Kapitel 5

Den frihet Jehovas tillbedjare åtnjuter

1, 2. a) Vad slags frihet gav Gud det första människoparet? b) Nämn några av de lagar som styrde deras verksamhet.

NÄR Jehova skapade det första människoparet, åtnjöt de en frihet som var vida överlägsen någon frihet människor kan åtnjuta i våra dagar. Deras hem var ett paradis. Deras glädje av livet fördärvades inte av några sjukdomar. Döden lurade inte på dem. Men det var viktigt att de visade respekt för Guds lagar, om de skulle få fortsätta att åtnjuta en sådan frihet.

² Några av dessa lagar kanske inte hade uttryckts i ord, men Adam och Eva var skapade på ett sådant sätt att det bara var naturligt för dem att lyda dem. Aptit utgjorde därför signalen till att de behövde äta; törst att de behövde dricka. Solens nedgång fick dem att vilja skaffa sig behövlig vila och sömn. Jehova talade också till dem och gav dem i uppdrag att arbeta. Det uppdraget var faktiskt en lag, eftersom det skulle styra deras verksamhet. Men den lagen var nyttig och hälsosam! Den gav dem ett arbete som skulle vara mycket tillfredsställande och som skulle göra det möjligt för dem att fullt ut använda sina förmågor på ett sätt som var sunt. De skulle frambringa barn och utöva herravälde över jordens djurliv, och så småningom skulle de utvidga paradiset till att omfatta hela jorden. (1 Mos. 1:28; 2:15) Gud betungade dem inte med onödiga detaljer. De hade stor frihet att fatta beslut. Vad mer kunde man begära?

3. Hur kunde Adam ha fått hjälp att på ett förståndigt sätt använda sin frihet att fatta beslut?

³ När Adam fick privilegiet att fatta beslut, så innebar detta naturligtvis inte att alla hans beslut, oavsett vad de gick ut på, automatiskt skulle leda till goda resultat. Hans frihet att fatta beslut förde med sig ansvar. Adam kunde lära av att lyssna till sin himmelske Fader och av att iaktta hans verk, och Gud hade gett honom intelligens, så att han skulle kunna tillämpa det han hade lärt sig. Eftersom Adam skapades ”till Guds avbild”, var det naturligt för honom att vilja återspegla Guds egenskaper när han fattade beslut. Om han verkligen uppskattade vad Gud hade gjort för honom och önskade behaga Gud, så skulle han säkert vara noga med att göra detta. — 1 Mos. 1:26, 27; jämför Johannes 8:29.

4. a) Berövades Adam sin frihet genom den restriktiva befallning han fick? b) Varför var detta krav lämpligt?

⁴ Som en påminnelse om människans beroende av sin Skapare och livgivare ålade Jehova honom detta: ”Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta, men av kunskapens träd på gott och ont skall du inte äta, ty när du äter av det, skall du döden dö [oundvikligen dö, NW].” (1 Mos. 2:16, 17) Berövade den lagen människan frihet? Absolut inte. Adam hade frihet att lyda eller inte lyda. Förbudet lade inte på honom någon börda. Han hade ett överflöd av mat utan att behöva röra detta enda träd. Men det var bara på sin plats att han insåg att jorden han bodde på tillhör Gud och att Gud såsom Skaparen är den rättmätige härskaren över sin skapelse. — Ps. 24:1, 10.

5. a) Hur förlorade Adam och Eva den underbara frihet de hade? b) Vad var det som kom i stället, och hur har vi blivit påverkade?

⁵ Men vad hände? En ängel som drevs av självisk ärelystnad bedrog Eva genom att ge sig ut för att vara en sann vägledare och övertyga henne om något som var i strid med Guds vilja. I stället för att lyda sin Fader gjorde Adam gemensam sak med Eva i överträdelse. Genom att försöka få tag i något som inte tillhörde dem förlorade Adam och Eva den underbara frihet de hade åtnjutit. Synden blev herre över dem, och som Gud hade sagt väntade dem oundviklig död. Vad ärvde deras efterkommande som en följd av detta? Synd som yttrade sig i en medfödd benägenhet att vilja göra det som var orätt, i svagheter som gör en mottaglig för sjukdom och i att man till slut försämras genom åldrande. Och död. Den nedärvda böjelsen att vilja göra det som är orätt, som förstärkts genom satanisk påverkan, har skapat ett samhälle där livet har blivit otryggt och vanskligt för alla. Detta utgör verkligen en kontrast till den frihet som Gud från början gav mänskligheten! — Rom. 5:12; Job 14:1; Upp. 12:9.

VAR MAN KAN FINNA FRIHET

6. a) Var kan man finna verklig frihet? b) Vad var det för slags frihet Jesus talade om i Johannes 8:31, 32?

⁶ Med tanke på förhållandena i våra dagar är det inte så konstigt att människor längtar efter större frihet än vad de har. Men var kan man finna verklig frihet? Jesus Kristus sade: ”Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria.” (Joh. 8:31, 32) Denna frihet är inte det begränsade slags frihet som människor hoppas på, när de förkastar en politisk härskare eller styrelseform till förmån för en annan. Den går i stället till roten med människors problem. Vad Jesus dryftade var frihet från synd, slavisk träldom under synden. (Se Johannes 8:24, 34—36.) Om en människa blir en sann Jesu Kristi lärjunge, leder detta därför till en märkbar förändring i hennes liv, till en frigörelse.

7. a) I vilken bemärkelse kan vi då bli befriade från synd nu? b) Vad måste vi göra för att ha den friheten?

⁷ Detta innebär inte att sanna kristna nu inte längre märker verkningarna av den medfödda benägenheten att vilja synda. Det är tvärtom så att de just därför har en kamp. (Rom. 7:21—25) Men om en människa verkligen lever i enlighet med det Jesus lärde, kommer hon inte längre att vara en eländig slav under synden. Synden kommer inte längre att vara som en kung för henne, som ger befallningar som hon lyder. Hon kommer inte längre att vara insnärjd i ett levnadssätt som saknar mening och som ger henne ett plågat samvete. Hon kommer att åtnjuta ett rent samvete inför Gud, därför att hennes tidigare synder har förlåtits på grundval av hennes tro på Kristi offer. Syndfulla böjelser kanske försöker göra sig gällande, men när hon vägrar att ge efter för dem därför att hon erinrar sig Kristi rena lära, så visar hon därigenom att synden inte är herre över henne. — Rom. 6:12—17.

8. a) Vilken ytterligare frihet ger oss sann kristendom? b) Hur bör detta påverka vår inställning till världsliga härskare?

⁸ Som kristna åtnjuter vi stor frihet. Vi har blivit befriade från falska lärors inflytande, från slaveri under vidskepelse och slaveri under synd. De storslagna sanningarna om de dödas tillstånd och uppståndelsen har befriat oss från den paniska skräck för en våldsam död, som får människor att tysta ner sina samveten. Kunskapen om att ofullkomliga mänskliga regeringar kommer att ersättas av Guds rättfärdiga rike befriar oss från hopplöshet. Men en sådan frihet gör inte att vi har rätt att nonchalera lagarna eller visa bristande respekt för de styrande, därför att vi utgår ifrån att denna gamla ordning snart skall försvinna. — 1 Petr. 2:16, 17; Tit. 3:1, 2.

9. a) Hur hjälper Jehova oss kärleksfullt att åtnjuta det största mått av frihet som människor nu kan äga? b) Hur kan vi, när vi fattar beslut, visa att vi är på det klara med vad som blev resultatet av att Adam missbrukade sin frihet?

⁹ Jehova låter oss inte göra misstag och pröva oss fram för att komma underfund med vilket som är det bästa sättet att leva på. Han vet hur vi är skapade, vad som kommer att skänka oss sann tillfredsställelse och en känsla av egenvärde och vad som i längden kommer att vara bäst för oss. Han känner också sitt eget tidsschema för att utföra sitt uppsåt och vet därför vilken verksamhet som är bäst för oss att ägna oss åt. Han känner också till vilka tankar och vilket uppförande som kan förnedra en människa eller fördärva hennes relationer till andra och till och med göra att hon blir avstängd från Guds rikes välsignelser. Han upplyser oss kärleksfullt om dessa ting genom bibeln och genom sin synliga organisation. (Gal. 5:19—23; Mark. 13:10; jämför 1 Timoteus 1:12, 13.) Sedan är det vår sak att använda vår gudagivna fria vilja för att avgöra hur vi skall påverkas. Om vi har tagit bibelns berättelse till hjärtat om hur Adam förlorade den frihet som gavs mänskligheten i början, kommer vi att fatta dessa beslut förståndigt. Vi kommer då att visa att vi framför allt är intresserade av att äga ett gott förhållande till Jehova.

ATT HA BEGÄR EFTER ETT ANNAT SLAGS FRIHET

10. Vad slags frihet har somliga som bekänt sig vara kristna traktat efter?

¹⁰ Ibland händer det att ungdomar som uppfostrats som Jehovas vittnen, och också andra som inte är så unga, börjar tycka att de vill ha ett annat slags frihet. Världen kanske förefaller glamorös, och ju mer de tänker på det, desto starkare blir deras önskan att göra sådant som världsmänniskor gör. De kanske inte planerar att bli höga av narkotika, att dricka för mycket eller att begå otukt. Men efter skolan eller arbetet börjar de vara tillsammans med världsliga kamrater. De vill naturligtvis bli accepterade av sina nya kamrater, och därför börjar de efterlikna deras tal och uppförande. — 3 Joh. v. 11.

11. Varifrån kommer ibland frestelsen att göra detta?

¹¹ Ibland kan någon som bekänner sig tjäna Jehova locka en att hänge sig åt ett världsligt uppförande. Det var vad som hände i Eden, när Satan förledde Eva och Eva sedan uppmanade Adam att göra gemensam sak med henne. Det var också så bland de första kristna, och samma sak händer i våra dagar. Sådana personer älskar ofta spänning, och de har begär efter sådant som skänker intensiv njutning. De uppmanar andra att ”ha lite kul”. De ”lovar dem frihet”, medan de själva är ”fördärvets slavar”. — 2 Petr. 2:18, 19.

12. a) Vad är de sorgliga resultaten av ett världsligt uppförande? b) Varför envisas de som blir indragna i ett sådant uppförande att fortsätta med det, även om de vet vad utgången kommer att bli?

¹² Det är ingen trevlig frukt. Otillåten sex leder till känslomässigt kaos. Det kan också föra med sig sjukdom, oönskat havandeskap och eventuellt ett upplöst äktenskap. (Ords. 6:32—35; 1 Kor. 6:18; 1 Tess. 4:3—8) Drogmissbruk kan leda till att man blir lättretlig, talar sluddrigt, ser suddigt, får yrsel, nedsatt andningsförmåga och hallucinationer. Det kan rentav leda till döden. (Jämför Ordspråksboken 23:29—35.) Det kan leda till beroende, vilket i sin tur kan leda till brottslighet för att få pengar till vanan. De som blir indragna i ett sådant uppförande vet vanligtvis vad utgången kan bli. Men deras begär efter spänning och sinnlig njutning får dem att sluta till sina sinnen för konsekvenserna. De intalar sig att det är frihet, men när det är för sent upptäcker de att de är syndens slavar, och vilken grym herre är inte synden! Att resonera om saken nu kan bidra till att skydda oss från att råka ut för något sådant. — Gal. 6:7, 8.

VAR PROBLEMEN BÖRJAR

13. a) Hur väcks ofta de begär som leder till dessa problem? b) Vems sätt att betrakta saken behöver vi för att förstå vad som är ”dåligt umgänge”? c) Framhåll Jehovas uppfattning, när du besvarar de frågor som finns i slutet av paragrafen. Kommentera bara en fråga åt gången.

¹³ Stanna upp och reflektera över var dessa problem ofta börjar. Bibeln förklarar: ”Var och en prövas genom att dras och lockas av sitt eget begär. Sedan, när begäret har blivit fruktsamt, föder det synd; när synden i sin tur är fullbordad, frambringar den död.” (Jak. 1:14, 15) Men hur väcks dessa begär? Genom det som går in i sinnet, till exempel genom umgänge med människor som inte tillämpar bibelns principer. Vi vet naturligtvis alla att vi bör undvika ”dåligt umgänge”. Men frågan är: Vilket umgänge är dåligt? Hur betraktar Jehova saken? Att resonera om följande frågor och skriftställen bör hjälpa oss att komma fram till rätta slutsatser.

Betyder det förhållandet att vissa människor verkar vara hederliga att de är bra umgänge? (Jämför 1 Moseboken 34:1, 2, 18, 19.)

Kan deras samtal, och kanske deras skämt, visa om vi hör hemma i deras nära umgänge? (Ef. 5:3, 4)

Har vi orsak att känna oss oroliga, om det råkar vara så att de inte tror likadant som vi gör angående Guds uppsåt? (Jämför 1 Korintierna 15:12, 32, 33.)

Hur skulle Jehova känna det, om vi valde att umgås med människor som inte älskar honom? (Jämför 2 Krönikeboken 19:1, 2.)

Hur kan vi, trots att vi arbetar eller går i skolan tillsammans med icke troende, visa att vi inte väljer dem som kamrater? (1 Petr. 4:3, 4)

Att se på TV och läsa böcker, tidskrifter och tidningar är också sätt att umgås med andra. Vad för slags material, som kommer från dessa källor, bör man särskilt vara på sin vakt emot i dessa tider? (Ords. 3:31, NW; Jes. 8:19; Ef. 4:17—19)

Vad säger vårt val av umgänge Jehova i fråga om vad slags människor vi är? (Ps. 26:1, 4, 5; 97:10)

14. Vilken storslagen frihet ligger framför dem som troget tillämpar Guds ords råd nu?

¹⁴ Guds nya ordning ligger omedelbart framför oss. Genom hans rike kommer mänskligheten att befrias från Satans förslavande inflytande och hela hans onda tingens ordning. Så småningom kommer alla syndens verkningar att avlägsnas från mänskligheten. Evigt liv i paradiset kommer att ligga framför den. Frihet som är i fullständig harmoni med ”Jehovas ande” kommer till slut att åtnjutas av hela skapelsen. (2 Kor. 3:17) Vore det förnuftigt att riskera att förlora allt detta därför att vi nu tar lätt på Guds ords råd? Må vi alla, genom det sätt varpå vi nu utövar vår kristna frihet, tydligt visa att det vi verkligen önskar är ”Guds barns härliga frihet”. — Rom. 8:21.

Repetitionsfrågor

● Vad slags frihet hade det första människoparet? Hur var detta i jämförelse med det som mänskligheten nu har?

● Vilken frihet har de sanna kristna i motsats till världen? Hur är detta möjligt?

● Vilket pris får de betala som söker det slags frihet som världen har?

● Varför är det så viktigt att undvika ”dåligt umgänge”? Vems beslut om vad som är ont godtar vi i motsats till Adam?