Bristen på jämlikhet — våra dagars gissel
”Vi anser dessa sanningar för självklara: att alla människor är skapade lika; att de av sin Skapare förlänats vissa omistliga rättigheter; att till dessa hör liv, frihet och strävan efter lycka.” — Förenta staternas självständighetsförklaring, som antogs 1776.
”Alla människor är födda fria och lika i rättigheter.” — Förklaring om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna, antagen av franska nationalförsamlingen 1789.
”Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter.” — Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling 1948.
DET råder inga tvivel. Människor över hela världen vill ha jämlikhet. Men sorgligt nog visar det faktum att tanken på jämlikhet så ofta måste upprepas att jämlikheten ända fram i vår tid har gäckat mänskligheten.
Kan någon på allvar påstå att förhållandena nu vid slutet av 1900-talet har förändrats till det bättre? Åtnjuter verkligen alla medborgare i USA och i Frankrike, eller i någon av FN:s 185 medlemsnationer, de lika rättigheter som man menade att de skulle vara födda med?
Även om tanken på jämlikhet för alla är ”självklar”, är rätten till ”liv, frihet och strävan efter lycka” långt ifrån lika för alla. Vad finns det till exempel för jämlikhet att tala om i fråga om rätten till liv, när ett barn i Afrika måste ha samma läkare som 2.569 andra, medan förhållandet för ett barn i Europa är 1 läkare på 289 invånare? Eller vilken jämlikhet finns det när det gäller rätten till frihet och strävan efter lycka, när omkring en tredjedel av pojkarna och två tredjedelar av flickorna i Indien kommer att växa upp som analfabeter, medan praktiskt taget alla barn i länder som Japan, Tyskland och Storbritannien är garanterade en utbildning?
Åtnjuter invånarna i Centralamerika med en årsinkomst på 11.500 kronor per person samma ”värde och rättigheter” i livet som de som bor i Frankrike, där medelinkomsten är 207.000 kronor? Vilken jämlikhet råder mellan en nyfödd afrikansk flicka med en förväntad livslängd på 56 år och en i Nordamerika med en förväntad livslängd på 79 år?
Den bristande jämlikheten har många sidor, och alla är de motbjudande. Ojämlikhet i fråga om levnadsstandard och tillgång till sjukvård och utbildning är bara några exempel. Ibland har skillnader i fråga om politik, ras eller religion stor betydelse när människor berövas sin värdighet och frihet. Trots allt tal om jämlikhet lever vi i en värld av ojämlikhet. Som en hemsökelse, dvs. som en utbredd plåga, breder ojämlikheten ut sig på alla nivåer i samhället. Det lidande i form av fattigdom, sjukdom, okunskap, arbetslöshet och diskriminering som blir följden är till stor skada.
”Alla människor är skapade lika.” Vilken vacker tanke! Så tragiskt att verkligheten är den rakt motsatta!
[Bildkälla på sidan 3]
UN PHOTO 152113/SHELLEY ROTNER