 10:30; 15:12; Jeremia 33:17) I en profetia om Messias hette det: ”Han skall sätta sig och härska på sin tron.” Att sätta sig på en tron kan således betyda att bli kung. (Sakarja 6:12, 13) Jehova beskrivs som en kung som sitter på en tron. (1 Kungaboken 22:19; Jesaja 6:1; Uppenbarelseboken 4:1—3) Han är ”evighetens Kung”. Men man skulle också kunna säga att han hade blivit kung och att han på nytt hade satt sig på sin tron, när han hävdade en ny sida av sin suveränitet. — 1 Krönikeboken 16:1, 31; Jesaja 52:7; Uppenbarelseboken 11:15—17; 15:3; 19:1, 2, 6.

10. Vad var en huvuduppgift för israelitiska kungar? Belys saken.

¹⁰ Men det finns en springande punkt: En av de forntida kungarnas huvuduppgifter var att höra rättsfall och avkunna domar. (Ordspråken 29:14) Tänk på Salomos visa dom, när två kvinnor gjorde anspråk på samma spädbarn. (1 Kungaboken 3:16—28; 2 Krönikeboken 9:8) En av hans regeringsbyggnader var ”Tronförhuset ... , där han skulle döma”, också kallat ”domsförhuset”. (1 Kungaboken 7:7) Jerusalem beskrevs som den plats där ”domstronerna” hade ”stått”. (Psalm 122:5) Att sätta sig på en tron kan tydligen också betyda att utöva dömande myndighet. — 2 Moseboken 18:13; Ordspråken 20:8.

11, 12. a) Vad var innebörden i att Jehova satte sig, som det sägs i Daniel, kapitel 7? b) Hur bestyrker andra skriftställen att Jehova sätter sig för att döma?

¹¹ Låt oss nu återvända till den scen där Daniel fick se ”den Gamle av dagar” sätta sig. Daniel 7:10 tillägger: ”Domstolen intog sin plats, och böcker öppnades.” Ja, den Gamle av dagar satt för att avkunna dom om världsherraväldet och för att döma Människosonen värdig att härska. (Daniel 7:13, 14) Därefter läser vi att ”den Gamle av dagar kom och själva domen avkunnades till förmån för den Allrahögstes heliga”, vilka hade dömts värdiga att härska tillsammans med Människosonen. (Daniel 7:22) Slutligen ”började [domstolen] ta plats” och avkunna en ogynnsam dom över det sista världsväldet. — Daniel 7:26.a

¹² Att Daniel fick se Gud sätta sig på en tron innebar följaktligen att Gud kom för att avkunna dom. Tidigare hade David sjungit: ”Du [Jehova] har utfört min rätt och min sak; du har suttit på tronen och dömt med rättfärdighet.” (Psalm 9:4, 7) Och Joel skrev: ”Må nationerna uppväckas och dra upp till Jehosafats lågslätt; ty där kommer jag [Jehova] att sitta för att döma alla nationerna.” (Joel 3:12; jämför Jesaja 16:5.) Både Jesus och Paulus var i en sådan situation att en människa satte sig för att höra deras fall och avkunna en dom över dem.b — Johannes 19:12—16; Apostlagärningarna 23:3; 25:6.

Jesu ställning

13, 14. a) Vilken försäkran hade Guds folk om att Jesus skulle bli kung? b) När satte Jesus sig på sin tron, och i vilken bemärkelse härskade han från och med år 33 v.t.?

¹³ Jehova är både kung och domare. Hur är det då med Jesus? Den ängel som bekantgjorde hans födelse sade: ”Jehova Gud skall ge honom hans fader Davids tron, ... och hans kungarike skall inte få något slut.” (Lukas 1:32, 33) Jesus skulle bli en beständig arvinge till Davids kungadöme. (2 Samuelsboken 7:12—16) Han skulle härska från himlen, för David hade sagt: ”Jehovas uttalande till min Herre [Jesus] är: ’Sätt dig på min högra sida, tills jag lägger dina fiender som en pall för dina fötter.’ Din styrkas stav kommer Jehova att sända från Sion, i det han säger: ’Dra kuvande fram mitt ibland dina fiender.’” — Psalm 110:1—4.

¹⁴ När skulle det ske? Jesus härskade inte som kung medan han var människa. (Johannes 18:33—37) Han dog, blev uppväckt och for upp till himlen år 33 v.t. I Hebréerna 10:12 heter det: ”Denne har framburit ett enda slaktoffer för synder för beständigt och har satt sig på Guds högra sida.” Vilken myndighet fick Jesus? Gud ”satte honom på sin högra sida i det himmelska, högt över varje regering och myndighet och makt och herradöme ... och gjorde honom till huvud över allting åt församlingen”. (Efesierna 1:20—22) Eftersom Jesus då hade kunglig myndighet över de kristna, kunde Paulus skriva: ”Han [Jehova] har befriat oss från mörkrets myndighet och överfört oss till sin älskade Sons kungarike.” — Kolosserna 1:13; 3:1.

15, 16. a) Varför säger vi att Jesus inte blev kung i Guds kungarike år 33 v.t.? b) När började Jesus härska i Guds kungarike?

¹⁵ Men Jesus tjänade inte då som kung och domare över nationerna. Han anvisades en plats intill Gud och inväntade den tid då han skulle få tjäna som kung i Guds kungarike. Så här skrev Paulus om honom: ”Med hänsyftning på vilken av änglarna har han någonsin sagt: ’Sätt dig på min högra sida, tills jag lägger dina fiender som en pall för dina fötter’?” — Hebréerna 1:13.

¹⁶ Jehovas vittnen har publicerat mycket bevismaterial för att Jesu väntan utlöpte år 1914, då han blev härskare i Guds kungarike i de osynliga himlarna. I Uppenbarelseboken 11:15, 18 heter det: ”Världens kungarike har nu blivit kungariket som tillhör vår Herre och hans Kristus, och han skall härska som kung i evigheters evighet.” ”Men nationerna blev vreda, och din egen vrede kom.” Ja, under första världskriget visade nationerna vrede mot varandra. (Lukas 21:24) Krigen, jordbävningarna, farsoterna, hungersnöden och liknande ting, som vi har sett sedan år 1914, bekräftar att Jesus nu härskar i Guds kungarike och att världens definitiva slut är nära. — Matteus 24:3—14.

17. Vad har vi slagit fast så långt?

¹⁷ Sammanfattningsvis kan man säga att Gud sitter på en tron som kung, men i en annan bemärkelse kan man säga att han sätter sig på sin tron för att döma. År 33 v.t. satte Jesus sig på Guds högra sida, och han är nu kung i Guds kungarike. Men tjänar Jesus, som nu regerar som kung, också som domare? Och varför bör detta i synnerhet intressera oss i den här tiden?

18. Vad finns det för bevis för att Jesus också skulle bli domare?

¹⁸ Jehova, som har rätt att förordna domare, utvalde Jesus som den domare som uppfyller hans normer. Detta visade Jesus, när han talade om att människor blev andligen levande: ”Fadern dömer ... ingen alls, utan han har anförtrott all rättskipning åt Sonen.” (Johannes 5:22) Men eftersom Jesus är domare över de levande och de döda, omfattar hans domarroll mer än det slaget av dömande. (Apostlagärningarna 10:42; 2 Timoteus 4:1) Paulus förklarade en gång: ”Han [Gud] har fastställt en dag på vilken han har för avsikt att döma den bebodda jorden i rättfärdighet genom en man [Jesus] som han har förordnat; och han har försett alla med en garanti, i det att han har uppväckt honom.” — Apostlagärningarna 17:31; Psalm 72:2—7.

19. Varför är det korrekt att säga om Jesus att han sätter sig som domare?

¹⁹ Har vi då rätt, när vi drar slutsatsen att Jesus sätter sig på en härlig tron i en speciell roll som domare? Ja, för Jesus sade till apostlarna: ”I återskapelsen, när Människosonen sätter sig på sin härliga tron, skall också ni som har följt mig själva sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar.” (Matteus 19:28) Jesus är nu kung i Guds kungarike, men i sin fortsatta verksamhet under tusenårsriket kommer han, som det omnämns i Matteus 19:28, också att sätta sig på en tron för att döma. Då kommer han att döma hela mänskligheten, både de rättfärdiga och de orättfärdiga. (Apostlagärningarna 24:15) Det är bra att vi kommer ihåg detta, när vi nu riktar vår uppmärksamhet på en av Jesu liknelser som har med vår tid och vårt liv att göra.

Vad säger liknelsen?

20, 21. Vilken fråga, som har avseende på vår tid, ställde Jesu apostlar, och vilken fråga ger detta upphov åt?

²⁰ Kort innan Jesus dog frågade hans apostlar honom: ”När skall dessa ting inträffa, och vad skall vara tecknet på din närvaro och på avslutningen på tingens ordning?” (Matteus 24:3) Jesus förutsade en betydelsefull händelseutveckling på jorden innan ”slutet” skulle ”komma”. Strax före det slutet skulle nationerna få ”se Människosonen komma på himlens moln med kraft och stor härlighet”. — Matteus 24:14, 29, 30.

²¹ Hur kommer det då att gå för människor i dessa nationer, när Människosonen kommer i sin härlighet? Låt oss ta reda på det från liknelsen om fåren och getterna, vilken börjar med orden: ”När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglarna med honom, då skall han sätta sig på sin härliga tron. Och alla nationerna skall samlas inför honom.” — Matteus 25:31, 32.

22, 23. Vad visar att liknelsen om fåren och getterna inte började uppfyllas år 1914?

²² Uppfylldes denna liknelse då Jesus satte sig för att härska som kung år 1914 — så som vi länge har förstått saken? I Matteus 25:34 omtalas han faktiskt som kung, varför liknelsen helt logiskt får sin uppfyllelse efter det att Jesus blev kung år 1914. Men vilket dömande utförde han kort därefter? Det var inte dömandet av ”alla nationerna”, utan han riktade i stället sin uppmärksamhet på dem som gjorde anspråk på att utgöra ”Guds hus”. (1 Petrus 4:17) I överensstämmelse med Malaki 3:1—3 inspekterade Jesus som Jehovas budbärare och domare de återstående smorda kristna på jorden. Det var också dags att döma kristenheten, vilken falskeligen gjorde anspråk på att vara ”Guds hus”.c (Uppenbarelseboken 17:1, 2; 18:4—8) Men det finns inget som tyder på att Jesus då, och inte heller därefter, har satt sig för att slutgiltigt döma människor av alla nationerna såsom får eller getter.

²³ Om vi analyserar Jesu verksamhet i den liknelsen, ser vi honom slutgiltigt döma alla nationerna. Liknelsen visar inte att ett sådant dömande skulle pågå under en utsträckt period på många år, som om alla som har dött under de gångna årtiondena dömts förtjänta av evig död eller evigt liv. Det verkar i stället vara så att flertalet av dem som har dött under de senaste årtiondena har gått till mänsklighetens gemensamma grav. (Uppenbarelseboken 6:8; 20:13) Liknelsen skildrar i stället den tidpunkt då Jesus dömer de människor av ”alla nationer” som lever då och skall få uppleva verkställandet av hans rättsliga dom.

24. När skall liknelsen om fåren och getterna uppfyllas?

²⁴ Liknelsen pekar med andra ord fram emot den tid då Människosonen skall komma i sin härlighet. Han skall sätta sig för att döma de människor som då lever. Hans dom kommer att grunda sig på vad de har visat sig själva vara. Då kommer ”skillnaden mellan en rättfärdig och en ondskefull” att tydligt ha bevisats. (Malaki 3:18) Själva uttalandet och verkställandet av domen kommer att ske under en begränsad tid. Jesus kommer då att avge rättfärdiga domslut, grundade på vad som har blivit uppenbart om individerna. — Se också 2 Korinthierna 5:10.

25. Vad beskriver Matteus 25:31, när det talas om att Människosonen sätter sig på en härlig tron?

²⁵ Det innebär således att detta att Jesus skall ”sätta sig på sin härliga tron” för att döma, som vi läser om i Matteus 25:31, avser en framtida tidpunkt, då denne mäktige kung skall sätta sig för att uttala och verkställa dom över nationerna. Ja, den domsscen som gäller Jesus i Matteus 25:31—33, 46 kan jämföras med scenen i Daniel, kapitel 7, där den regerande Kungen, den Gamle av dagar, satte sig för att utföra sin uppgift som domare.

26. Vilken ny förklaring av liknelsen blir tydlig?

²⁶ Denna förståelse av liknelsen om fåren och getterna visar att avkunnandet av domen över fåren och getterna hör framtiden till. Det kommer att ske efter det att den ”vedermöda” som nämns i Matteus 24:29, 30 har brutit ut och Människosonen har kommit ”i sin härlighet”. (Jämför Markus 13:24—26.) Då, vid slutet för hela den onda ordningen, kommer Jesus att sätta sig på domarsätet och avkunna och verkställa dom. — Johannes 5:30; 2 Thessalonikerna 1:7—10.

27. Vad bör vi vara intresserade av att veta om Jesu sista liknelse?

²⁷ Detta gör att vi får en klarare förståelse av när Jesu liknelse om dömandet av fåren och getterna skall uppfyllas. Men hur påverkar detta oss, som nitiskt predikar de goda nyheterna om Guds kungarike? (Matteus 24:14) Gör det vårt arbete mindre viktigt, eller lägger det ett större ansvar på oss? Låt oss i följande artikel se hur vi påverkas.

[Fotnoter]

Minns du?

◻ Hur är Jehova både kung och domare?

◻ Vilka två innebörder kan det ligga i att sätta sig på en tron?

◻ Vad har vi tidigare sagt om tidpunkten för uppfyllelsen av Matteus 25:31, men vad finns det för grund till en justerad syn?

◻ När sätter sig Människosonen på sin tron, enligt vad som framgår av Matteus 25:31?