Fortsätt att göra andliga framsteg!
Vi bör alltid komma ihåg och tänka med uppskattning på den dag då vi blev döpta. Det är ju den dag då vi offentligt visar att vi har överlämnat oss åt att tjäna Gud.
MÅNGA måste göra mycket stora ansträngningar för att nå dit — upphöra med inrotade dåliga vanor, göra sig fria från dåligt umgänge, förändra djupt rotade tankemönster och handlingssätt.
Även om dopet är en lycklig och viktig händelse i en kristens liv, är det ändå bara en början. Aposteln Paulus uppmanade döpta kristna i Judeen: ”Låt oss ... , när vi nu har lämnat det första av läran om Kristus, skynda framåt mot mogenhet.” (Hebréerna 6:1) Ja, alla kristna behöver ”nå fram till enheten i tron och i den exakta kunskapen om Guds Son, till en fullvuxen mans ställning, till det mått av kroppslig resning som hör Kristi fullhet till”. (Efesierna 4:13) Det är bara genom att gå framåt mot mogenhet som vi verkligen kan bli ”befästa i tron”. — Kolosserna 2:7.
Under de senaste åren har hundratusentals nyligen överlämnade tillbedjare blivit en del av den kristna församlingen. Du är kanske en av dem. Precis som dina kristna bröder i det första århundradet vill du inte förbli ett andligt spädbarn. Du vill växa till, gå framåt! Men hur? Och vilka är några av de sätt som du kan göra sådana framsteg på?
Framsteg genom personligt studium
Paulus skrev till kristna i Filippi: ”Detta fortsätter jag att frambära bön om: att er kärlek än mer och mer må överflöda av exakt kunskap och full omdömesförmåga.” (Filipperna 1:9) Det är avgörande för dina andliga framsteg att du växer till i ”exakt kunskap”. Att inhämta kunskap om Jehova Gud och Jesus Kristus är en fortgående process, inte någonting som upphör efter dopet. — Johannes 17:3.
En kristen syster, som vi kan kalla Alexandra, kom att inse det tio år efter sitt dop vid 16 års ålder. Hon uppfostrades i sanningen och har alltid regelbundet varit med vid kristna möten och tagit del i predikoarbetet. Hon skriver: ”För några månader sedan förstod jag att det var något som inte alls var bra. Jag beslöt att göra en sträng och ärlig granskning av mig själv — vad jag kände för sanningen och varför jag fortfarande var i sanningen.” Vad fann hon? Hon fortsätter: ”Orsakerna till att jag var i sanningen oroade mig. Jag kom ihåg att möten och tjänst på fältet framhävdes när jag växte upp. Det var som om vanan att ägna sig åt personligt studium och bön automatiskt skulle inta sin plats. Men när jag granskade min egen situation, insåg jag att det inte hade blivit så.”
Aposteln Paulus ger den här förmaningen: ”Låt oss ... , i den mån som vi har gjort framsteg, fortsätta att vandra ordningsfullt i denna samma rutin.” (Filipperna 3:16) En rutin kan göra att man går framåt. Innan du blev döpt var det säkert så att du varje vecka studerade Bibeln tillsammans med en väl kvalificerad lärare. När din uppskattning ökade, kom den här rutinen att inbegripa förberedelse för varje veckas studium, då du slog upp de bibeltexter som det hänvisades till osv. Nu när du är döpt, har du då fortsatt att vandra i ”samma rutin”?
Om du inte gjort det, måste du på nytt granska vad du sätter främst, skaffa dig ”visshet i fråga om de viktigare tingen”. (Filipperna 1:10) Eftersom vi lever ett upptaget liv, krävs det självbehärskning för att avsätta tid till bibelläsning och personligt studium. Men den nytta vi får av att göra det är värd ansträngningen. Tänk återigen på Alexandras erfarenhet. ”Jag måste säga att jag har befunnit mig i sanningen de senaste 20 åren eller så bara genom att gå på möten och ta del i tjänsten på fältet”, erkänner hon. Men hon fortsätter: ”Jag har kommit till den slutsatsen att även om det är viktigt att göra detta, så är det inte tillräckligt för att uppehålla mig när det börjar bli motigt. Allt det här har blivit uppenbart därför att jag praktiskt taget inte har något personligt studium och mina böner är oregelbundna och ytliga. Jag förstår nu att jag måste förändra mitt tänkesätt och sätta i gång med ett meningsfullt studieprogram, så att jag verkligen kan lära känna Jehova och få kärlek till honom och uppskatta vad hans Son har gjort för oss.”
Om du behöver hjälp med att skapa en nyttig rutin med personligt studium, kommer de äldste och andra mogna kristna i din församling med glädje att hjälpa dig. Dessutom finns det många förslag som kan vara till hjälp i artiklar införda i Vakttornet för 1 maj 1995, 15 augusti 1993 och 15 maj 1986.
Behovet av att närma sig Gud
Ditt förhållande till Gud är ett annat område på vilket du bör göra framsteg. En del kan vara i verkligt behov av att göra det. Ge akt på Anthony, som blev döpt vid unga år. ”Jag var det första av familjens barn som blev döpt”, berättar han. ”Efter mitt dop fick jag en varm kram av min mamma. Jag har aldrig sett henne så lycklig. Glädjen var stor, och jag kände mig så stark.” Men det fanns en annan sida av saken. ”Det var ganska länge sedan någon som var ung hade blivit döpt i vår församling”, fortsätter Anthony. ”Därför kände jag mig mycket stolt över mig själv. Jag var också stolt över mina kommentarer vid mötena och över de tal jag höll. Att få beröm och godkännande av människor blev viktigare för mig än att vara till ära för Jehova. Jag hade faktiskt inte något nära förhållande till honom.”
En del kan, precis som Anthony, ha gjort ett överlämnande mer för att behaga andra än på grund av en önskan att behaga Jehova. Även om det skulle vara så, förväntar Gud att de skall leva upp till sitt löfte att tjäna honom. (Jämför Predikaren 5:4.) Men eftersom de inte känner någon personlig tillgivenhet för Gud, är det ofta svårt för dem att göra det. Anthony erinrar sig: ”Den djupa glädje som jag kände vid mitt dop var kortlivad. Mindre än ett år efter mitt dop gjorde jag mig skyldig till allvarlig synd, och jag behövde bli tillrättavisad av de äldste i församlingen. När jag återigen handlade orätt, blev jag utesluten ur församlingen. Sex år efter det att jag överlämnat mig åt Jehova blev jag arresterad och satt i fängelse för mord.”
Hur man utvecklar ett nära förhållande till Jehova
Alla kristna kan, oavsett sin situation, följa Bibelns uppmaning: ”Närma er Gud, så skall han närma sig er.” (Jakob 4:8) Under den första tiden du studerade Bibeln fick du säkert en känsla av närhet till Gud. Du fick veta att Gud inte är den opersonliga gudom som tillbes i kristenheten, utan en person med ett namn, Jehova. Du fick också lära dig att han har tilltalande egenskaper och att han är ”en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och överflödande i kärleksfull omtanke”. — 2 Moseboken 34:6.
Men för att kunna leva upp till ditt överlämnande åt Gud måste du dras ännu närmare honom! Hur då? Psalmisten bad: ”Få mig att lära känna dina egna vägar, o Jehova; lär mig dina egna stigar.” (Psalm 25:4) Du kan lära känna Jehova bättre genom personligt studium av Bibeln och Sällskapets publikationer. Det är också viktigt att regelbundet frambära innerliga böner. ”Utgjut inför honom ert hjärta”, manar psalmisten. (Psalm 62:8) När du upplever att dina böner blir besvarade, kommer du att känna att Gud har personligt intresse för dig. Det kommer att bidra till att du känner att du står honom närmare.
Prövningar och problem är annat som kan dra dig närmare Gud. Din tro kan ställas inför utmaningar och bli prövad genom sjukdom, påtryckningar i skolan och på arbetet eller ekonomiska svårigheter. Det kan även bli så att de normala teokratiska rutinerna att ta del i tjänsten, vara med vid mötena eller studera Bibeln med dina barn kan kännas mödosamma för dig. Ta inte itu med sådana problem ensam! Anropa Gud om hjälp och be om hans vägledning. (Ordspråken 3:5, 6) Be om hans heliga ande! (Lukas 11:13) När du får uppleva Guds kärleksfulla hjälp, kommer du att dras ännu närmare honom. Det är som psalmisten David uttrycker det: ”Smaka och se att Jehova är god; lycklig är den kraftfulle man som tar sin tillflykt till honom.” — Psalm 34:8.
Hur gick det för Anthony? ”Jag började tänka på den tid då jag hade så många andliga mål som kretsade kring att göra Jehovas vilja”, påminner han sig. ”Det plågade mig. Men under all smärta och besvikelse kom jag ihåg Jehovas kärlek. Det tog en tid innan jag kunde be till Jehova, men jag gjorde det och utgöt mitt hjärta för honom och bad om hans förlåtelse. Jag började också läsa Bibeln och blev förvånad över hur mycket jag hade glömt och hur lite jag hade känt till om Jehova.” Fastän Anthony måste fortsätta att avtjäna straffet för sitt brott, får han hjälp av vittnen i närheten och är på väg att återställas andligen. Med tacksamhet säger Anthony: ”Tack vare Jehova och hans organisation har jag kunnat ta av mig den gamla personligheten, och jag strävar varje dag efter att ta på mig den nya. Nu är mitt förhållande till Jehova det allra viktigaste för mig.”
Andliga framsteg i din tjänst
Jesus Kristus gav sina efterföljare anvisningen att vara förkunnare av de ”goda nyheterna om kungariket”. (Matteus 24:14) Eftersom du är ganska ny som förkunnare av de goda nyheterna, kanske din erfarenhet i tjänsten är begränsad. Hur kan du då göra framsteg, så att du helt kan fullgöra din tjänst? — 2 Timoteus 4:5.
Ett sätt är att utveckla en positiv inställning. Lär dig att betrakta predikoarbetet som en ”skatt”, ett privilegium. (2 Korinthierna 4:7) Vi kan på det sättet visa vår kärlek till Jehova och vår lojalitet och ostrafflighet mot honom. Genom förkunnartjänsten kan vi också visa att vi har omsorg om våra medmänniskor. Att osjälviskt ge ut sig själv i detta arbete kan vara en källa till verklig lycka. — Apostlagärningarna 20:35.
Jesus hade en positiv inställning till predikoarbetet. Att få dela med sig till andra av Bibelns sanningar var som ”mat” för honom. (Johannes 4:34) Hans drivkraft till att hjälpa andra kan därför bäst sammanfattas med hans egna ord: ”Jag vill.” (Matteus 8:3) Jesus kände medlidande med människor, speciellt med dem som hade blivit ”skinnade och skuffade hit och dit” av Satans värld. (Matteus 9:35, 36) Vill du också hjälpa dem som är i andligt mörker och som behöver få del av Guds ords ljus? Då kommer du att känna dig manad att följa Jesu uppmaning: ”Gå därför och gör lärjungar av människor av alla nationerna.” (Matteus 28:19) Ja, du kommer att påverkas till att ha så stor del i det här arbetet som din hälsa och dina omständigheter tillåter.
För att göra framsteg är det också viktigt att regelbundet ta del i förkunnartjänsten — om möjligt varje vecka. Att man gör det kan bidra till att minska den oro och rädsla som kan utgöra ett hinder för den som tar del i predikandet bara då och då. Du kommer också att på andra sätt ha nytta av att regelbundet ta del i tjänsten på fältet. Det kommer att öka din uppskattning av sanningen, göra att din kärlek till Jehova och nästan växer och hjälpa dig att inrikta dig på hoppet om Guds kungarike.
Men hur är det om den situation du befinner dig i gör att du inte kan ta del i predikoarbetet så mycket? Om det är tydligt att du inte kan göra några förändringar, finn då tröst i att veta att Gud finner behag i vadhelst du kan göra så länge som du är helhjärtad i din tjänst. (Matteus 13:23) Du kan kanske göra framsteg på andra sätt, till exempel genom att förbättra din skicklighet som förkunnare. I församlingen får vi mycket fin övning för att kunna göra det genom skolan i teokratisk tjänst och tjänstemötet. Det är naturligtvis så att ju skickligare vi är i tjänsten, desto mer kommer vi att finna nöje i den och se resultat.
Det är alltså uppenbart att man inte skall sluta att göra andliga framsteg den dag man blir döpt. Aposteln Paulus skrev så här angående sitt hopp om att få odödligt liv i himlen: ”Bröder, jag anser mig inte ännu ha gripit det; men ett gör jag: I det jag glömmer de ting jag har bakom mig och sträcker mig mot de ting jag har framför mig, jagar jag hän emot målet efter priset, Guds kallelse uppåt medelst Kristus Jesus. Låt oss då, så många av oss som är mogna, ha denna sinnesinställning; och om ni i något avseende är sinnade på annat sätt, skall Gud uppenbara den ovannämnda inställningen för er.” — Filipperna 3:13–15.
Alla kristna, vare sig deras hopp är odödligt liv i himlen eller evigt liv i paradiset på jorden, måste alltså sträcka sig framåt — anstränga sig för att nå detta mål! Ditt dop var en fin start, men det är bara en början. Fortsätt att sträva efter att göra andliga framsteg. ”Bli ... fullvuxen i fråga om sinnesförmögenheter” genom möten och personligt studium. (1 Korinthierna 14:20) Se till att du är i ”stånd till att ... fatta vad bredden och längden och höjden och djupet är” hos sanningen. (Efesierna 3:18) De framsteg du gör kommer inte bara att hjälpa dig att bevara glädje och lycka nu, utan också att vinna en säker plats i Guds nya värld, där du under hans himmelska kungarikes styre kommer att kunna göra framsteg för evigt!
[Bild på sidan 29]
Man behöver disciplinera sig för att få tid till personligt studium
[Bild på sidan 31]
En positiv inställning till tjänsten kan hjälpa oss att finna glädje i den