16:18

Du är Petrus, och på denna klippa: Det grekiska ordet pẹtros är maskulinum och betyder ”ett klippstycke”, ”en del av en klippa”. Här används det som ett egennamn (Petrus), den grekiska formen av det namn som Jesus hade gett Simon. (Joh 1:42) Ordet pẹtra är femininum och återges med ”klippa”, och det kan syfta på en klippa eller klippgrund. Detta grekiska ord förekommer även i Mt 7:24, 25; 27:60; Lu 6:48; 8:6; Rom 9:33; 1Kor 10:4; 1Pe 2:8. Det är tydligt att Petrus inte trodde att han var den klippa som Jesus skulle bygga församlingen på, för i 1Pe 2:4–8 skrev han att Jesus var den ”grundhörnsten” som hade förutsagts och utvalts av Gud. I överensstämmelse med det använde Paulus uttrycken ”grund” och ”andlig klippa” om Jesus. (1Kor 3:11; 10:4) Så Jesus använde sig tydligtvis av en ordlek och sa egentligen: ”Du, den som jag har kallat Petrus, ett klippstycke, har förstått vem som egentligen är Kristus, ’denna klippa’, den som ska utgöra grunden för den kristna församlingen.”

församling: Detta är första förekomsten av det grekiska ordet ekklēsịa. Det bildas av två grekiska ord: ek, som betyder ”ut”, och kalẹō, som betyder ”kalla”. Det syftar på en grupp människor som har samlats i ett visst syfte eller för att utföra en viss verksamhet. (Se Ordförklaringar.) I det här sammanhanget förutsäger Jesus upprättandet av den kristna församlingen, som utgörs av smorda kristna, ”levande stenar”, som blir ”uppbyggda till ett andligt hus”. (1Pe 2:4, 5) I Septuaginta används det grekiska ordet ekklēsịa för att översätta det hebreiska ordet qahạl, som oftast återges med ”församling” och som många gånger syftar på hela Guds folk. (5Mo 23:3) I Apg 7:38 i den grekiska texten omtalas de israeliter som kallades ut ur Egypten ordagrant som en ”församling” (översatt med ”folk”). De kristna som Gud har ”utvalt ... ur världen” och ”kallat ... ut ur mörkret” omtalas på liknande sätt som ”Guds församling”. (Joh 15:19; 1Pe 2:9; 1Kor 1:2)

gravens: Eller ”Hades”, dvs. den bildliga plats dit människor kommer när de dör. (Se Ordförklaringar.) Bibeln talar om att de döda går in genom ”dödens portar” (Ps 107:18) och ”gravens port” (Jes 38:10), dvs. är underställda döden. Jesus lovar att graven ska besegras, och det innebär att gravens ”portar” ska öppnas och att de döda ska friges genom en uppståndelse. Hans egen uppståndelse bekräftar att detta löfte är sant. (Mt 16:21) Eftersom församlingen är byggd på Jesus, som kan befria dess medlemmar från döden, kan graven varken få makt över församlingen eller behålla dess medlemmar för alltid. (Apg 2:31; Upp 1:18; 20:13, 14)