Hur organisationen bör betrakta kyskheten

 1, 2. a) Hur bör människans könsorgan betraktas? Varför på det sättet? b) Hur förklarar 1 Moseboken 1:27, 28 könsorganens ursprung och vad är syftet med dem?

KYSKHETEN har med förhållandet mellan könen att göra. I ljuset från Guds heliga ord är könsorganen och deras funktioner heliga ting. De härrör inte från någon blind, ointelligent, amoralisk, slumpartad utveckling med ett själviskt mål i sikte. Det är Gud som är upphov till de mänskliga könsorganen, såväl som till däggdjurens, fiskarnas, fåglarnas, insekternas och växternas könsorgan. Är Gud omoralisk, därför att han har skapat könsorgan? Nej! Han har inte bestämt om den väldiga våg av sexualgalenskap, som nu sveper fram över världen och som ger upphov åt alla slag av fruktansvärda veneriska sjukdomar. Guds uppsåt var att könsorganen skulle tjäna ett förunderligt syfte, nämligen fortplantningen av livet i dess olika former på jorden, det mänskliga livet inbegripet. På ett mycket enkelt och rättframt sätt ger oss bibelns första kapitel förklaringen till könsorganens ursprung hos människan såväl som till syftet med dem. I Första Moseboken 1:27, 28 heter det:

² ”Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: ’Varen fruktsamma och föröken eder och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.’”

 3. Vilket syfte skulle alltså könsorganen tjäna, och varför bör de anses heliga?

³ De manliga könsorganen och de kvinnliga könsorganen skulle samverka för att fullgöra denna gudagivna befallning. Av detta förstår vi att könsorganen inte är några leksaker som man kan ha en massa skoj med, ty sådant skoj tjänar inte Guds syfte. Det medför skada, inte bara för själva könsorganen utan för hela den individ, som försöker ha skoj på det sättet. Könsorganen är inte alls några leksaker, utan de tjänar ett mycket allvarligt syfte. Fördenskull bör de manliga och de kvinnliga könsorganen betraktas såsom heliga. De har med livet att göra, i synnerhet med en kommande människogenerations liv.

 4. Skall den kommande generationens liv betraktas som heligt, och hur kan man kränka det sjätte av de tio budorden — med avseende på denna generation — genom sitt sexuella uppförande?

⁴ Är inte livet för det första en gåva från Gud, och är det inte fördenskull heligt? Det liv, som alla mänskliga skapelser åtnjuter, vilka nu inandas luften, bör betraktas såsom heligt. Bör man inte också betrakta den kommande generationens liv såsom heligt? Jo, visst bör man det. Tänk på det sjätte och det sjunde av de tio budorden, som Gud gav sin profet Mose för Israels nations räkning: ”Du skall icke dräpa. Du skall icke begå äktenskapsbrott.” (2 Mos. 20:13, 14) Skulle du vilja döda eller ens allvarligt skada någon av den kommande generationen, ett barn, stort eller litet? Du kan komma att göra det, om du handskas ovarsamt med könsorganen, använder dem i strid med Guds uppsåt och lag beträffande dem, alltså på ett omoraliskt sätt, varigenom vedervärdiga sjukdomar uppstår med dödlig utgång för den mänskliga avkomman.

 5, 6. a) Hur bör man betrakta de livsalstrande celler, som nedlagts hos mannen och kvinnan, och hur bör ett liv i kvinnans moderliv betraktas? b) Hur framhölls detta i Guds lag i 2 Moseboken 21:22—25?

⁵ Såsom en gåva från Gud är livet heligt. Fördenskull är de livsalstrande celler, som Gud givit mannen och kvinnan, heliga och är avsedda att tjäna Guds ädla syften. När en individs liv, vilken skulle komma att tillhöra den nya generationen, blivit till i en kvinnas moderliv, ansågs fördenskull detta liv vara heligt. Den som gjorde slut på det förtjänade att straffas med döden. I Guds lag genom Mose betraktades det ofödda barnet, fostret, i en kvinnas sköte såsom ett liv med rätten till liv genom en födelse i och med moderns nedkomst.

⁶ Redan i det kapitel, som följer på det som redogör för de tio budorden, sade Guds lag: ”Om män träta med varandra och någon av dem stöter till en havande kvinna, så att hon föder fram sitt foster, men eljest ingen olycka sker, så böte han, vad kvinnans man ålägger honom, och betale efter skiljedomares prövning. Men om olycka sker, skall liv givas för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, brännskada för brännskada, sår för sår, blånad för blånad.” (2 Mos. 21:22—25) Alltså skulle liv givas för liv i ett sådant fall som detta.

 7. a) Hur räknar en del orientaler sin levnadsålder, vilket stämmer överens härmed? b) Hur bör människoembryot betraktas? Vad bryter man emot genom att tillintetgöra det?

⁷ Helt i överensstämmelse med detta förhållande räknar en del orientaler, t. ex. koreanerna, sin levnadsålder från den tid då de blev avlade i modersskötet, inte från tiden för födelsen. Detta framhäver det faktum att människoembryot är en levande skapelse och inte bör tillintetgöras vid någon tidpunkt. Så här säger dr J. B. Glenn i sin bok The Bible and Modern Medicine (sidan 176, stycket 2, 1963 års upplaga)a om det embryo som är livsdugligt: ”Det livsdugliga embryot i livmodern är en mänsklig individ, och fördenskull är det ett brott mot sjätte budet att tillintetgöra det.”

 8. a) Hur förhåller det sig med missbruk av mannens livgivande säd, och vilken händelse, som är skildrad i bibeln, belyser denna sak? b) Hur visar en man vanvördnad mot livet genom att ge upphov åt ett utomäktenskapligt barn?

⁸ Avsiktligt missbruk av den livgivande säden hos en man får fördenskull inte heller förekomma. Tänk på hur det gick för Onan, patriarken Judas son. Onan vägrade att fullgöra sin plikt att skaffa en manlig arvinge åt sin döde broder Er genom att ha könsumgänge med den barnlösa änkan Tamar. Gud dödade Onan, inte rätt och slätt för detta föga broderliga uppförande, utan därför att han avsiktligt lät fortplantningssäden, som borde ha givit liv åt en arvinge till hans döde broder, spillas ut på jorden. Fördenskull förtjänade Onan större straff än att utsättas för att änkan Tamar skulle dra av sig sin sko och spotta honom i ansiktet och säga inför de äldste såsom vittnen: ”Så gör man med den man som icke vill uppbygga sin broders hus.” (5 Mos. 25:9; 1 Mos. 38:6—10) Å andra sidan bör ingen man idka otillåtet sexuellt umgänge med en kvinna och ge upphov åt ett nytt människoliv, som han inte önskar sig, därför att det kommer att bli ett utomäktenskapligt barn. Eftersom det blir ett utomäktenskapligt barn, har han för avsikt att överge det och aldrig erkänna det eller gå med på att han är fader till det. Den som handlar så visar att han inte har någon respekt för människolivet, för ett hjälplöst litet barns liv.

 9. Hur kan man genom könsumgänge synda på sin egen kropp?

⁹ Envar som idkar sexuell omoraliskhet bryter inte endast mot Guds lag som förbjuder äktenskapsbrott och otukt, utan han syndar också på sin egen kropp, vilket Paulus tydligt påpekar i 1 Korintierna 6:18. När en man och en kvinna idkar könsumgänge, sedan de ingått ett lagligt, skriftenligt äktenskap, är detta inte ett brott mot Guds lag eller en synd på den gifta människans kropp. Det sker i stället i överensstämmelse med Guds befallning till den förste mannen och den första kvinnan i deras fysiska fullkomlighet och oskuld.

10. Vad medför sådan synd på den egna kroppen?

¹⁰ I det kristna brevet till hebréerna (13:4) heter det: ”Äktenskapet må hållas i ära bland alla och äkta säng bevaras obesmittad; ty otuktiga människor och äktenskapsbrytare skall Gud döma.” Det är äktenskapsbrytarnas och de otuktiga människornas uppförande, när de syndar på sina egna kroppar, som medför de ohyggliga könssjukdomarna och som förvränger Guds uppsåt och förnedrar de könsorgan, som Gud har skapat för sådana höga syften och som han ger sådan vikt och betydelse och sådan värdighet åt. Har du då inte orsak att glädja dig över att dina föräldrar har fört ett moraliskt rent liv både före och efter sitt giftermål?

11. a) Vad har alla människor rätt till, med tanke på det som Gud förelade mannen och kvinnan i Eden, och vad har andra människor fördenskull inte rätt att göra? b) För vilkas kroppar bör vi visa respekt?

¹¹ Ursprungligen var ett lagligen ingånget äktenskap det naturliga, normala liv som Gud förelade män och kvinnor. Alla människor har rätt att föra ett rent liv i förväntan på ett ärbart äktenskap. Ingen människa har rätt att befläcka sin medmänniska, som har en sådan gudagiven förmånsrätt, genom att tvinga henne till sexuell omoraliskhet eller fresta henne till sådan sedeslöshet. Ingen människa har rätt att själviskt göra om intet en medmänniskas privilegier och framtidsutsikter i fråga om ett ärbart, lyckligt, sunt äktenskapligt liv. Ingen har rätt att hindra en annan att ingå ett sådant åtråvärt äktenskap genom att missbruka dennes könsorgan eller könsfunktioner. Vi bör visa respekt för andra människors kroppar såväl som för vår egen kropp. Fördenskull bör ingen kristen flicka göra sig lik en till allmänt bruk upphängd handduk, som vilken man som helst kan torka händerna på förmedelst sexuell omoraliskhet. Vilken man med självaktning, som är noga med hälsan och hygienen, skulle vilja torka händerna på en smutsig allmän handduk genom att gifta sig med en flicka som har gjort sig till en sköka? Flickor, gör er inte till smutsiga handdukar för allmänt bruk, tillgängliga för en vilken som helst horkarls smutsiga händer!

12. Hur förklarar Paulus saken i 1 Korintierna 12:23—25, och vilka kroppsdelar är fördenskull inbegripna?

¹² Vi bör ära våra könsdelar. Så sade Paulus till de kristna i Korint: ”De delar av kroppen, som tyckas oss vara mindre hedersamma, dem bekläda vi med så mycket större heder; och dem som vi blygas för, dem skyla vi med så mycket större blygsamhet, under det att de andra icke behöva något sådant. Men när Gud sammanfogade kroppen av olika delar och därvid lät den ringare delen få en så mycket större heder, så skedde detta, för att söndring icke skulle uppstå i kroppen, utan alla lemmar endräktigt hava omsorg om varandra.” — 1 Kor. 12:23—25.

13. Vilket vanärande av människokroppen riktar Romarna 1:24 uppmärksamheten på, och hur länge kommer Gud att låta detta få försiggå?

¹³ De som hänger sig åt sexuell orenhet eller omoraliskhet skändar sina egna kroppar. ”Därför”, sade Paulus till de kristna i Rom, ”prisgav Gud dem i deras hjärtans begärelser åt orenhet, så att de med varandra skändade sina kroppar.” (Rom. 1:24) Fram till den annalkande striden vid Harmageddon och Satans, djävulens, och hans demoners fängslande och förpassande ned i avgrunden kommer Gud att låta omoraliskheten vara förhärskande och tillväxa på jorden som en följd av de världsliga syndiga människornas förnedrade lustar. Men otuktiga människor, äktenskapsbrytare, sodomiter och tribader kommer inte att få överleva in i Guds rättfärdiga, nya ordning.

14. Vilket slags syfte skulle tjänas genom äktenskap mellan människor? Och hur skulle Guds vilja med avseende på alla våra livsprocesser befrämjas därigenom?

¹⁴ Det var Gud, Skaparen, som bestämde om äktenskap mellan medlemmar av de mänskliga könen, och han instiftade äktenskapet för att det skulle tjäna ett lyckobringande syfte, nämligen att uppfylla en paradisisk jord med en frisk och sund, rättfärdig, fullkomlig människostam. Det var Skaparen som tänkte ut och fastställde alla våra livsprocesser. Efter sin vilja har han gjort föranstaltningar för att alla våra normala livsprocesser skall medföra glädje och lycka och sundhet. Dessa inbegriper det så betydelsefulla sexuella umgänget, förmedelst vilket barn skulle avlas, på det att den mänskliga familjen skulle växa till och hela jorden uppfyllas av mänskliga skapelser, danade till Guds avbild och honom lika. — 1 Mos. 1:26—28.

15. Vad för slags erfarenhet skulle lydnaden för Guds befallning till människorna att uppfylla jorden vara för mannen och kvinnan, men utanför vilken ram får man inte söka vinna sådan erfarenhet?

¹⁵ I överensstämmelse med Guds sätt att dana mannen och kvinnan skulle deras lydnad för hans befallning att de skulle uppfylla jorden med sitt släkte inte innebära någon vedermöda för dem, den skulle inte bli en börda för dem. Den skulle innebära en angenäm, härlig erfarenhet för dem, som på ett outsägligt storslaget sätt skulle bidra till lyckan i att leva och tjäna Gud. Men för vilka var denna föranstaltning avsedd? För gifta par, för dem som Gud hade förenat, för dem som genom ärbart, lagligen ingånget äktenskap skulle bli ett kött och skulle förbli i denna ställning. Människor som söker bli delaktiga av det sexuella umgängets hänryckning utanför äktenskapets ram vanärar Gud, visar olydnad för honom.

16. a) Hur får vi hjälp att övervinna de djuriska passionerna? b) Varför skall man inte dyrka könsorganen?

¹⁶ Att vi har en rätt syn på denna utomordentligt viktiga sak, en syn som stämmer överens med den inspirerade bibeln, hjälper oss att övervinna de djuriska passionerna och att gardera oss emot att lystet på förhand lägga planer för hur vi skall kunna tillfredsställa det sexuellt upptända köttet på ett omoraliskt sätt. (2 Sam. 13:1—14) Låt oss alltid komma ihåg vad Guds syfte var, när han gav oss könsorganen. Låt oss betrakta dem såsom heliga ting. Detta innebär inte alls att vi skall dyrka könsorganen, ägna oss åt fallosdyrkan och bedriva omoraliskhet såsom ett religiöst privilegium och en religiös förpliktelse. Könsorganen skall inte vara föremål för dyrkan, inte ens i det egna sinnet genom att man ständigt eller i första hand tänker på könsdelarna och deras funktioner. Könsorganen har inte givit liv åt den mänskliga familjen. De är bara det förunderliga medel, förmedelst vilket liv skall fortplantas till våra barn i överensstämmelse med Guds vilja.

17. Vem är det som skall dyrkas i detta sammanhang, och vad är könsdyrkan fördenskull?

¹⁷ Gud, Skaparen, är ”livets [heliga] källa”. Det är honom allena som vi bör dyrka såsom människosläktets livgivare och den som givit oss fortplantningsorganen, på det att den mänskliga familjen skulle tillväxa. (Ps. 36:10) Könsdyrkan är fördenskull avgudadyrkan. Helt naturligt leder könsdyrkan till moralisk orenhet. Vi måste ovillkorligen sky den.

Hur man bevarar sig ren, kysk

18. a) Varför är livet på ett speciellt sätt heligt i deras fall som är åt Gud överlämnade vittnen i den nya världens samhälle? b) Vad kan följden bli av ett omoraliskt uppförande, men vad blir resultatet under alla förhållanden för de berörda parterna?

¹⁸ Vi som är förenade med den nya världens samhälle av Jehovas vittnen bör alltid tänka på att livet i sig självt är heligt, eftersom det är en gåva från ”livets [heliga, himmelska] källa”. Men livet är på ett speciellt sätt heligt i vårt fall, eftersom vi har överlämnat livet åt Jehova Gud genom hans störste tjänare i offentligt värv, hans överstepräst, Jesus Kristus. På oss vilar den förpliktelsen och befallningen att inbjuda och hjälpa andra att komma till ”livets vatten”, dvs. att utnyttja Guds föranstaltningar för evigt liv i hans nya rättfärdiga ordning. (Upp. 22:17) Därför anstår det oss inte alls att missbruka våra gudagivna fysiska förmågor att fortplanta liv till avkomlingar genom ett omoraliskt uppförande könen emellan. Ett sådant uppförande kan resultera i en utomäktenskaplig, illegitim, avkomling, som blir ett levande vittnesbörd om sina föräldrars skamliga, hemliga uppförande, eller i en vidrig venerisk sjukdom. Under alla förhållanden kommer det att resultera i fördömelse från den sinnesrene Skaparen, som danade mannen och kvinnan i ett ärbart, lyckobringande syfte. Om någon förblir under hans fördömelse, innebär det att han blir berövad det eviga livet, därför att han har missbrukat livet och förmågan att fortplanta liv.

19, 20. a) Vem måste vi, enligt 1 Johannes 3:2, 3, göra till vårt föredöme i fråga om kyskhet? b) Varför måste i synnerhet den andliga kvarlevans medlemmar göra detta i överensstämmelse med sitt hopp?

¹⁹ För att få hjälp att komma bort från orenheten och hålla oss borta från den måste vi ta Gud till vårt föredöme eller vårt mönster i fråga om renhet och kyskhet. Så här sade den åldrige aposteln Johannes till kristna människor med en himmelsk kallelse: ”Mina älskade, vi äro nu Guds barn, och vad vi skola bliva, det är ännu icke uppenbart. Men det veta vi, att när han en gång uppenbaras, skola vi bliva honom lika; ty då skola vi få se honom, sådan han är. Och var och en som har detta hopp till honom, han renar sig, likasom Han är ren.” — 1 Joh. 3:2, 3.

²⁰ Den andliga kvarlevans medlemmar, som förväntar att de skall bli medlemmar av Guds himmelska rike under Jesus Kristus och skall få se Gud ansikte mot ansikte, måste ovillkorligen leva i överensstämmelse med sitt hopp om att få se denne rene, kyske Gud sådan han är. Hur skulle de ens kunna hoppas på att bli lika honom i himmelen, om de inte har renat sitt liv här på jorden först? Hur skulle de någonsin kunna önska sig att bli lika honom, om de intill sin död här på jorden fortfore med att älska snusk, okyskhet och moralisk orenhet och inte strävade efter att göra bruk av de rena egenskaper som gör Gud till det han är? De skulle inte kunna göra detta.

21. Varför måste de fårlika människorna med jordiska förhoppningar också bevara sig rena?

²¹ På samma sätt förhåller det sig med alla de fårlika människor, som har blivit skilda från de getlika människorna i nationerna. (Matt. 25:31—46) De har fäst sitt hopp vid samme Gud. I överensstämmelse med sina förhoppningar om att få leva på en fullkomligt ren och rättfärdig paradisisk jord efter Harmageddon måste de rena sitt liv nu. De måste bevara sig rena.

22, 23. a) Eftersom våra förhoppningar är i överensstämmelse med vad för något, blir vi hjälpta att hålla oss rena? Förklara. b) Vad bjöd Petrus Guds andliga barn att lägga bort, eftersom de erfarit en ny födelse?

²² Om våra förhoppningar inte skall slå fel, måste de stämma överens med Guds sanning. I likhet med vatten, som vi använder för att tvätta oss i och bada oss i, så att vi håller oss rena, hjälper oss Guds skrivna ords sanning att rena oss och att hålla oss rena både individuellt och såsom ett den nya världens samhälle. Sedan vi har renat våra liv, våra själar, genom att leva i överensstämmelse med sanningen, är det något mera som vi måste göra på ett rent och kyskt sätt. Aposteln Petrus antyder vad detta är, då han skriver till de kristna som hade kommit ut ur det stora Babylon på hans tid:

²³ ”Då ni nu hava renat edra själar genom eder lydnad för sanningen, med oskrymtad broderlig kärlek såsom resultat, älska då varandra intensivt av hjärtat. Ty åt eder har givits en ny födelse, icke genom förgänglig utan genom oförgänglig fortplantningssäd, genom den levande och förblivande Gudens ord. Ty ’allt kött är såsom gräs, och all dess härlighet är såsom ett gräsets blomster; gräset blir visset, och blomman faller av, men Jehovas utsaga består för evigt’. Nåväl, detta är ’utsagan’, detta som har blivit kungjort för eder såsom goda nyheter. Lägg följaktligen bort all moralisk uselhet och all svekfullhet och skrymtaktighet och alla känslor av avund och allt slags förtal, och uppodla som nyfödda barn [vilka är omedvetna om några sexuella begärelser] en längtan efter den oförfalskade mjölk som tillhör ordet, så att ni genom den må växa till frälsning, förutsatt att ni hava smakat att Herren är god.” — 1 Petr. 1:22—2:3, NW.

24. a) I vilket avseende bör vi vara som ”nyfödda barn”, såsom Petrus säger? b) I vilket avseende bör vi vara fullmogna män och kvinnor?

²⁴ Nyfödda pojkar och flickor vet ingenting om sådant som har med det sexuella att göra. De har inga orena sexuella begärelser. Aposteln Petrus säger alltså att de kristna bör lägga ”bort all moralisk uselhet”. Vi bör vara ”som nyfödda barn” vad beträffar vår oskuld i fråga om sådana ting. Vi bör vara fullmogna män och kvinnor till förståndet i vad det gäller sexuella ting och vår moraliska självbehärskning. Aposteln Paulus tänkte på detta, då han skrev följande till församlingen i Korint: ”Mina bröder, varen icke barn till förståndet; nej, varen barn i ondskan, men varen fullmogna till förståndet.” — 1 Kor. 14:20.

25. a) Vilket slags hälsovård måste man vinnlägga sig om förutom den fysiska? b) Vilket slags omskärelse bör en kristen bli föremål för, och hur sker den?

²⁵ Vi måste alltså idka psykisk hälsovård såväl som fysisk hälsovård. Bland forntidens judar, som stod under Jehovas lag genom Mose, visade sig föreskrifterna om omskärelse av köttet hos männen vara mycket sunda och hälsobefrämjande för såväl männen som kvinnorna. De kristna, som har befriats från denna lag beträffande omskärelsen, måste emellertid bli föremål för ”hjärtats omskärelse”. Ingen kristen kan vara en jude i andlig mening i Guds ögon, om inte en sådan omskärelse skett ”på hjärtat genom anden” (NW) hos honom. (Rom. 2:28, 29) Om man skall kunna bli omskuren på detta sätt, är man sannerligen i behov av Guds ande.

26. Vad råder oss Paulus i Filipperna 4:8, 9 att göra för den psykiska hälsovårdens skull?

²⁶ För den psykiska hälsovårdens skull, som också medför fysisk god hälsa, måste vi ständigt ha vårt sinne inriktat på uppbyggande ting. Aposteln Paulus råder oss härtill, då han skriver: ”För övrigt, mina bröder, vad sant är, vad värdigt, vad rätt, vad rent [eller: kyskt, NW] är, vad som är älskligt och värt att akta, ja, allt vad dygd heter och allt som förtjänar att prisas — tänken på allt sådant. Detta, som I haven lärt och inhämtat och haven hört av mig och sett hos mig, det skolen I göra; och så skall fridens Gud vara med eder.” — Fil. 4:8, 9.

27. Med vilket motiv bör vi predika Kristus, och vems exempel hjälper oss att göra detta?

²⁷ Aposteln Paulus sade att i Rom, där han hölls fången, predikade hans fiender Kristus av illvilja och med orent motiv men att det å andra sidan fanns de som ”predika Kristus ... av god vilja. Dessa senare göra det av kärlek, eftersom de veta, att jag är satt till att [här] försvara evangelium” eller de goda nyheterna. Paulus gladde sig häröver. (Fil. 1:15—18) Att vi tänker på Paulus och att vi lever och handlar såsom han, det hjälper oss alltså att bevara oss rena.

28. Vad måste vi vara ”först och främst”, om vi önskar bli beklädda med himmelsk vishet?

²⁸ Vi önskar bli beklädda med himmelsk vishet, eller hur? Fördenskull önskar vi vara kyska, rena. De okyska är inte visa och förståndiga, nej, de är djuriska. Strax innan lärjungen Jakob tillrättavisade andliga äktenskapsbrytare, sade han: ”Men den vishet, som kommer ovanifrån, är först och främst ren [eller: kysk, NW], vidare fridsam, foglig och mild, full av barmhärtighet och andra goda frukter, fri ifrån tvivel, fri ifrån skrymtan.” (Jak. 3:15—4:4) Tänk på detta: den himmelska visheten är ”först och främst ren”, kysk.

29. Vad bör resultatet bli av vår strävan att hålla organisationen ren och kysk, med tanke på hur det gick det forntida Israel, när folket lydde Guds lagar?

²⁹ Det hör med till den himmelska visheten vad oss beträffar att vi strävar efter att bevara den nya världens samhälle av Jehovas vittnen rent, kyskt. Resultaten av denna ständiga strävan i denna riktning blir uppenbara ideligen, med Guds välsignelse. Vad det forntida Israel beträffade, så kom israeliterna, tack vare att de lydde Jehovas lagar och befallningar, att utgöra den sundaste nationen på jorden och var fria från veneriska sjukdomar som hemsökte hednanationerna. (5 Mos. 28:1—10, 15, 27—37) På motsvarande sätt bör vår strävan att bevara organisationen av Guds tjänare i offentligt värv ren och kysk inte bara resultera i att vi förblir läromässigt rena, utan den bör också göra oss till den sundaste religiösa sammanslutningen på jorden, i all synnerhet vad de veneriska sjukdomarna beträffar.

30. a) Till vem bör vi ständigt blicka under våra ansträngningar att hålla organisationen ren, och på grund av vilken tjänst, som organisationen fått att fullgöra? b) På vem vilar det främsta ansvaret för att organisationen bevaras ren, och vad försiggår fördenskull ibland oss nu?

³⁰ Men hela tiden, under det att vi gör personliga och organisatoriska ansträngningar, måste vi fortsätta med att blicka upp till Gud, som har danat sin organisation av tjänare i offentligt värv under Jesus Kristus, ”konungarnas konung”. Denna organisation är nu i färd med att fullborda sitt tjänsteuppdrag att predika de goda nyheterna om Guds upprättade rike på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationer. Jehova Gud har lagt på sig själv det främsta ansvaret för att hans jordiska organisation skall bevaras ren, denna organisation som fullgör en sådan offentlig tjänst. Jehova har kommit till sitt andliga tempel för att hålla dom, åtföljd av Jesus Kristus, hans budbärare eller främste tjänare i offentligt värv. Såsom en varning säger han fördenskull till det folk som bekänner sig tillhöra honom: ”Jag skall komma till eder för att hålla dom, och jag skall vara ett snarfärdigt vittne mot trollkarlar, äktenskapsbrytare och menedare, så ock mot dem som förhålla dagakarlen hans lön eller förtrycka änkan och den faderlöse eller vränga rätten för främlingen, men icke frukta mig.” (Mal. 3:1—5) Hans organisation av tjänare i offentligt värv på jorden undergår alltså dom nu.

31. a) Varför vill vi inte att Gud skall vittna emot oss att vi är lika ”äktenskapsbrytare”? b) Vad kommer envar av oss att göra för att få bli kvar i den nya världens samhälle?

³¹ Önskar vi att den store domaren, Jehova Gud, skall vara ett vittne mot oss såsom individer om att vi är lika ”äktenskapsbrytare”, dvs. att vi är moraliskt orena, okyska? Ifall han kan bevisa något sådant om oss, kommer han osvikligen att låta sitt vittnesbörd eller domslut mot oss bli känt vid den av honom fastställda tiden, och detta kommer att innebära att vi förs bort ur den nya världens samhälle av hans vittnen, på det att vår närvaro inte må besmitta det. Men åstundar vi då av allt vårt hjärta att få bli kvar i den nya världens samhälle, som fått i uppdrag att fullgöra en offentlig tjänst åt Gud? Eftersom det är uppenbart att vi svarar ett innerligt ja på den frågan, kommer envar av oss att göra sin del för att bevara detta samhälle rent, kyskt, till lov och pris för honom och till befrämjande av vår dyrbara offentliga tjänst för honom.

[Fotnot]