Fotnot

”En annan grupp individer fruktades storligen av babylonierna, nämligen trollkarlar och trollkvinnor. Dessa var vanligen män och kvinnor som var vanställda på ett eller annat sätt eller som hade någon fysisk egenhet som fick grannarna att tro att de stod i nära förbund med djävlar och att de stundom tjänade såsom boningsplatser för ondskans makter. Eftersom de ägde mänskliga förståndsgåvor ansågs de ofta mera fördärvbringande än djävlarna själva. De var framför allt det ’onda ögats’ och den ’onda förtrollningens’ herrar, och de begagnade alla de metoder som prästerna använde, vilka drev ut djävlar, men de gjorde det med ont uppsåt och i syfte att skada. Prästerna var mästare i ’vit magi’ och trollkarlar och trollkvinnor i ’svart magi’. En besvärjelseformel som gjorde en sjuk människa frisk, när en präst uttalade den, vållade hennes död, när en trollkvinna uttalade den.” — Sidan 150 i boken Babylonian Life and History, 1925 års upplaga, av Sir E. A. Wallis Budge.