Hopp – har det verkligen någon inverkan?

NÄR Daniel var bara tio år hade han i ett års tid kämpat med cancer. Hans läkare och andra i hans omgivning hade gett upp hoppet, men själv vägrade han att göra det. Han trodde att han skulle nå vuxen ålder och bli forskare och få vara med om att få fram ett botemedel mot cancer. Han hade satt stort hopp till ett kommande besök av en läkare, som var specialist på att behandla just den cancerform som han led av. Men denne specialist blev på grund av dåligt väder tvungen att inställa sitt besök. Daniel tappade modet, och för första gången blev han apatisk, och inom bara några dagar dog han.

Fallet med Daniel berättades av en person som arbetade inom vården och som studerat vilken roll som hopp och hopplöshet spelar i förhållande till hälsan. Du kanske har hört talas om liknande fall. Det kan ha gällt en gammal människa som legat för döden, men som väldigt gärna velat uppleva något som hon länge sett fram emot, till exempel ett besök av någon kär anförvant eller kanske firandet av en årsdag. När detta sedan är över dör hon snabbt. Vad är det som sker i sådana fall? Kan hoppet verkligen vara en så stark kraft som somliga påstår?

Även om allt fler medicinska forskare menar att optimism, hopp och positiva känslor faktiskt har ett stort inflytande på en människas liv och hälsa, så är det inte alla som håller med om detta. Somliga forskare avfärdar alla sådana påståenden som ovetenskaplig folktro. De föredrar att tro att fysiska åkommor har strikt fysiska orsaker.

Att man är skeptisk till hoppets betydelse är naturligtvis inte något nytt. För tusentals år sedan svarade den grekiske filosofen Aristoteles så här, när han ombads att definiera vad hopp är: ”Hoppet är en dagdröm.” Och den amerikanske statsmannen Benjamin Franklin konstaterade på sin tid syrligt: ”Den som lever på hoppet får dö fastande.”

Vad är då sanningen om hopp? Är hopp alltid bara önsketänkande, ett sätt för människor att söka tröst i tomma drömmar? Eller finns det goda skäl att se hoppet som något mer, som något som vi alla behöver för vår hälsa och lycka, något som har en verklig grund och är till verklig nytta?

Varför behöver vi ha hopp?

HUR hade det gått om Daniel, den unge cancerpatient som nämndes i början av föregående artikel, hade kunnat bevara sitt starka hopp? Skulle han då ha kunnat besegra sin cancer? Skulle han ha levt i dag? Något sådant skulle nog inte ens de som ivrigast framhåller vikten av hopp våga påstå. Och detta är viktigt att komma ihåg. Hopp bör inte överreklameras. Det är inte något universalmedel.

Doktor Nathan Cherney varnade i en intervju i CBS News för faran att överdriva hoppets kraft, när man har med mycket sjuka patienter att göra: ”Vi har haft exempel på män som har förebrått sina hustrur och sagt att de inte har mediterat tillräckligt mycket eller att de inte har tänkt tillräckligt positivt.” Doktor Cherney tillade: ”Hela detta tänkesätt har skapat en illusion av att man kan kontrollera utvecklingen. Och det är som att säga till en människa, vars hälsa försämras, att hon inte har lyckats kontrollera sin tumör tillräckligt bra, och detta är inte rättvist.”

De som bekämpar en dödlig sjukdom är faktiskt mitt uppe i en mycket ansträngande och intensiv kamp. Att lägga skuld till deras redan tunga börda är helt visst det sista som deras anhöriga skulle vilja göra. Skall vi då dra slutsatsen att hoppet inte har något värde?

Inte alls. Samme läkare har till exempel specialiserat sig på palliativ vård, dvs. behandling som koncentrerar sig på att göra patientens liv lite lättare och behagligare under livets slutskede och inte på att direkt bekämpa sjukdomen eller ens söka förlänga livet. Sådana läkare tror fullt och fast på värdet av behandlingar som leder till ett gladare sinnestillstånd, till och med hos mycket sjuka människor. Det finns mycket som bevisar att hoppet kan göra detta och mer därtill.

Värdet av hopp

”Hoppet är effektivt som terapi”, försäkrar medicinjournalisten doktor W. Gifford-Jones. Han har granskat olika undersökningar som gjorts för att avgöra värdet av känslomässigt stöd till obotligt sjuka patienter. Detta slag av stöd antas hjälpa människor att bevara en mer hoppfull och positiv inställning. En undersökning som gjordes 1989 visade att patienter som fick sådant stöd levde längre. I en senare gjord undersökning var man emellertid inte lika bestämd på den punkten. Men undersökningar har bekräftat att patienter som får känslomässigt stöd inte drabbas lika ofta av depressioner och smärta som de som inte får det.

En annan gjord undersökning koncentrerade sig på vilken roll som optimism och pessimism spelade när det gäller kranskärlssjukdomar. Man gjorde en noggrann bedömning av en grupp på över 1 300 män när det gällde om de hade en optimistisk eller pessimistisk syn på livet. Vid en uppföljning tio år senare fann man att över 12 procent av dessa män hade drabbats av någon form av kranskärlssjukdom. Bland dessa var pessimisterna nästan dubbelt så många som optimisterna. Laura Kubzansky, en universitetslektor som forskar om hälsa och socialt beteende vid Harvard School of Public Health, säger: ”De flesta bevisen för påståendet att det är bra för hälsan att ’tänka positivt’ bygger på berättelser, men den här undersökningen ger några av de första faktiska medicinska bevisen för detta när det gäller hjärtsjukdomar.”

Vissa undersökningar har visat att de som tycker sig ha dålig hälsa faktiskt tillfrisknar långsammare efter en operation än de som tycker sig ha god hälsa. Till och med lång livslängd har förknippats med optimism. I en undersökning ville man ta reda på hur äldre människor påverkades av en positiv eller negativ syn på åldrandet. Efter att ha utsatts för flyktiga budskap, i vilka man förknippat åldrandet med ökad vishet och erfarenhet, fick de en spänstigare gång. Förbättringen motsvarade faktiskt resultatet av ett 12-veckors motionsprogram!

Varför verkar sådant som hopp, optimism och en positiv inställning vara bra för hälsan? Vetenskapsmän och läkare kanske ännu inte vet tillräckligt mycket om människans sinne och kropp för att kunna ge något slutgiltigt svar. Specialister som undersöker frågan kan dock komma med kvalificerade gissningar. En professor i neurologi föreslog till exempel: ”Det känns bra att vara glad och hoppfull. Det är ett behagligt tillstånd som inte skapar någon större stress, och detta får kroppen att må bra. Och det är ännu en av de saker som människor kan göra själva för att försöka hålla sig friska.”

Detta kanske verkar som något nytt och revolutionerande för vissa läkare, psykologer och forskare, men det är knappast något nytt för dem som studerar Bibeln. För närmare 3 000 år sedan blev den vise kung Salomo inspirerad att skriva: ”Ett glatt hjärta är god medicin, men en nedslagen ande torkar ut benen i kroppen.” (Ordspråksboken 17:22) Lägg märke till den balans som kommer till uttryck i den här versen. Det sägs inte att ett glatt hjärta skall bota alla åkommor, utan bara att det är ”god medicin”.

En berättigad fråga är faktiskt: Om hopp vore en medicin, vilken läkare skulle då inte ordinera det? Och nyttan av att ha hopp går mycket längre än till det som gäller hälsan.

Optimism, pessimism och ditt liv

Forskare har funnit att optimister har nytta av sin positiva syn på många olika sätt. De verkar prestera bättre i skolan, på arbetet och även inom idrotten. Man undersökte exempelvis ett lag kvinnliga löpare. Tränarna gjorde utförliga bedömningar enbart utifrån kvinnornas idrottsliga talanger. Samtidigt utfrågades kvinnorna själva, och man analyserade grundligt hur hoppfulla de var. Det visade sig att det gick mycket bättre att förutse hur kvinnorna skulle lyckas genom att se på hur hoppfulla de var än genom att se på tränarnas bedömningar. Varför har hoppet sådan kraft?

Man har lärt sig mycket genom att studera motsatsen till optimism, nämligen pessimism. Under 1960-talet gjorde man några oväntade upptäckter om djurs beteende, och detta fick forskare att mynta uttrycket ”inlärd hjälplöshet”. De upptäckte att människor också kan drabbas av någon form av detta syndrom. Försökspersoner som utsattes för ett obehagligt ljud fick till exempel veta att de kunde lära sig att få det att upphöra genom att trycka på en rad knappar. De lyckades stoppa oljudet.

En annan grupp fick veta samma sak, men när de tryckte på knapparna hände ingenting. Som du kan förstå utvecklade många i den gruppen en känsla av hjälplöshet. I senare försök tvekade de att göra något alls. De var övertygade om att det inte spelade någon roll vad de än gjorde. Men till och med i den gruppen vägrade optimisterna att ge efter för en sådan sinnesinställning.

Detta fick dr Martin Seligman, som var med om att utforma några av dessa tidiga experiment, att vilja ägna sig åt att studera optimism och pessimism. Han forskade i hur de människor tänkte som lätt såg sig själva som hjälplösa. Han drog slutsatsen att ett sådant pessimistiskt tänkesätt hämmar människor i mycket av det de företar sig eller att det rentav lamslår dem. Så här sammanfattar Seligman det pessimistiska tänkesättet och dess verkningar: ”Tjugofem års studium har övertygat mig om att vi, om vi som pessimisten, ständigt tror att motgångar är vårt fel, är bestående och kommer att undergräva allt vi gör, får fler motgångar än vad vi annars skulle ha fått.”

Sådana slutsatser kanske kan verka nya för somliga i våra dagar, men inte för dem som studerar Bibeln. Lägg märke till det här ordspråket: ”Förlorar du modet på nödens dag är din kraft begränsad.” (Ordspråksboken 24:10) Ja, Bibeln förklarar tydligt att modfälldhet med dess negativa tankar kommer att beröva dig kraft att handla. Men vad kan man då göra för att bekämpa pessimism och bli mer optimistisk och hoppfull?

[Bild på sidorna 4, 5]

Ett hopp kan betyda mycket

Man kan bekämpa pessimism

HUR betraktar du de motgångar du möter? Många experter menar att ditt svar på den frågan säger en hel del om huruvida du är optimist eller pessimist. Vi drabbas alla av svåra prövningar i livet, några av oss mer än andra. Men varför verkar somliga människor komma igen efter sådant, redo att ta nya tag, medan andra verkar ge upp redan efter relativt små motgångar?

Tänk dig att du söker arbete och går på en anställningsintervju, men blir inte anställd. Hur tänker du då på den här händelsen efteråt? Du kanske tar det hela mycket personligt och betraktar det som ett bestående problem och säger till dig själv: ”Det finns ingen som vill anställa en sådan som jag. Jag får aldrig något arbete.” Eller ännu värre, du skulle kunna låta detta enda bakslag färga din syn på varje sida av ditt liv och tänka: ”Jag är fullständigt misslyckad. Jag är inte till glädje för någon.” Detta är två exempel på en pessimistisk syn.

Att bekämpa pessimism

Hur kan man då bekämpa sådana negativa tankar? Det första viktiga steget är att lära sig att känna igen dem. Nästa steg är att bekämpa dem. Sök finna andra förnuftiga förklaringar. Är det verkligen sant att du blev avvisad för att ingen ville anställa dig? Eller var det kanske så att arbetsgivaren helt enkelt sökte någon med andra kvalifikationer?

Du kan få hjälp att inse vilka av dina pessimistiska tankegångar som är överreaktioner genom att se på de faktiska förhållandena. Innebär ett enda avslag verkligen att du är helt misslyckad, eller kan du tänka på andra områden i ditt liv där du har haft en viss framgång, till exempel i dina andliga strävanden, i ditt familjeliv eller i din vänkrets? Lär dig att ta dina dystraste tankegångar för vad de är: rena svartmålningen. Hur kan du egentligen veta att du aldrig skall få ett arbete? Men det finns mer du kan göra för att skjuta bort negativa tankar.

Ett positivt, målinriktat tänkande

På senare år har forskare utformat en intressant, men rätt snäv definition av hopp. De säger att hopp innebär att tro att man kan nå sina mål. Men som följande artikel visar inbegriper hopp faktiskt mycket mer än så. Definitionen här ovan verkar dock vara användbar på flera sätt i vårt eget liv. Den kan hjälpa oss att utveckla ett mer positivt, målinriktat tänkande.

Om vi skall tro att vi kan nå framtida mål, måste vi skaffa oss erfarenhet av att sätta upp mål och så nå dem. Om du tycker att du inte har en sådan erfarenhet, kan det vara bra att allvarligt tänka över de mål som du sätter upp för dig själv. För det första: Har du några mål? Det är bara alltför lätt att bli uppslukad av det dagliga livet med dess jäkt och stress och inte stanna upp och tänka efter vad vi egentligen vill få ut av livet och vad som betyder mest för oss. Denna praktiska princip att slå fast vad som bör komma först har redan för länge sedan blivit väl uttryckt i Bibeln: ”Skaffa er visshet i fråga om de viktigare tingen.” (Filipperna 1:10)

När vi väl har avgjort vad som är viktigast, blir det lättare att sätta upp vissa viktiga mål inom olika områden, till exempel i vårt andliga liv, vårt familjeliv och vårt förvärvsarbete. Men det är viktigt att vi till en början inte sätter upp för många mål och att varje mål är sådant att vi vet att vi lätt kan nå det. Om ett mål är alltför svårt att nå, kan det göra oss modfällda och få oss att ge upp. Därför är det ofta bra att dela upp ett stort långsiktigt mål i mindre kortsiktiga delmål.

”Man kan om man vill”, så lyder ett gammalt talesätt, som det verkar ligga en viss sanning i. När vi väl har satt upp olika mål måste vi ha viljan, önskan och beslutsamheten att försöka nå dem. Vi kan stärka den beslutsamheten genom att begrunda värdet av att nå våra mål och de belöningar vi då kommer att få. Det kommer naturligtvis att uppstå hinder på vägen, men vi måste se dem som utmaningar i stället för som återvändsgränder.

Men vi måste också tänka ut hur vi rent praktiskt skall kunna nå våra mål. Författaren C. R. Snyder, som har gjort en omfattande undersökning av värdet av att ha hopp, föreslår att man tänker ut många olika sätt att kunna nå ett mål. När ett sätt inte fungerar, kan man därför pröva ett andra och ett tredje osv.

Snyder rekommenderar också att man skall lära sig när det är dags att byta ut ett mål mot ett annat. Att grubbla över ett mål som är omöjligt att nå gör oss bara nedslagna. Men om vi ersätter det med ett mer realistiskt mål, får vi något nytt att hoppas på.

Bibeln innehåller ett belysande exempel på detta. Kung David ville gärna bygga ett tempel åt sin Gud, Jehova. Men Gud sade till David att det var hans son, Salomo, som skulle få detta privilegium. I stället för att försöka framhärda inför denna nedslående utveckling ändrade David sina mål. Han gick nu in för att samla in de medel och det material som hans son kunde behöva för att fullborda projektet. (1 Kungaboken 8:17–19; 1 Krönikeboken 29:3–7)

Även om vi lyckas bygga upp hopp i vårt eget liv genom att bekämpa pessimism och utveckla ett positivt målinriktat tänkande, är det ändå ett stort hinder på vägen. På vad sätt? Jo, mycket av den hopplöshet vi möter i den här världen kommer från faktorer som är helt utanför vår kontroll. När vi tänker på de överväldigande problem som drabbar mänskligheten – fattigdomen, krigen, orättvisorna och det ständigt överhängande hotet av sjukdom och död – hur kan vi då bevara en hoppfull inställning?

[Bild på sidan 7]

Om du inte får ett arbete du sökt, utgår du då ifrån att du aldrig kommer att få ett arbete?

[Bild på sidan 8]

Kung David var flexibel när det gällde sina mål

Var kan man finna ett verkligt hopp?

LÅT oss säga att du har en mycket invecklad apparat som har gått sönder. Det är många som annonserar och påstår sig kunna reparera den sortens apparater, men ibland verkar påståendena lite motsägande. Men tänk om du då får veta att en granne till dig är den uppfinningsrike man som för flera år sedan konstruerade apparaten och som gärna reparerar den åt dig gratis! Då är ditt val rätt givet, inte sant?

Jämför nu den där apparaten med din egen förmåga att hysa hopp. Om du upptäcker att du förlorar hoppet, som så många gör i dessa oroliga tider, vart skall du då vända dig för att få hjälp? Det är många som påstår sig kunna få dig att hysa hopp, men de oräkneliga förslagen kan vara förvirrande och motsägande. Så varför inte gå till honom som från början skapade människan med förmåga att hoppas? Bibeln säger att han ”inte är långt borta från någon enda av oss” och att han gärna vill hjälpa oss. (Apostlagärningarna 17:27; 1 Petrus 5:7)

En bredare definition av hopp

I Bibeln har ordet hopp en mycket djupare innebörd än den som läkare, vetenskapsmän och psykologer lägger i ordet. De ord i grundtexten som har översatts med ”hopp” betyder att vänta ivrigt och förvänta något gott. Hoppet består egentligen av två delar. Det inbegriper längtan efter något gott och grunden till att man tror att det skall förverkligas. Det hopp som Bibeln ger är inte bara ett önsketänkande. Det är fast grundat på fakta och bevis.

Hoppet är i detta avseende besläktat med tron, som inte får vara lättrogenhet utan som måste grundas på fakta. (Hebréerna 11:1) Bibeln skiljer dock på tro och hopp. (1 Korinthierna 13:13)

För att ta ett exempel: Om du ber en god vän om en tjänst, så hoppas du kanske att han skall hjälpa dig. Ditt hopp är inte ogrundat, eftersom du känner din vän väl och litar på honom, och du vet sedan tidigare att han är omtänksam och generös. Din tro och ditt hopp är nära förknippade, till och med beroende av varandra, men de är olika. Hur kan du ha ett sådant hopp när det gäller Gud?

Grunden för hopp

Jehova Gud är upphovet till verkligt hopp. På Bibelns tid kallades Jehova för ”Israels hopp”. (Jeremia 14:8) Allt tillförlitligt hopp hans folk hade kom från honom, och därför var han deras hopp. Ett sådant hopp var inte bara ett önsketänkande. Gud hade gett dem en säker grund för hoppet genom att han, under de århundraden han handlat med dem, hade gjort sig känd för att uppfylla sina löften. Josua, en av Israels ledare, sade till folket: ”Ni vet ... att inte ett enda av alla de goda ord som Jehova, er Gud, har talat till er har slagit fel.” (Josua 23:14)

Detta är fortfarande sant nu, tusentals år senare. Bibeln är full av Guds enastående löften och historiska vittnesbörd om att de har uppfyllts. Hans profetiska löften är så pålitliga att de ibland står återgivna som om de redan hade uppfyllts vid den tid då de gavs.

Det är därför som vi kan tala om Bibeln som en hoppets bok. När du studerar om hur Gud har handlat med människor, kommer du att få allt starkare skäl till att sätta ditt hopp till honom. Aposteln Paulus skrev: ”Allt som skrivits förr, det har skrivits till vår undervisning, för att vi genom vår uthållighet och genom trösten från Skrifterna skall ha hopp.” (Romarna 15:4)

Vilket hopp ger Gud?

När känner vi störst behov av hopp? Är det inte när vi ställs inför döden? Men för många är det just i sådana ögonblick, exempelvis när någon kär anförvant dör, som hoppet verkar mest gäckande. Vad kan när allt kommer omkring vara mer hopplöst än döden? Den förföljer obevekligt var och en av oss. Vi kan undgå den endast till en tid, men vi kan inte upphäva den. Bibeln kallar träffande döden för ”den siste fienden”. (1 Korinthierna 15:26)

Hur kan vi då få hopp inför döden? Jo, den bibelvers som kallar döden för den siste fienden säger också att denne fiende skall ”göras till intet”. Jehova Gud är starkare än döden. Det har han bevisat vid många tillfällen. Hur då? Genom att uppväcka de döda. Bibeln beskriver nio olika tillfällen, då Gud använde sin kraft till att föra döda människor tillbaka till liv.

Ett fint exempel på detta är när Jehova gav sin Son, Jesus, kraft att uppväcka dennes käre vän Lasarus, som varit död i fyra dagar. Jesus gjorde inte detta i hemlighet utan öppet, inför en skara åskådare. (Johannes 11:38–48, 53; 12:9, 10)

Du kanske undrar: Varför blev människor uppväckta, då de ju ändå till sist blev gamla och dog? Jo, därför att vi på grund av sådana här pålitliga berättelser om hur människor blev uppväckta kan ha mer än bara en önskan att våra nära och kära en gång skall få liv igen, vi har också skäl att tro det. Vi har med andra ord ett verkligt hopp.

Jesus sade: ”Jag är uppståndelsen och livet.” (Johannes 11:25) Jesus är den som Jehova skall ge kraft att uppväcka de döda över hela jorden. Jesus sade: ”Den stund kommer då alla som är i minnesgravarna skall höra hans [Kristi] röst och komma ut.” (Johannes 5:28, 29) Ja, alla som sover i graven har utsikten att bli uppväckta till liv på en paradisisk jord.

Profeten Jesaja målade följande gripande bild av uppståndelsen: ”Dina döda lever, deras kroppar uppstår igen. De som sover i jorden skall vakna och ropa av glädje, för din dagg är dagg av gnistrande ljus, och jorden skall låta de sedan länge döda födas igen.” (Jesaja 26:19, The New English Bible)

Är inte detta trösterikt? De döda är på den säkrast tänkbara platsen, likt ett ofött barn som är skyddat i sin mors livmoder. Ja, de som vilar i graven är fullständigt bevarade i den allsmäktige Gudens oändliga minne. (Lukas 20:37, 38) Och snart kommer de att föras tillbaka till liv i en lycklig och välkomnande värld, ungefär som när ett nyfött barn hälsas välkommet av en kärleksfull och förväntansfull familj. Det finns således hopp även inför döden.

Vad hoppet kan göra för dig

Paulus lär oss mycket om värdet av att ha hopp. Han talade om hoppet som en väsentlig del av en andlig vapenrustning, som en hjälm. (1 Thessalonikerna 5:8) Vad menade han med det? Jo, på Bibelns tid bar en soldat i strid en hjälm av metall, ofta över en mössa av filt eller läder. Tack vare hjälmen studsade de flesta slag mot huvudet tillbaka utan att vålla någon allvarlig skada. Vad ville Paulus belysa? Jo, precis som en hjälm skyddar huvudet, så skyddar hoppet sinnet, tankeförmågan. Om man har ett starkt hopp som är i linje med Guds vilja, kan man bevara sin sinnesfrid och behöver inte gripas av panik eller förtvivlan, när man möter svårigheter. Vem av oss behöver inte en sådan hjälm?

Paulus använde också en annan målande illustration för att beskriva ett hopp förknippat med Guds vilja. Han skrev: ”Detta hopp har vi som ett själens ankare, både säkert och fast.” (Hebréerna 6:19) Paulus, som överlevt flera skeppsbrott, visste värdet av ett ankare. När ett fartyg råkade ut för storm brukade sjömännen kasta i dess ankare. Om ankaret fick fäste i havsbottnen och höll emot, kunde fartyget rida ut stormen utan att driva mot kusten och krossas mot klipporna.

Om Guds löften för oss är ett ”säkert och fast” hopp, kan det hoppet på liknande sätt hjälpa oss att rida ut stormen i dessa kaotiska tider. Jehova lovar att det snart skall komma en tid då mänskligheten inte längre skall plågas av krig, brottslighet, sorg eller ens döden. (Se rutan på sidan 10.) Att hålla fast vid det hoppet kan hjälpa oss att undvika katastrof och ge oss den motivation vi behöver för att leva enligt Guds normer och inte ge efter för den kaotiska, omoraliska anda som är så utbredd i dagens värld.

Det hopp som Jehova ger gäller också dig personligen. Han vill att du skall få uppleva livet så som han avsåg att du skulle leva det. Han vill att ”alla slags människor skall bli räddade”. Hur då? För det första måste var och en ”komma till exakt kunskap om sanningen”. (1 Timoteus 2:4) Utgivarna av denna tidskrift vill uppmana dig att skaffa denna livgivande kunskap om sanningen i Guds ord. Det hopp som Gud därigenom ger dig är långt överlägset något hopp som den här världen kan ge.

Med ett sådant hopp behöver du aldrig känna dig hjälplös, eftersom Gud kan ge dig den styrka du behöver för att nå de mål du kan ha som är i enlighet med hans vilja. (2 Korinthierna 4:7; Filipperna 4:13) Är inte detta det slags hopp du behöver? Så fatta därför mod om du behöver ett hopp och har sökt efter ett. Det finns hopp. Du kan finna det!

[Ruta/Bild på sidan 10]

Varför vi kan hysa hopp

Följande tankar från Bibeln kan hjälpa oss att bygga upp vårt hopp:

◼ Gud utlovar en lycklig framtid.

Hans ord säger att jorden skall bli ett paradis, befolkat av ett lyckligt och enat människosläkte. (Psalm 37:11, 29; Jesaja 25:8; Uppenbarelseboken 21:3, 4)

◼ Gud kan inte ljuga.

Jehova Gud avskyr lögn av alla slag. Eftersom han är absolut helig eller ren, är det omöjligt för honom att ljuga. (Ordspråksboken 6:16–19; Jesaja 6:2, 3; Titus 1:2; Hebréerna 6:18)

◼ Gud har obegränsad kraft och makt.

Det är endast Jehova som är allsmäktig. Det finns inget i universum som kan hindra honom från att uppfylla sina löften. (2 Moseboken 15:11; Jesaja 40:25, 26)

◼ Det är Guds vilja att vi skall leva för evigt.

(Johannes 3:16; 1 Timoteus 2:3, 4)

◼ Gud ser hoppfullt på oss.

Han väljer att koncentrera sig på våra goda egenskaper och det goda vi söker göra och inte på våra fel och brister. (Psalm 103:12–14; 130:3; Hebréerna 6:10) Han hoppas att vi skall göra det som är rätt och blir glad när vi gör det. (Ordspråksboken 27:11)

◼ Gud lovar att hjälpa oss att nå de mål som är i enlighet med hans vilja.

Som Guds tjänare behöver vi aldrig känna oss hjälplösa. Till vår hjälp ger Gud oss frikostigt av sin heliga ande, den starkaste kraft som finns. (Filipperna 4:13)

◼ Att hoppas på Gud är aldrig förgäves.

Eftersom han är fullständigt pålitlig, kommer han aldrig att göra oss besvikna. (Psalm 25:3)

[Bild på sidan 12]

Precis som en hjälm skyddar huvudet, så skyddar hoppet sinnet

[Bild på sidan 12]

Likt ett ankare kan ett fast grundat hopp ge stabilitet

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från René Seindal/Su concessione del Museo Archeologico Regionale A. Salinas di Palermo