Nu är vår syster inte ensam längre. Visserligen har hon under alla dessa fem år predikat och stått fast för sanningen trots sin ensamhet, men nu får hon besök fyra gånger i månaden av goda vänner, edra tidskrifter som skickas från Brooklyn, och hon har skrivit till avdelningsexpeditionen att hon är mycket glad och lycklig över att få sin kraft förnyad. Detta är alltså de vitträckande verkningarna av ert goda arbete där i Brooklyn och ett exempel på vad som händer överallt i världen, ty ”Jehova känner dem som tillhöra honom”.

Frågor från läsekretsen

Ett mål som nyligen förevarit i Chicago och som rörde Jehovas vittnen och deras ståndpunkt i fråga om blodtransfusioner gav orsak till många kommentarer i den amerikanska pressen och bland folk i allmänhet. Många frågor framställdes. De som återges här nedan var de vanligaste och kom från skilda håll. Vi återger dem jämte svaren, då denna fråga ju är aktuell även i Sverige.

● Vilka skäl mot blodtransfusion kan anföras från Skriften?

Jehova ingick förbund med Noa efter floden, och däri ingick detta bud: ”Kött, som i sig har sin själ, det är sitt blod, skolen I icke äta.” (1 Mos. 9:4) Den lag som gavs genom Mose innehöll dessa restriktioner: ”Intet fett och intet blod skolen I förtära.” ”Och intet blod skolen I förtära.” ”Om någon av Israels hus eller av främlingarna som bo ibland dem förtär något blod, så skall jag vända mitt ansikte mot honom som förtär blodet och utrota honom ur hans folk. Ty allt kötts själ är i blodet, och jag har givit eder det till altaret, till att bringa försoning för edra själar; ty blodet är det som bringar försoning genom själen som är däri [för själen, KJ], Ty det är allt kötts liv; dess blod är för dess liv. Därför sade jag till Israels barn: I skolen icke äta blodet av något slags kött.” (3 Mos. 3:17; 7:26; 17:10, 11, 14 [vers 14 enl. KJ] ; 19:26) Och i de grekiska skrifterna lyder föreskriften för de kristna: ”Ty den heliga anden och vi själva hava funnit det gott att icke lägga någon ytterligare börda på eder, med undantag av dessa nödvändiga ting: att ni avhålla eder från sådant som offrats åt avgudar och från blod och från sådant som dödats utan att blodet fått rinna av och från otukt.” — Apg. 15:19, 20, 28, 29; 21:25; NW.

● Gäller inte de här ovan citerade förbuden endast blod av djur och inte människoblod?

Jehova föreskrev förvisso inte för sitt folk att de skulle låta blodet rinna av människokroppar, innan de åt dessa, av det enkla skälet att han aldrig givit någon tillåtelse till kannibalism. Fastän de anförda skriftställena talar om djurens blod i första hand, så får man dock inte förbise att föreskriften lydde: ”Intet blod skolen I förtära”, ”I skolen icke äta blodet av något slags kött”. Detta inbegriper mänskligt kött. Djurens blod var avsett ”att bringa försoning för edra själar”. Och ändå visade Paulus, att detta blod av offerdjur inte åstadkom någon verklig försoning, utan endast förebildade Jesu blod. Om det förebildliga blodet av djur var heligt, hur mycket mer måste då inte det motbildliga människoblodet vara det! Som bevis för att förbudet inbegrep människoblod lägger vi märke till vad som hände, då tre män riskerade livet för att skaffa vatten åt den törstige David: ”Men David ville icke dricka det, utan göt ut det såsom ett drickoffer åt HERREN. Han sade nämligen : ’Gud låte det vara fjärran ifrån mig, att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod, som hava vågat sina liv? Ty med fara för sina liv hava de burit det hit.’” (1 Krön. 11:17—19) Eftersom vattnet hade anskaffats med risk för att människoliv skulle gå till spillo, räknade David det som människoblod och tillämpade på det den gudomliga lagen angående allt blod, nämligen att det skulle utgjutas på marken. ”Men blodet skolen I icke förtära; I skolen gjuta ut det på jorden såsom vatten.” — 5 Mos. 12:16, 23, 24.

● När nu blodgivaren inte dör och intet liv går förlorat, varför gäller då Skriftens förbud också blodtransfusioner?

Vi hänvisar till svaret på närmast föregående fråga och frågar i vår tur: Dog de tre männen som skaffade vattnet åt David? Nej. Ansåg då David detta vara någon förmildrande omständighet, som gav honom frihet att dricka det vatten som han betraktade som likvärdigt med människoblod? Nej. Om den skapelse som blodet kommer från dör eller inte dör gör ingenting till saken. Förbudet gällde att föra in blod i organismen, och detta enkla faktum kan inte ändras genom påhittigt resonemang och underfundig världslig vishet.

● Då de kristna ju inte är underställda Mose lag, som innehöll dessa förbud mot användningen av blod, varför skall då vi vara bundna av dessa förordningar?

Förbudet mot att använda blod gällde innan Mose lag blev given, ty det utfärdades flera hundra år tidigare, vilket omtalas i 1 Moseboken 9:4. Det upprepades