Kapitel 2
Lägg en utmärkt grund att bygga ditt äktenskap på
1—3. Vad beror verklig framgång i livet på, enligt Matteus 7:24—27?
ETT hus, ett liv eller ett äktenskap är bara så bra som den grund det vilar på. I en av sina liknelser talade Jesus om två män — en klok man som byggde sitt hus på fasta klippan och en dåraktig man som byggde på lös sand. När det blev stormigt väder och störtfloder och häftiga vindar slog mot husen, då blev det som låg på fasta klippan stående, men det som låg på sanden störtade in.
2 Jesus ville inte med detta lära ut hur man bygger hus. Han betonade hur nödvändigt det är att människor bygger sitt liv på en utmärkt grund. Som Guds sändebud sade han: ”Var och en som hör dessa mina ord och gör dem” är lik mannen som byggde på fasta klippan. Men ”var och en som hör dessa mina ord och inte gör dem” är lik honom som byggde på sanden. — Matteus 7:24—27.
3 Lägg märke till att Jesus i båda fallen påvisar att det inte bara gäller att höra visa råd och att känna till vad man bör göra. Skillnaden mellan framgång och misslyckande har sin grund i om man gör vad det visa rådet bjuder. ”Om ni känner till detta, då är ni lyckliga om ni gör det.” — Johannes 13:17.
4. Nämn några ting vi kan lära av det första människoparets äktenskap. (1 Moseboken 2:22—3:19)
4 Så är det sannerligen i äktenskapet. Om vi bygger äktenskapet på en klipplik grund, kommer det att hålla för livets hårda törnar. Men varifrån kommer denna utmärkta grund? Från äktenskapets upphov, Jehova Gud. Han gav äktenskapet dess start då han sammanförde det första människoparet såsom man och hustru. Sedan gav han dem visa förhållningsorder till deras eget bästa. Om de följde dessa visa förhållningsorder eller inte skulle avgöra om de hade en evig strålande framtid att vänta eller ingen framtid alls. De kände båda till Guds förhållningsorder, men — beklagligt nog — lät de själviskhet hindra dem att följa dessa riktlinjer. De föredrog att lämna hans råd utan avseende, och följden blev att deras äktenskap och deras liv föll i spillror likt ett stormpiskat hus byggt på sanden.
5, 6. Vilken hjälp ger Gud dem som är gifta och dem som tänker gifta sig?
5 Jehova Gud förenade det första människoparet i äktenskap, men han vidtar inte personligen några äktenskapsarrangemang för människopar i våra dagar. Hans visa råd för uppnående av lyckliga äktenskap gäller emellertid ännu. Varje enskild människa i våra dagar, som tänker gifta sig, måste själv avgöra om hon skall tillämpa hans råd. Guds ord framhåller också att vi kan be honom om hjälp att fatta kloka beslut beträffande en blivande man eller hustru. — Jakob 1:5, 6.
6 Förhållandena varierar naturligtvis avsevärt i olika delar av jorden. På många håll väljer våra dagars män och kvinnor själva en äktenskapspartner. Men bland en avsevärd del av jordens befolkning lägger föräldrarna planer för äktenskapet, ibland genom en ”giftermålsarrangör”. På en del håll kan en man få en hustru först sedan han betalat ett ”brudpris” till hennes föräldrar, och summan kan rentav göra att äktenskapet blir ouppnåeligt för mannen. Men vilka omständigheterna än må vara, så ger bibeln råd som kan vara till hjälp när man söker varaktig framgång i ett äktenskap.
LÄR KÄNNA DIG SJÄLV FÖRST
7—10. a) När man tänker gifta sig, vad behöver man då lära känna om sig själv? Hur kan man få reda på det? b) Vad säger bibeln om hur giltiga skälen kan vara till att man vill gifta sig?
7 Vad önskar du få ut av äktenskapet? Vilka behov har du — fysiskt, känslomässigt, andligt sett? Vad är det som du värderar högt, vilka mål har du, och vilka metoder tillgriper du för att nå dem? För att kunna besvara dessa frågor måste du lära känna dig själv. Detta är inte så lätt som man kan tro. Det krävs känslomässig mogenhet av oss för att vi skall kunna rannsaka oss, och inte ens om vi har det kan vi se oss själva sådana vi verkligen är i varje detalj. Den kristne aposteln Paulus antydde detta då han skrev, i 1 Korintierna 4:4: ”Jag är . . . inte medveten om något emot mig. Härigenom bevisas jag ändå inte vara rättfärdig, men den som bedömer mig är Jehova.”
8 Vid ett visst tillfälle önskade Skaparen att en man som hette Job skulle få grepp om några fakta som han inte kunde urskilja, och Gud sade till honom: ”Jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.” (Job 38:3) Frågor kan hjälpa oss att lära känna oss själva och att avslöja motiven. Ställ därför frågor till dig om ditt intresse för äktenskapet.
9 Önskar du gifta dig för att stilla fysiska behov — av mat, kläder, bostad? Det är grundläggande behov hos oss alla, som bibeln säger: ”När vi har vad som när och skyler, skall vi vara nöjda med dessa ting.” Och de sexuella behoven? Också de är en normal önskan. ”Det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär.” (1 Timoteus 6:8; 1 Korintierna 7:9) Gäller det kamratskap? Det var ett huvudsakligt skäl till att Gud stiftade äktenskapet. Ett annat var att två människor skulle samverka i gemensamt arbete. (1 Moseboken 2:18; 1:26—28) Att man uträttar gott arbete ger tillfredsställelse och får sin lön: ”Att varje människa äter och likaså dricker och njuter vad gott är för allt sitt hårda arbete. Det är Guds gåva.” — Predikaren 3:13, NW.
10 Människor som är förälskade har länge betraktat hjärtat som symbol för sina känslor. Bibeln ställer emellertid en oroande fråga om hjärtat: ”Vem kan förstå det?” (Jeremia 17:9) Är du säker på att du förstår, att du lärt känna, vad som bor i ditt hjärta?
11. Vilka grundläggande känslomässiga behov bör kunna fyllas i äktenskapet?
11 Ofta gör oss den fysiska dragningskraften blinda för andra, känslomässiga behov. När du söker en maka eller make, lägger du då tillräcklig vikt vid ditt behov av att röna förståelse, omtanke och medlidande? Alla har vi dessa grundläggande behov: någon att vara intim med, att anförtro oss åt, att uppenbara oss själva inför utan fruktan för att bli sårade; någon som inte stänger ”sin ömma medkänslas dörr” för oss. (1 Johannes 3:17) Kan du ge din partner allt detta, och kommer han eller hon att ge dig det i gengäld?
12. Varför är det inte tillräckligt att de fysiska och känslomässiga behoven blir fyllda för att ett äktenskap skall vara lyckligt?
12 Jesus sade: ”Lyckliga är de som är medvetna om sitt andliga behov.” (Matteus 5:3) Vilket andligt behov har du? Hör det samman med att söka göra karriär? Vinna rikedomar? Materiella ägodelar? Hur är det: Medför sådana strävanden en inre frid och förnöjsamhet? Vanligen gör de det inte. Vi behöver således inse att det hos alla människor finns en andens hunger som består, också sedan alla de fysiska behoven är stillade. Vår ande hungrar efter identitet — att lära känna vem vi är, vad vi är, varför vi är här och vart vi är på väg. Är du medveten om dessa andliga behov, och vet du hur du skall fylla dem?
PASSAR VI FÖR VARANDRA?
13. Om ett äktenskap skall bli lyckligt, vad måste du då kunna urskilja förutom dina egna behov?
13 Om du förstår alla dessa kroppens, sinnets och andens behov, vet du då om din blivande partner också förstår dem? Du får inte nöja dig med att bara lära känna dina egna speciella behov av lycka i äktenskapet utan måste också kunna urskilja din partners behov. Helt visst önskar du att din make eller maka också skall vara lycklig. Om en av er känner sig olycklig, blir båda olyckliga.
14. Varför finner parterna i många äktenskap att de är oförenliga, inte passar bra ihop?
14 Många äktenskap blir olyckliga eller slutar med skilsmässa, därför att man och hustru är oförenliga, inte passar för varandra. Oförenlighet är ett stort, krångligt, ord, men oförenlighetens betydelse i äktenskapet är ännu större. Om två människor inte är väl lämpade att utgöra ett lag, kan samlevnaden vara svår. En sådan situation påminner om den mosaiska lagens föreskrift som barmhärtigt förbjöd att man okade samman två djur med olika kroppsbyggnad och styrka, på grund av det lidande det skulle skapa. (5 Moseboken 22:10) Detta liknar förhållandet mellan en man och en kvinna som inte passar bra ihop och likväl gått samman i ett äktenskap. När man och hustru har olika intressen, olika smak när det gäller vänner och upplivande nöjen, och få ting gemensamt, utsätts äktenskapsbanden för stora påfrestningar.
15, 16. Vilka ting är det viktigt att man dryftar med en tilltänkt äktenskapspartner? Hur bör det ske?
15 ”Planer görs om intet där det inte förekommer något förtroligt tal”, heter det i bibeln. (Ordspråksboken 15:22, NW) När giftermålet övervägdes, blev praktiska saker dryftade då? Hur kommer mannens arbete att passa in i äktenskapet? Hans arbete blir avgörande för var ni kommer att bo och hur mycket pengar som flyter in för att fylla de praktiska behoven. Vem skall sköta ekonomin? Skall hustrun behöva arbeta, och är detta önskvärt? Vilket umgänge skall man ha med släkten, främst med svärföräldraparen? Vilka åsikter har var och en om det sexuella, om barn och fostran av barn? Önskar ena parten dominera, eller skall varm omtanke bestämma det inbördes förhållandet?
16 Kan alla dessa frågor, och andra därtill, dryftas lugnt och logiskt och avgöras på ett sådant sätt som ni båda kan finna er väl till rätta med? Kan ni gemensamt ta itu med och lösa olika problem och alltid hålla tankeutbytets förbindelselinje öppen? Detta är livsnerven i ett framgångsrikt äktenskap.
17—19. Varför påverkar bakgrund och hemmiljö utsikterna till förenlighet i äktenskapet?
17 Utsikterna till förenlighet, att man skall passa för varandra, är vanligen större mellan två personer med snarlik bakgrund. I boken Aid to Bible Understanding, sidan 1114, heter det om äktenskap på den tid då bibeln skrevs:
”Det tycks allmänt ha varit brukligt att en man sökte sig en hustru inom den egna släkten eller stammen. Denna princip antyds av Labans ord till Jakob: ’Det är bättre, att jag giver henne [min dotter] åt dig, än att jag skulle giva henne åt någon annan.’ (1 Mos. 29:19) Särskilt bland Jehovas tillbedjare följde man denna sed, vilket Abraham är exempel på. Han sände bud till sin släkt i sitt eget land för att få en hustru åt sin son Isak, hellre än att ta en av döttrarna till de kananéer, bland vilka han bodde. (1 Mos. 24:3, 4)”
18 Detta betyder förstås inte att det är tillrådligt att en person i dag gifter sig med en mycket nära släkting, för det kunde vålla genetiska problem som kunde medföra missbildade barn. Men bakgrund och hemmiljö har mycket att göra med de värderingar folk har. Under barn- och ungdomsåren påverkas en människas uppförande och känslor helt naturligt av atmosfären i familjen. Om båda parter har en snarlik bakgrund, finner de det vanligen lättare att växa i samma jord och frodas i samma klimat, så att säga. Men personer med olika bakgrund och ursprung kan också med god framgång anpassa sig i äktenskapet, i synnerhet om båda är känslomässigt mogna.
19 Naturligtvis är det till fördel om du kan lära känna något om din mans eller din hustrus familj. Men lägg också märke till hur han eller hon förhåller sig till familjen — till föräldrar och syskon. Hur behandlar han eller hon äldre människor; kommer han eller hon bra överens med små barn?
20, 21. Vilken syn på personliga tillkortakommanden bör man ha, då man väljer äktenskapspartner?
20 Trots alla de försiktighetsmått du kan vidta, måste du likväl ha detta i minnet: Förenligheten två personer emellan kommer aldrig att vara fullkomlig. Tillkortakommanden skall visa sig hos båda. Några kanske de urskiljer före giftermålet; några skall de bli medvetna om senare. Vad kan man göra åt det?
21 Det är inte tillkortakommandena själva som knäcker äktenskapen, utan det är partnerns inställning till dem. Kan du se att det goda uppväger bristerna, eller ”låser” du dig vid det som är dåligt och tjatar om detta? Är du så smidig att du kan visa överseende, liksom du behöver och önskar att din make eller maka har överseende med dig? Aposteln Petrus sade: ”Kärleken överskyler en mängd synder.” (1 Petrus 4:8) Hyser du kärlek av det slaget till den du tänker gifta dig med? Om du inte gör det, är det bättre för dig att inte gifta dig med den personen.
”JAG KAN GÖRA OM HONOM”
22—24. Varför är det oklokt att gifta sig med någon på grundval av hans löfte att ändra på sina vanor eller i den avsikten att söka göra om personen i fråga?
22 Säger du: ”Jag kan göra om honom” eller ”henne” vilketdera det nu är? Men vem är det du är förälskad i? I den här personen sådan han eller hon är, eller sådan han eller hon kommer att vara efter dina omformningsförsök? Det är svårt att göra om sig själv, och mycket svårare att göra om andra. Men kraftfulla sanningar från Guds ord kan få en människa att själv göra om sig. Hon kan ”lägga bort den gamla personligheten” och förnyas i den kraft som påverkar hennes sinne. (Efesierna 4:22, 23) Men var mycket misstrogen inför en tilltänkt partners löfte att plötsligt ändra sig för din skull! Även om dåliga vanor kan rättas till eller arbetas bort, kan detta ta tid, kanske år. Vi kan inte heller blunda för att nedärvda personlighetsdrag och miljöfaktorer har gett oss speciella temperament och format oss på vissa sätt, så att vi blivit särpräglade individer. Sann kärlek kan förmå oss att hjälpa varandra att göra framsteg och att övervinna svagheter, men den kommer inte att förmå oss att försöka tvinga in den andra parten i en ny och onaturlig gjutform som tillintetgör hans eller hennes personlighet.
23 Somliga har skapat sig en drömbild av sitt ideal, och de försöker få varje tillfällig förälskelse att passa ihop med denna bild. Det säger sig självt att ingen kan motsvara en omöjlig dröm, men den blint förälskade håller envist fast vid den och försöker tvinga den andra parten att motsvara den. När detta inte lyckas blir han eller hon besviken och vänder blicken åt annat håll för att finna den inbillade idealgestalten. Men sådana finner aldrig sitt ideal. De söker en drömgestalt som inte finns utom i deras egna fantasier. Människor som umgås med sådana tankar är inte gott giftermålsmaterial.
24 Kanske har du drömt sådana drömmar. De flesta av oss har gjort det under någon tid i livet; många unga människor gör det. Men i och med ökad känslomässig mogenhet kommer insikten att vi måste göra oss av med sådana fantasier, därför att de är verklighetsfrämmande. I äktenskapet är det verkligheten som betyder något, inte rena inbillningen.
25. Vari består skillnaden mellan verklig kärlek och passionerad förälskelse?
25 Verklig kärlek är inte så blind som många tror. Den överskyler en mängd brister; men verklig kärlek är inte glömsk av dem. Det är den passionerade förälskelsen, inte kärleken, som är blind och vägrar att se de problem som andra kan förutse. Den dränker till och med sina egna gnagande tvivel; men du kan vara viss om att de skall stiga upp till ytan längre fram. Om du blundar för obehagliga fakta under förlovningstiden, kommer du helt visst att stå öga mot öga med dem efter bröllopet. Vår naturliga benägenhet är att visa oss från vår allra bästa sida för den vi hoppas behaga eller vinna, men med tiden framträder den fullständiga och sanna bilden. Ge dig själv denna tid för att kunna se den andra parten sådan han eller hon verkligen är, och var uppriktig genom att visa dig sådan du faktiskt är. Apostelns uppmaning i 1 Korintierna 14:20 skulle också kunna tillämpas då man söker en äktenskapspartner: ”Bli inte barn . . . bli . . . fullvuxna i fråga om sinnesförmögenheter.”
ÅTAGANDEN I ÄKTENSKAPET
26. Hur bindande är äktenskapsbanden enligt bibeln? (Romarna 7:2, 3)
26 Man bör nyktert betänka vilka åtaganden giftermålet medför. Om engagemanget hos endera parten inte är kraftfullt och pålitligt, kommer äktenskapet att vila på ostadig grund. På många håll i världen i dag ingås äktenskap som sedan snabbt blir upplösta. Ofta beror det på att de som ingår äktenskap inte har betraktat sina åtaganden som moraliskt bindande utan i stället har haft inställningen: ”om det inte utfaller väl, gör jag slut”. Med en sådan inställning är äktenskapet så gott som dömt från början, och i stället för att medföra lycka vållar det på det hela taget bara hjärtesorg. Bibeln visar, i motsats till detta, att äktenskapet bör vara en livslång gemenskap. Gud sade, om det första paret, att de två skulle bli ”ett kött”. (1 Moseboken 2:18, 23, 24) För mannen skulle det inte finnas någon annan kvinna, och för kvinnan ingen annan man. Guds Son bekräftade åter detta, då han sade: ”Så är de då inte längre två, utan ett kött. Därför: vad Gud har fogat samman, det må ingen människa skilja åt.” Endast sexuell otrohet skulle vara en befogad utgångspunkt för att slita äktenskapsbanden. — Matteus 19:3—9.
27—29. a) Vad gör en kvinna väl i att söka efter hos en tilltänkt äktenskapspartner? b) Vad kan vara klokt av en man att söka efter hos en tilltänkt äktenskapspartner?
27 När man tänker på hur allvarligt ett äktenskap är, inser man att den kvinna, som önskar få framgång i äktenskapet, gör väl om hon gifter sig endast med en man som hon kan respektera — en som är stadig och sansad, har sunt omdöme, kan axla ansvar och är tillräckligt mogen för att ta emot nyttig kritik. Fråga dig: Blir han en god försörjare, en bra far för de barn som kan komma att välsigna äktenskapet? Har han höga moralnormer, så att ni båda kan vara fast beslutna att hålla den äkta sängen i ära och bevara den obesudlad? Visar han sig ödmjuk och försynt, eller är han stolt och påstridig, en sådan som gärna vill demonstrera sitt ledarskap, som menar att han alltid har rätt och ogärna vill resonera om saker och ting? Genom att sällskapa med mannen tillräckligt länge före giftermålet kan kvinnan urskilja dessa ting, i synnerhet om hon låter bibliska principer utgöra norm för bedömningen.
28 På liknande sätt kommer den man, som är angelägen om att få framgång i sitt äktenskap, att söka sig en hustru som han kan älska som sitt eget kött. Hon bör komplettera honom såsom en partner i att grunda ett hem. (1 Moseboken 2:18) Att ordna och vårda hus och hem väl är en krävande livsuppgift med mångsidigt ansvar. Det kräver färdigheter i att laga mat, i att smycka och pryda hemmet, i att hushålla med tillgängliga medel, i att vara mor, lärare och mycket mera. Rollen som hustru kan kräva fyndighet, vara uppfordrande och erbjuda många möjligheter till personlig utveckling och till förverkligande av en själv. En god hustru, såväl som en bra äkta man, kännetecknas av flit: ”Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.” — Ordspråksboken 31:27.
29 Ja, båda gör väl i att tänka på vad de ser — på vittnesbörd om personlig renhet och ordningsamhet eller om brist på detta; om flit eller, i motsatt fall, om lättja; om resonlighet och hänsyn i motsats till envishet och självförhävelse; om sparsamhet eller om slösaktighet; om god tankeförmåga, som möjliggör glädjerika samtal och andligt berikande, i motsats till mental lättja, som gör livet till en enformig, innött rutin för att sörja för de dagliga fysiska behoven och föga därutöver.
30, 31. Varför kan omoraliskt uppförande under förlovningstiden hindra att man får glädjas åt ett gott äktenskap?
30 Uppriktig respektfull hänsyn för varandra är en viktig grundsten då man vill bygga ett lyckosamt äktenskap. Detta gäller också ömhetsbevisen under förlovningstiden. Otillbörlig förtrolighet eller otyglad lidelse kan verka nedsättande på det inbördes förhållandet innan äktenskapet tar sin början. Sexuell omoraliskhet är inte någon god grund att börja bygga ett äktenskap på. Det förråder självisk likgiltighet för den andra partens framtida lycka. Det lidelsefulla begärets våldsamma hetta, som tillfälligt tycks smida ett oförstörbart band, kan snabbt svalna, och på bara några veckor, eller till och med dagar, kan äktenskapet läggas i aska. — Jämför skildringen av Amnons lidelsefulla begär till Tamar, som skildras i 2 Samuelsboken 13:1—19.
31 Om ett lidelsefullt begär tillåts komma till uttryck under förlovningstiden, kan detta så frön av tvivel som längre fram ger upphov till ovisshet om det verkliga motivet till äktenskapet. Var avsikten bara att kunna ge utlopp åt passionen, eller var den att få dela livet med en verkligt uppskattad och innerligt älskad person? Brist på självbehärskning före giftermålet förebådar vanligen sådan brist efteråt, vilket kan medföra otrohet och bedrövelse. (Galaterna 5:22, 23) Onda minnen, som föräktenskaplig omoraliskhet lämnat efter sig, kan hindra en lugn känslomässig anpassning till äktenskapet i dess första skeden.
32. Hur kan omoraliskt uppförande under förlovningstiden påverka vårt förhållande till Gud?
32 Ännu allvarligare är att sådan omoraliskhet skadar vårt förhållande till vår skapare, vars hjälp vi på allvar behöver. ”Ty detta är vad Gud vill, ert helgande: att ni avhåller er från otukt; . . . att ingen går så långt som till att skada sin broder [eller sin syster] och kränka hans [eller hennes] rätt i denna sak... . Alltså: den som visar förakt, han föraktar inte en människa, utan Gud, som ger sin heliga ande i er.” — 1 Tessalonikerna 4:3—8.
EN KLIPPGRUND
33, 34. När man skall välja äktenskapspartner, vilka egenskaper är då enligt bibeln långt viktigare än en människas yttre företräden?
33 Skall ditt hus, den familj du bygger upp, vila på en klipplik grund eller på en av sand? Det beror delvis på hur klok du är då du väljer en äktenskapspartner. Skönhet och sexuell dragningskraft är inte allt. Detta kan inte utplåna mental och andlig oförenlighet. Det är råden i Guds ord som erbjuder en klipplik grund i äktenskapet.
34 Bibeln visar att den inre människan är viktigare än yttre företräden. ”Behagfullhet kan vara bedräglig, och fägring kan vara fåfänglig”, lyder det inspirerade ordspråket, ”men den kvinna som fruktar Jehova skaffar sig lovprisning.” (Ordspråksboken 31:30, NW) Aposteln Petrus, som var gift, talar om ”hjärtats fördolda människa” och ”den stilla och milda anden” såsom något ”av stort värde i Guds ögon”. (1 Petrus 3:4) Det Gud ser ”är icke . . . det som är för ögonen”, och vi kan dra nytta av hans exempel genom att ta oss i akt för att otillbörligt påverkas enbart av en tilltänkt äktenskapspartners yttre företräden. — 1 Samuelsboken 16:7.
35, 36. a) Varför är det viktigt att man gifter sig med en person som tror på Gud och på hans ord? b) I vilken utsträckning skall du förvänta en tilltänkt partner att lägga i dagen sådan tro?
35 Den vise kung Salomo funderade mycket över livet och kom till denna slutsats: ”Frukta den sanne Guden och håll hans bud. Ty detta är människans hela förpliktelse.” (Predikaren 12:13, NW) Israeliterna, som förbundit sig att lyda Guds lag, var direkt befallda att inte ingå äktenskap med människor som inte ägnade sig åt samma form av gudsdyrkan som de, för att de inte skulle dras bort från den sanne Guden. ”Du skall icke befrynda dig med dem; dina döttrar skall du icke giva åt deras söner, och deras döttrar skall du icke taga till hustrur åt dina söner. Ty de skola då förleda dina söner att vika av ifrån mig och tjäna andra gudar.” — 5 Moseboken 7:3, 4.
36 Av liknande skäl gavs förmaningen till dem som befinner sig i Guds ”nya förbund”, i den kristna församlingen, att gifta sig enbart ”i Herren”. (Jeremia 31:31—33; 1 Korintierna 7:39) Denna uppmaning vittnar inte alls om trångsynthet, utan den är motiverad av vishet och kärlek. Ingenting kan stärka äktenskapsbanden mera än enhällig hängivenhet för Skaparen. Om du gifter dig med en person som tror på Gud och på hans ord, och som förstår det såsom du gör, då kommer ni att ha en gemensam auktoritet att vända er till för att få råd. Ni kanske inte tycker att detta är väsentligt, men ”bli inte vilseledda. Dåligt umgänge fördärvar nyttiga vanor.” (1 Korintierna 15:33) Men också inom den kristna församlingen gör man väl i att förvissa sig om att en tilltänkt äktenskapspartner verkligen är en helhjärtad tjänare åt Gud, inte en som försöker leva på ett kristet livs ytterkant och visar sig kraftigt benägen att odla världens attityder och vanor. Man kan inte vandra med Gud och göra som världen. — Jakob 4:4.
37, 38. a) Varför bör man undvika att förhasta sig, antingen det gäller förlovning eller giftermål? b) Vilkas råd gör de som tänker gifta sig väl i att lyssna till?
37 ”Vem av er som vill bygga ett torn”, frågade Jesus, ”sätter sig inte först ner och räknar ut kostnaden, för att se om han har nog till att fullborda det? Annars kanske han lägger grunden men inte duger till att göra det färdigt.” (Lukas 14:28, 29) Samma princip gäller äktenskapet. Eftersom Gud betraktar äktenskapet som ett livslångt förbund, bör man sannerligen inte rusa i väg, då man skall välja en partner. Och förvissa dig om att du själv är beredd att fullborda vad du har satt i gång. Inte ens sällskapande och förlovning är något man kan ta lättvindigt, likt ett spel. Att leka med en annans varma känslor är en grym sport, och de känslomässiga blånader och den hjärtesorg det vållar kan bestå under mycket lång tid. — Ordspråksboken 10:23, 1878 års sv. övers.; Ords. 13:12.
38 Förtänksamma ungdomar som tänker gifta sig gör väl i att lyssna till äldre människors råd, i synnerhet till deras som har visat att ert bästa ligger dem varmt om hjärtat. Job 12:12 påminner oss om värdet av detta: ”Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.” Lyssna till dessa på erfarenhet rika röster. Och framför allt: ”Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta och förlita dig icke på ditt förstånd. På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.” — Ordspråksboken 3:5, 6.
39. Hur kan bibeln hjälpa dem som redan är gifta?
39 Många som läser dessa ord kanske redan är gifta. Även om grunden i viss mån redan är lagd i ert fall, kan bibeln ge er hjälp att anpassa er där det behövs, vilket ger stor lön. Hur det än står till med ditt äktenskap, kan det vinna på ytterligare begrundan av Skaparens råd beträffande familjelycka.
[Bild på sidan 12]
Kan ditt äktenskap rida ut stormar?