Jehova belönar dem som är trogna mot honom

1, 2. Vilken utmaning ställdes Jefta och hans dotter inför?

ÄNTLIGEN är väntan över! Den unga kvinnan ser sin far komma välbehållen hem från striden, och lättad springer hon för att möta honom. Hon dansar och sjunger av glädje över hans stora seger. Men till hennes förvåning river han sönder sina kläder och utropar: ”Ack, min dotter! Du gör mig helt förkrossad.” Sedan säger han något som förändrar hennes liv för alltid och gör att alla hennes drömmar och förhoppningar om ett normalt liv slås i spillror. Men utan att tveka säger hon att hon vill att han ska hålla sitt löfte till Jehova. Hennes ord visar att hon har stark tro och att hon litar på att vad Jehova än begär av henne så är det till hennes bästa. (Dom. 11:34–37) Hennes far blir mycket stolt över henne, eftersom han vet att Jehova blir glad över att se hur villigt hon stöder hans beslut.

² Både Jefta och hans dotter litade helt på Jehova och på hans sätt att göra saker och ting, och de var trogna även när det inte var så lätt. Det viktigaste för dem var att få Guds godkännande, vad som än skulle krävas av dem.

 3. Hur kan vi i vår tid få hjälp av exemplet med Jefta och hans dotter?

³ Det är inte alltid lätt att vara trogen mot Jehova. Vi behöver ”kämpa hårt för ... [vår] tro”. (Jud. 3) Vad kan hjälpa oss att göra det? Vi ska nu se närmare på hur Jefta och hans dotter kunde klara av sina prövningar och vara trogna mot Jehova.

4, 5. a) Vilken befallning fick israeliterna av Jehova när de skulle gå in i det utlovade landet? b) Vilka konsekvenser fick israeliternas olydnad, enligt Psalm 106?

⁴ Varje dag måste Jefta och hans dotter ha sett vilka tragiska följder det får när man överger Jehova. Närmare 300 år tidigare hade israeliterna blivit befallda att utrota alla avgudadyrkare i det utlovade landet. (5 Mos. 7:1–4) Men eftersom de inte gjorde det började många ta efter kanaanéerna och tillbe falska gudar och leva omoraliskt. (Läs Psalm 106:34–39.)

⁵ Eftersom israeliterna gjorde uppror mot Jehova förlorade de hans godkännande och beskydd. (Dom. 2:1–3, 11–15; Ps. 106:40–43) Det måste verkligen ha varit svårt för familjer som älskade Jehova att vara trogna mot honom under den här tiden! Men Bibeln nämner ändå flera som visade tro och som ville göra Jehovas vilja, däribland Jefta och hans dotter och Elkana, Hanna och Samuel. (1 Sam. 1:20–28; 2:26)

 6. Hur försöker världen påverka oss i dag, och vad måste vi göra?

⁶ Vi lever i en värld där människor tänker och handlar ungefär som invånarna i det forntida Kanaan gjorde. Mycket kretsar kring sex och våld, och många är fixerade vid pengar och prylar. Precis som Jehova varnade israeliterna varnar han också oss, eftersom han vill skydda oss. Tar vi lärdom av israeliternas misstag? (1 Kor. 10:6–11) Vi måste göra allt vi kan för att undvika världens tänkesätt. (Rom. 12:2) Gör vi det?

 7. a) Hur blev Jefta behandlad av sitt eget folk? b) Hur reagerade Jefta?

⁷ På Jeftas tid ledde israeliternas olydnad till att de blev förtryckta av filistéerna och ammoniterna. (Dom. 10:7, 8) Men Jefta hade inte bara problem med fiendenationerna. Han blev också illa behandlad av sina egna bröder och av ledarna i Israel. Eftersom Jeftas halvbröder var avundsjuka och hatade honom drev de bort honom från hans arvslott, trots att han som förstfödd egentligen hade rätt till den enligt lagen. (Dom. 11:1–3) Men han lät inte deras dåliga uppförande påverka hans inställning. När de äldste i landet senare bad honom om hjälp var han inte hämndlysten, utan hjälpte dem. (Dom. 11:4–11) Vad kan ha fått honom att reagera som han gjorde?

8, 9. a) Vilka principer i Moses lag kan ha hjälpt Jefta? b) Vad var viktigast för Jefta?

⁸ Jefta var inte bara en väldig krigare. Han var också väl insatt i Israels historia och i Moses lag. Han visste hur Jehova hade handlat med sitt folk och hade därför en tydlig bild av vad som var rätt och fel i Jehovas ögon. (Dom. 11:12–27) Jefta kunde se principerna bakom lagarna, och det formade hans tankar och känslor. Han visste att Jehova inte vill att hans tjänare ska vara hämndlystna och förbittrade, utan att de ska älska varandra. Dessutom hade lagen lärt honom att han inte fick undanhålla andra det de behövde, inte ens om de hatade honom. (Läs 2 Moseboken 23:5; 3 Moseboken 19:17, 18.)

⁹ Andras trogna exempel, som Josef, som var barmhärtig mot sina bröder trots att de ”började ... hata honom”, kan också ha påverkat Jeftas reaktion. (1 Mos. 37:4; 45:4, 5) Att begrunda sådana exempel måste ha hjälpt honom att handla på ett sätt som Jehova tyckte om. Jefta blev säkert sårad av sina bröders dåliga uppförande, men han lät inte det hindra honom från att tjäna Jehova och hans folk. (Dom. 11:9) För Jefta var det viktigare att försvara Jehovas namn än att kämpa för sina egna rättigheter. Han hade bestämt sig för att vara trogen mot Jehova, och det ledde till välsignelser både för honom själv och för israeliterna. (Hebr. 11:32, 33)

10. Hur kan Bibelns principer hjälpa oss i vårt liv som kristna?

¹⁰ Hur kommer Jeftas exempel att påverka oss? Tänk till exempel om någon i församlingen behandlar oss illa eller gör oss besvikna. I så fall får vi inte låta det hindra oss i vår tjänst för Jehova, så att vi slutar gå på mötena eller drar oss undan församlingen. Precis som Jefta kan vi ta hjälp av Bibelns principer för att övervinna svåra situationer och fortsätta ha ett positivt inflytande på andra. (Rom. 12:20, 21; Kol. 3:13)

11, 12. Vilket löfte gav Jefta, och vad innebar det i praktiken?

¹¹ Jefta förstod att han inte skulle kunna befria Israel från ammoniterna utan Guds hjälp. Han lovade Jehova att om han gav honom segern skulle den som först kom ut för att möta honom när han kom tillbaka från striden offras åt Jehova ”som ett brännoffer”. (Dom. 11:30, 31) Vad innebar det?

¹² Jehova avskyr människooffer, så vi förstår att Jefta inte hade tänkt offra någon i bokstavlig mening. (5 Mos. 18:9, 10) Under Moses lag skulle hela brännoffret frambäras åt Jehova. Så Jefta måste ha menat att den person han skulle ge åt Jehova ”som ett brännoffer” skulle tjäna honom i tältboningen resten av sitt liv. Jehova lyssnade på Jefta och gav honom en fullständig seger. (Dom. 11:32, 33) Men vem skulle Jefta ge åt Jehova?

13, 14. Vad visar Jeftas ord i Domarboken 11:35 om hans tro?

¹³ Tänk nu på den situation som beskrevs i början av artikeln. Vem kommer ut för att möta Jefta när han återvänder från striden om inte hans älskade dotter, hans enda barn! Det här är sanningens ögonblick. Ska han hålla sitt löfte och ge sin dotter åt Jehova så att hon kan tjäna i tältboningen resten av sitt liv?

¹⁴ Jehovas principer måste än en gång ha hjälpt Jefta att fatta rätt beslut. Han kanske påminde sig orden i 2 Moseboken 23:19, där Guds folk uppmanades att villigt ge sitt bästa åt Jehova. Lagen visade också att när man gav ett löfte så var man tvungen att hålla det. Det sades: ”Om en man avlägger ett löfte till Jehova ... skall han inte bryta sitt ord. Han skall göra i enlighet med allt som har gått ut ur hans mun.” (4 Mos. 30:2) Precis som Hanna, som troligen levde under samma tid, var Jefta tvungen att hålla sitt löfte trots att han visste hur det skulle påverka hans egen och hans dotters framtid. Hon var hans enda barn, hans enda hopp om att få en avkomling som kunde föra hans namn vidare och ärva hans land. (Dom. 11:34) Ändå sa han: ”Jag har öppnat min mun inför Jehova, och jag kan inte ta det tillbaka.” (Dom. 11:35) Jehova välsignade Jefta för att han höll sitt ord trots att han gjorde det till stor kostnad för sig själv. Skulle du ha gjort det?

15. Vilket löfte har många av oss gett, och hur kan vi leva upp till det?

¹⁵ När vi överlämnade oss åt Jehova lovade vi att utan förbehåll göra hans vilja. Vi visste att det innebar att vi skulle få offra en del. Men hur reagerar vi när vi blir ombedda att göra något som vi egentligen inte vill? När vi gör uppoffringar för Jehovas skull och villigt lyder honom genom att gå utanför vår bekvämlighetszon lever vi upp till vårt löfte. Och välsignelserna vi får är alltid mycket större än våra uppoffringar, vad de än kan kosta oss. (Mal. 3:10) Men hur var det med Jeftas dotter? Hur reagerade hon?

16. Hur reagerade Jeftas dotter på sin fars löfte? (Se den inledande bilden.)

¹⁶ Det kan inte ha varit lätt för Jeftas dotter att acceptera konsekvenserna av sin fars löfte. Jeftas löfte skilde sig från Hannas löfte, som innebar att hennes son Samuel skulle tjäna i tältboningen som nasir. (1 Sam. 1:11) En nasir kunde gifta sig och bilda familj. Men Jeftas dotter skulle ges ”som ett brännoffer”, och därför skulle hon inte få uppleva sådana glädjeämnen. (Dom. 11:37–40) Som dotter till en framgångsrik ledare i Israel hade hon säkert kunnat gifta sig med någon av de bästa männen i landet. Men nu skulle hon bli en enkel tjänarinna i tältboningen. Hur såg hon på det? Hon visade att hon satte tjänsten för Jehova främst när hon sa: ”Min far, om du har öppnat din mun inför Jehova, så gör med mig enligt vad som har gått ut ur din mun.” (Dom. 11:36) Hon gav upp en naturlig önskan att gifta sig och skaffa barn för att kunna tjäna Jehova helt och fullt. Hur kan vi efterlikna hennes osjälviska inställning?

17. a) Hur kan vi efterlikna den tro som Jefta och hans dotter visade? b) Hur motiveras du att vara osjälvisk av Hebréerna 6:10–12?

¹⁷ Tusentals unga män och kvinnor i sanningen är villiga att avstå från att gifta sig eller skaffa barn – åtminstone för tillfället – för att kunna koncentrera sig helt och fullt på tjänsten för Jehova. Och de som är lite äldre kanske offrar den tid de hade kunnat vara tillsammans med sina barn och barnbarn för att kunna hjälpa till vid olika byggprojekt inom organisationen eller gå Skolan för kristna förkunnare och tjäna på platser där behovet är stort. Andra ordnar sin vardag så att de kan göra en extra insats i tjänsten runt tiden för minneshögtiden. Jehova blir glad när han ser de här vännernas ansträngningar, och han kommer aldrig att glömma deras arbete och den kärlek de visar honom. (Läs Hebréerna 6:10–12.) Hur är det med dig? Finns det något du skulle kunna göra för att tjäna Jehova mera helt och fullt?

18, 19. Vad har vi lärt oss av Bibelns skildring om Jefta och hans dotter, och hur kan vi efterlikna dem?

¹⁸ Vad hjälpte Jefta att klara av alla sina prövningar? Han lät sig vägledas av Jehova när han skulle fatta beslut, och han vägrade att låta sig påverkas av sin omgivning. Han fortsatte att vara trogen också när andra gjorde honom besviken. Jehova välsignade Jefta och hans dotter för deras villiga offer, och han använde dem båda för att främja sann tillbedjan. Jefta och hans dotter höll sig till Jehovas vägledning även när andra runt omkring dem inte gjorde det.

¹⁹ Bibeln uppmanar oss att ”bli efterliknare av dem som genom tro och tålamod ärver löftena”. (Hebr. 6:12) Vi vill efterlikna Jefta och hans dotter och alltid tänka på det vi lärt oss av deras exempel: Jehova belönar dem som är trogna mot honom.