Frågor från läsekretsen
● I Matteus 19:23, 24 sägs det att Jesus sade till sina lärjungar: ”Jag säger eder i sanning, att det blir svårt för en rik man att komma in i himmelriket. Återigen säger jag eder: Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik man att komma in i Guds rike.” (NW) Är detta en dålig översättning, såsom det påstås i en kort artikel som var införd i tidskriften The American Mercury under rubriken ”Hur översättaren gick till väga” och som löd så här:
”Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik man att ingå i Guds rike. Dessa ord från Skriften har citerats millioner gånger, men det är en felöversättning från den ursprungliga grekiskan. En sådan idé som att en kamel skulle komma igenom ett nålsöga väckte eftertanke. Evangeliets ursprungliga grekiska text talade emellertid rätt och slätt om hur svårt det vore för ett rep att komma igenom ett nålsöga. Den grekiska motsvarigheten till ’rep’ är ka’milos, men ett annat grekiskt ord, ka’melos, betyder kamel. Den man som översatte evangeliet till latin förväxlade de båda orden — och från den latinska översättningen har hans felaktiga ord överförts till världens alla andra språk.”
Denna artikel grundar sig otvivelaktigt på George M. Lamsas översättning (till engelska) The New Testament According to the Eastern Text Translated from Original Aramaic Sources (Nya testamentet enligt den östliga texten, översatt från ursprungliga arameiska källor), som kom ut år 1940. I Matteus 19:24 heter det i hans översättning: ”Åter säger jag eder: Det är lättare för ett rep att komma igenom ett nålsöga än för en rik man att ingå i Guds rike.” Det finns en fotnot till ordet ”rep”, som lyder: ”Det arameiska ordet gamla betyder rep och kamel.” Inför valet mellan rep och kamel valde Lamsa att återge ordet med ”rep”. Det finns emellertid andra översättningar till engelska från syriskan, som är nära besläktad med arameiskan. Hur återger de Matteus 19:24? Charles Cutler Torreys översättning, som kallas The Four Gospels (De fyra evangelierna) och utgavs år 1933, lyder så här: ”Åter säger jag: Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik man att ingå i Guds rike.”
Dr James Murdocks översättning, som kallas The New Testament — A Literal Translation from the Syriac Peshitto Version (Nya testamentet — en ordagrann översättning från den syriska Peschittaöversättningen) och utkom år 1893, lyder så: ”Och åter säger jag eder: Det är lättare för en kamel att komma igenom hålet i en nål än för en rik man att ingå i Guds rike.”
Vi har alltså två moderna översättningar som föredrar betydelsen ”kamel” framför betydelsen ”rep”. Artikeln i The American Mercury låter oss förstå att det skulle ha skett en förväxling mellan de grekiska orden ka’milos och ka’melos. För att få klarhet på denna punkt går vi till ett grekisk-engelskt lexikon av Liddell och Scott, utgivet i ny upplaga år 1948 av H. S. Jones och Roderick McKenzie. Vi slår där upp det grekiska ordet ka’milos. Lexikonet säger att ordet ka’milos betyder rep, men det påpekar att ordet ka’milos ”kanske bildats för att åstadkomma en förbättring av texten i satsen ’Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik man att ingå i Guds rike’. — Matteus 19:24.”
De äldsta grekiska handskrifter som finns av Matteus’ evangelium är den sinaitiska handskriften, Vatikanhandskriften nr 1209 och den alexandrinska handskriften. I alla dessa tre handskrifter förekommer det grekiska ordet ka’melos, som betyder ”kamel”, och inte ka’milos, som betyder ”rep”. Aposteln Matteus anses ursprungligen ha skrivit sin skildring av Jesu liv på hebreiska eller arameiska och sedan själv ha översatt denna skildring till grekiska. Han visste alltså exakt vad Jesus sade och menade, och därför visste han vilket grekiskt ord som var det rätta att bruka i denna vers. Han använde ordet ka’melos, vilket framgår av de äldsta av de grekiska handskrifterna som blivit bevarade till vår tid.
Vi har därför goda skäl till att tro att lydelsen i Nya Världens översättning är den rätta. Det är inte lätt för en kamel att med sina långa ben, sin puckel och sin långa hals komma igenom ett bokstavligt nålsöga. Folk skulle driva gäck med tanken att en kamel skulle försöka göra det. Stört omöjligt! skulle de säga. Genom att göra bruk av en sådan orimlig illustration ville Jesus lära oss en läxa som gällde materialismen och varna oss för den fara som denna innebär. Han ville ha sagt, att hur omöjligt det än var för en kamel att komma igenom ett bokstavligt nålsöga, så var möjligheten ännu mindre för en rik man att komma in i Guds rike och behålla sina rikedomar.
● På sidan 64 i boken You May Survive Armageddon into God’s New World (Ni kan få överleva Harmageddon in i Guds nya värld) heter det: ”Jehova kommer att dölja dem och rädda dem, inte bara genom denna första del av den universella striden, kristenhetens tillintetgörelse, utan ända till stridens slut, in i sin nya värld.” Vad kommer att markera Harmageddons utbrott? — W. T., USA.
Sådana förebilder till Harmageddonstriden som det otrogna Jerusalems tillintetgörelse år 607 f. Kr. och likaså år 70 e. Kr. ger vid handen att den otrogna kristenheten, som framställdes i bild genom det otrogna Jerusalem, tillsammans med all annan djävulsreligion blir den första delen av Satans tingens ordning som kommer att gå under i Harmageddonstriden. Andra delar av det system som Satan byggt upp kommer Jehova att manövrera så att de i grund förgör denna otrogna religiösa del, på samma sätt som Babylon blev brukat till att störta det otrogna Jerusalem år 607 f. Kr. och romarväldet manövrerades till att jämna det avfälliga Jerusalem med marken år 70 e. Kr.
Vi har också bilden av hur Gog angriper den nya världens samhälle och hur detta påkallar Jehovas avgörande motangrepp mot Gog eller Satan, djävulen, vilket också hör med till händelserna vid början av Harmageddonstriden. När vi nu tar alla dessa ting i betraktande, framgår det, att samtidigt med Gogs angrepp mot den sanna religionen kommer vissa delar av hans tingens ordning, som utgör denna världen, att sätta in angrepp mot religionen i allmänhet, inbegripet den falska religionen, och vid den tidpunkten kommer Jehovas vrede över angreppet mot hans sanna folk att utlösa Harmageddonstriden. Jehovas organisation, där den sanna religionen utövas, skall naturligtvis inte falla och gå under i dessa angrepp, men kristenhetens och hednavärldens trolösa religiösa system kommer att göra det, och därför kan man med rätta tala om den trolösa kristenhetens och andra falska religionssystems undergång såsom början till Harmageddon; de blir de första som faller i detta krig.
Ytterligare upplysningar i detta ämne finns i Vakttornet för 15 januari 1954 (sidan 35), 1 mars 1954 (sidan 113) och 15 november 1954 (sidorna 524 och 525).
● Tabellen över betydelsefulla historiska årtal i slutet av boken ”New Heavens and a New Earth” [finns också i Vakttornet för 1 juli 1951, sidan 306] visar att Abraham föddes år 2018 f. Kr., och därvid citeras 1 Moseboken 11: 26: ”Och Tera levde vidare i sjuttio år, varefter han blev fader till Abram [Abraham], Nahor och Haran.” (NW) Men visar inte detta att Tera var sjuttio år då Abraham föddes? Och eftersom Tera var sjuttio år gammal år 2078 f. Kr., skulle då inte det året vara Abrahams födelseår? — M. B., USA.
Medan Abraham ännu befann sig i Ur, bjöd Jehova honom att draga bort till ett land som Gud skulle visa honom. Han begav sig åstad till detta land, Kanaan, åtföljd av sin far, Tera. När de kom till Haran, slog de läger en tid där; och där dog Tera i en ålder av 205 år. Vid den tiden var emellertid Abraham sjuttiofem år, enligt vad bibeln säger oss. (1 Mos. 11:32; 12:4) Detta innebär att Tera var 130 år när Abraham föddes, inte sjuttio år. Det är riktigt att Tera började föda söner i sitt sjuttionde år, och det är också riktigt att Abraham nämns först i uppräkningen av hans tre söner, men det behöver inte med nödvändighet betyda att han var den förste av de tre som föddes. Att påstå att han var den förste skulle vara att säga att bibeln har fel, då den anger att Abraham var sjuttiofem år när hans far dog vid 205 års ålder. Det finns andra, som på grund av sin framträdande ställning eller sin trohet namnges först, då en mans avkomlingar uppräknas, fastän de inte var förstfödda. När Abrahams söner uppräknas, nämns Isaks namn före den äldre sonens, Ismaels: ”Abrahams söner voro Isak och Ismael.” (1 Krön. 1:28) Likaså nämns Sem först bland Noas söner, fastän omständigheterna ger vid handen att Jafet var Noas förstfödde. Vi ser alltså att den ordning, i vilken avkomlingarna nämns, inte alltid grundar sig på dessas ålder, och vi vet att den inte gjorde det i fråga om Teras söner, vilket framgår av andra framställningar i bibeln.