8 Och medan de slog ihjäl dem stod jag ensam kvar. Jag kastade mig ner med ansiktet mot marken och ropade: ”Åh, suveräne Herre Jehova! Tänker du utplåna alla som är kvar av Israel när du tömmer ut ditt raseri över Jerusalem?”+
8 Och det skedde, medan de slog ihjäl och jag lämnades kvar, att jag föll ner på mitt ansikte+ och ropade högt och sade: ”Ack,+ suveräne Herre Jehova! Utrotar du alla som är kvar av Israel medan du tömmer ut ditt raseri över Jerusalem?”+