Bestämd artikel

En grammatisk term för vissa formord och ändelser som används i en del språk. Användningen varierar mycket mellan olika språk. På svenska kan ett substantiv ha både en fristående, framförställd bestämd artikel (den, det, de) och en bestämd slutartikel (flicka-n, flickor-na, barn-et, barn-en). Med hjälp av dessa artiklar kan man identifiera en viss person eller ett visst föremål eller visa att det man talar om redan är känt eller nämnt.

På koinégrekiska uttrycker man bestämd form med hjälp av en fristående, framförställd bestämd artikel (ho), som har vissa likheter med engelskans ”the”. Med hjälp av den kan man begränsa ett substantivs betydelse och identifiera någon eller något. Vi kan använda det grekiska ordet diạbolos som exempel. Det kan återges med ”förtalare”, och när det står i bestämd form syftar det på en bestämd person, djävulen (ho diạbolos, dvs. ”förtalaren”). Ibland står titeln Christọs i bestämd form (ho Christọs, dvs. ”Kristus”, ”Messias” i bestämd form). Denna konstruktion används tydligen för att rikta uppmärksamheten på Jesus uppgift som Messias. Den grekiska bestämda artikeln ändrar form beroende på genus, numerus och kasus. Artikeln kan i de flesta fall visa om ett substantiv står i maskulinum, femininum eller neutrum, om det är subjekt eller objekt osv. När man översätter en mening som innehåller en bestämd artikel kan man på svenska ibland behöva lägga till en preposition, som ”av” eller ”till”.

Om ett substantiv inte föregås av bestämd artikel på koiné kan det, beroende på sammanhanget och målspråket, återges med obestämd artikel, med ett adjektiv eller med en verbkonstruktion. När till exempel det grekiska ordet diạbolos inte står tillsammans med bestämd artikel kan det översättas med ”förtalare” eller ”förtala”. (Joh 6:70; 1Ti 3:11; Tit 2:3; för mer information om den grekiska bestämda artikeln, se Insikt i Skrifterna, band 1, s. 816, och The Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures, Appendix 7B, ”Features of Biblical Greek – the Article”.)