Frågor från läsekretsen

● I 1 Moseboken 7:2 får Noa denna befallning (enl. AV): ”Av varje rent djur skall du taga till dig sju och sju, hannen och hans hona.” Detta skulle betyda sju av varje ren art, men en del nutida översättningar säger här ”sju par”, vilket skulle innebära fjorton rena djur av varje art. Vilket är korrekt? — C. M., Förenta staterna.

Det ursprungliga hebreiska uttrycket lyder ordagrant ”sju sju”. Hebreiskan antyder ofta en fördelning eller ”distribution” genom att bara upprepa antalet eller siffran i fråga. Harper’s Introductory Hebrew Method and Manual (en handbok i hebreiska) säger, när den behandlar 1 Moseboken 7:2, 9, på sidan 176: ”Ord upprepas ofta för att uttrycka det distributiva förhållandet.” Under rubriken ”Räkneordens syntax” påpekar även Gesenius’ Hebrew Grammar (Hebreisk grammatik), andra amerikanska upplagan, på sidan 409, att ett sätt att ange ett distributivt förhållande är att upprepa räkneordet. De upprepade siffrorna skall inte läggas samman, utan de anger endast en fördelning eller distribution.

I 2 Samuelsboken 21:20 läser vi om en jätte med sex fingrar på var hand och sex tår på var fot. Hebreiskan upprepar siffran ”sex”, inte för att därmed säga att varje hand har sex par fingrar, dvs. tolv fingrar, eller att varje fot har sex par tår, dvs. tolv tår. Räkneordet upprepas, därför att det är fråga om en fördelning, och upprepningen visar detta. Vidare talar 4 Moseboken 13:3 och Josua 3:12 om att sända eller taga en man från var stam, och hebreiskan säger ordagrant ”en man en man” och upprepar sålunda siffran för att visa ett distributivt förhållande och inte för att ange att det rörde sig om ett par män, dvs. två, från var stam. I 4 Moseboken 34:18, där det ges en befallning att taga en hövding eller furste ur var stam, säger hebreiskan ordagrant ”en furste en furste”, vilket visar det distributiva förhållandet och inte avser två furstar.

I 1 Moseboken 7:2 innebär således inte upprepningen av räkneordet sju, att det här är fråga om sju par eller fjorton rena djur, utan uttrycket innebär att sju av varje art togs ut. I verserna 9 och 15 av samma kapitel upprepas siffran ”två”, men de nutida översättningar som säger ”sju par” i vers 2 säger inte ”två par” i verserna 9 och 15, vilket konsekvensen kunde fordra. Innebörden i dessa verser är tydligt och klart den, att de orena djuren gick in i arken ”två och två”. Vers 2 visar likaledes att de rena djuren togs in i arken ”sju och sju”, så som uttrycket återges i Nya Världens översättning av de hebreiska skrifterna, liksom i 1878 års sv. övers. (1917 har däremot ”sju par”.) Några menar, att uttrycket måste åsyfta sju par, eftersom det efter ”sju” heter ”hannen och hans hona”, vilket skulle kräva ett jämnt tal, om var hanne hade sin egen hona. Orden i 1 Moseboken 8:20 (NW) visar emellertid, att ”några av alla de rena djuren och av alla de rena flygande varelserna” offrades såsom brännoffer, när Noa kom ut ur arken. Han behövde inte skilja ett par åt för att göra detta, då han tog tre par och ett extra djur in i arken, ty det extra djuret kunde användas till offer. Detta framhålls i boken ”New Heavens and a New Earth”, sid. 102, par. 3.