Vad slags fostran behöver barn?

”Vänj den unge vid den väg han bör vandra.” — Ords. 22:6.

1, 2. a) Hur känner sig många föräldrar till mods med tanke på barnuppfostran? b) Vad händer med unga människor i vår tid, trots bibelns råd?

FÖRÄLDRAR, har ni funnit det svårt att uppfostra barn i denna tid? Känner ni er någon gång villrådiga om hur ni skall fostra edra ungdomar för att skydda dem i dessa farliga tider? Många föräldrar känner sig verkligen villrådiga. I bibeln heter det: ”Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.” (Ords. 22:6) Ändå är det i vår tid både pojkar och flickor i milliontal som blir brottslingar.

² År 1966 visades det i en undersökning, som Förenta staternas senat låtit utföra, att det där i landet fanns 29 millioner barn i åldrarna mellan tio och sjutton år och att två och en halv million av dem — omkring vart elfte barn — var registrerade hos polisen! Sedan dess har förhållandena blivit mycket värre. I Los Angeles Herald-Examiner för 2 februari 1970 rapporterades det: ”Ungdomsbrottsligheten i södra Kalifornien ökar i en sådan takt att det snart kan bli så att polisen griper fler ungdomsbrottslingar än vuxna — och ändå utgör ungdomarna bara en bråkdel av hela befolkningen. Arrestlokaler och anstalter är redan överfyllda, och det finns ingen lättnad i sikte.” På Nya Zeeland har, enligt rikspolischefens rapport, antalet brott begångna av barn fördubblats från år 1966 till år 1970!

3. Vilken tendens har man lagt märke till i fråga om ungdomsbrottslighet?

³ Det är inte bara så att antalet brott som begås av ungdomar ökar snabbt, utan brotten blir också av allvarligare art. Dessutom är det allt fler yngre barn som begår brott. Under ett år på senare tid greps i Baltimore i USA 526 barn som var tio år gamla eller yngre. Inräknat i detta var 169 arresteringar för inbrott och 22 för rån, och vidare hade det förekommit mord, bilstöld och narkotikabrott! I Perth i Australien begås 80 procent av bilstölderna av tonåringar! Ett polisbefäl där sade: ”Det är inte längre ovanligt att finna en pojke på 13 bakom ratten i en stulen bil.”

4, 5. a) Vilka tragiska följder av omoraliskheten har blivit så framträdande i vår tid? b) Vilken tidsperiod visar dessa förhållanden att vi nu lever i?

⁴ Den sexuella omoraliskheten har också blivit omfattande bland de unga. En 16 år gammal flicka i New York berättade: ”Omkring hälften av eleverna i min klass använder p-piller, och de övriga tänker börja med det när de kommer upp i college.” (New York Times, 24 september 1971) De tragiska följderna av omoraliskheten inbegriper en epidemi av veneriska sjukdomar och utomäktenskapliga födslar. I Kalifornien var det 1970 nästan tio gånger så många tonåringar som ådrog sig gonorré som år 1960. Det beräknas nu att var femte gymnasieelev kommer att ådra sig en venerisk sjukdom före examen. I somliga skolor beräknas det att hälften av eleverna kommer att få någon venerisk sjukdom. År 1970 blev enligt tillgängliga rapporter sammanlagt 43.100 tonåriga flickor i Kalifornien havande, och detta antal inbegriper inte dem som gifte sig på grund av sitt havandeskap. — San Francisco Examiner, 20 juni 1971.

⁵ Den ansvarige för en medicinsk klinik i Richmond i Virginia i USA framhöll att havandeskap bland tonåringar ökar på ett ”tragiskt sätt” och sade: ”Oroväckande är antalet havandeskap bland flickor under 15.” (Newport News Daily Press, 13 december 1970) I Philadelphia Evening Bulletin hette det: ”Ett betydande antal ogifta mödrar är skolflickor som är 11 och 12 år gamla.” Framgår det inte av det som inträffar att vi lever i de kritiska ”yttersta dagarna”, som är förutsagda i bibeln? De dagar vi nu lever i kännetecknas verkligen av ytterlig laglöshet, som inbegriper olydnad mot föräldrar. — 2 Tim. 3:1—5.

6. a) Vad visar den vitt utbredda brottsligheten beträffande det slags fostran barn får? b) Vad är det som bär en stor del av ansvaret för den förvirring många föräldrar känner i fråga om barnuppfostran?

⁶ Betyder inte det förhållandet att så många ungdomar begår brott att det är någonting som är fel med den fostran barn får? Det är uppenbart att de inte blir fostrade och vanda vid den väg de bör vandra. (Ords. 22:6) Men vad slags fostran behöver barn? Många föräldrar är förvirrade i fråga om detta. ”Genom sina ord och handlingar visar många fäder och mödrar tydligt att de är nästan förlamade av osäkerhet”, sade en av ledarskribenterna vid New York Times. ”Gamla normer för uppförandet tycks inte längre gälla”, sade han. (New York Times Magazine, 16 januari 1972) De motsägande uppfattningar som framförs av världsliga rådgivare i barnuppfostringsfrågor har en stor del av ansvaret för föräldrarnas förvirring.

7. a) Vad är i allmänhet gemensamt för det som skrivits av världsliga rådgivare i barnuppfostran? b) Vad är felet med det slags fostran de flesta barn i vår tid har fått, enligt vad som visas av Jeremia 8:9?

⁷ Dessa rådgivares uppfattningar skiljer sig visserligen i hög grad från varandra, men en granskning av det de skrivit uppenbarar någonting som är gemensamt för dem. Detta är att de i allmänhet ignorerar bibeln som en lärobok. Skulle detta kunna vara problemet? Utvecklingen på senare tid tycks peka ut svaret. Ja, tänk efter: Är det inte på senare tid, då de ”gamla normerna för uppförandet” (de som ofta var grundade på bibeln) har skjutits åt sidan, som brottsligheten har ökat i så hög grad? Visar inte detta att de unga behöver den fostran och vägledning som är grundad på bibelns läror? — Jer. 8:9.

Varför man bör undervisa barn om Gud

8. a) Vad är ett utmärkande drag hos barn? b) Varför är de svar föräldrarna ger på barnens frågor viktiga?

⁸ Det är naturligt för barn att vända sig till sina föräldrar för att få vägledning. De unga är fulla av frågor. Det är typiskt att de frågar: ”Vem har gjort de vackra blommorna?” ”Hur har stjärnorna kommit upp på himlen?” Eller också kan de fråga: ”Varifrån har jag kommit? Vem har gjort mig?” Man bör inte underskatta vikten av hur barnen får svar i dessa angelägenheter. Det som de unga får lära sig gör ett bestående intryck, formar deras inställning och synsätt och påverkar på så sätt deras framtida livsmönster.

9. a) Vad får barn i vår tid i allmänhet lära sig i fråga om sitt ursprung? b) Vad anger att de evolutionära uppfattningar som skolbarn undervisas om inte är riktiga?

⁹ En förälder skulle kunna svara: ”Ingen har gjort oss eller någonting av det andra. Allting har bara kommit till av sig självt; det är genom en utveckling som beror av slumpen — en tillfällighet — som allting har kommit till.” Detta är den evolutionära uppfattning som barnen vanligtvis får lära sig i skolorna i vår tid. Det sägs ofta att denna uppfattning är ”vetenskaplig” och att människor, som tror att det finns en Gud som har gjort allting, är ”ovetenskapliga”. Men är det verkligen så? Är vår tids populära evolutionsuppfattningar sanna? Tänk efter: Är det inte ett faktum att det blir goda frukter när sanningen lärs ut? Men se på de milliontals barn som blir brottslingar i vår tid — de som har växt upp under ett utbildningssystem som har upphöjt evolutionära tankar! — Ps. 14:1.

10. a) Varför är det förvirrande för ett barn att få lära sig att det inte finns någon Skapare? b) Vad behöver barnen få lära sig beträffande sig själva, gräset, månen och stjärnorna osv.? Varför är det så?

¹⁰ I själva verket är det förvirrande för de unga att få lära sig att det inte finns någon himmelsk Skapare. Barn kan till exempel se att män bygger hus och kvinnor bakar kakor. Det är människor som gör dessa ting. Varför, kan då barn rimligtvis fråga, är det inte någon som har gjort de vackra blommorna eller de strålande stjärnorna? Barn behöver bli undervisade om de förståndiga förklaringarna i bibeln: ”Vart och ett hus bygges ju av någon, men Gud är den som har byggt allt.” (Hebr. 3:4) De behöver få visat för sig att bibeln inte oförnuftigt lär att ingen har danat oss, utan att den säger: ”Vet att Jehova är Gud. Det är han som har gjort oss och inte vi själva.” (Ps. 100:3, NW) Barn bör bli undervisade om att Gud ”låter gräs skjuta upp för djuren och örter till människans tjänst”. (Ps. 104:14) Vad Guds ord säger om ”månen och stjärnorna, som du [Gud] har berett”, bör också förklaras för de unga. (Ps. 8:4) Dessa skriftenliga sanningar kommer att tillfredsställa ett barns sinne för förnuft och kommer också att hjälpa det att utveckla aktning för vår store Skapare. Undervisning av detta slag är nödvändig för att vänja den unge ”vid den väg han bör vandra”. — Ords. 22:6.

11. Vilka möjligheter kan en förälder ta vara på för att undervisa sitt barn om Gud?

¹¹ En förälder bör förståndigt ta vara på möjligheterna att hos sina barn bygga upp kärlek till Jehova Gud och uppskattning av honom. När en far och hans son står tillsammans under stjärnhimlen, kan fadern inprägla hos sin son Jehovas vishet och makt i fråga om att dana dessa sköna himlakroppar och föra dem fram i deras banor. (Ps. 19:2, 3) Vid andra tillfällen, kanske när man betraktar blommornas skönhet, en praktfull solnedgång eller de olika slagen av växter och djur, kan en förälder vara i stånd att lära de unga att dessa underbara och goda ting är bevis på vår himmelske Faders kärlek till människorna. (Apg. 14:17; Matt. 5:45) Men är inte denna undervisning om Gud i verkligheten ”ovetenskaplig”?

12. a) Varför är det inte ovetenskapligt att lära ut att de underbara ting vi ser omkring oss har skapats av Gud? b) Till vilken nytta är det för ett barn att veta att det finns en allsmäktig Skapare som har omsorg om det?

¹² Nej, inte alls! Den är lika giltig i vår tid som då en inspirerad bibelskribent för länge sedan yttrade att Guds ”osynliga egenskaper kan tydligt ses alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de frambragta tingen, ja, hans eviga makt och gudom, så att de är utan ursäkt”. (Rom. 1:20, NW) Faktum är att sann vetenskap på senare år har fört fram i ljuset ett stort förrådshus av kunskap som vittnar om hur mästerligt utformat universum och allt levande är och som ger bevis för att det sannerligen finns en mäktig, intelligent Skapare. Hur styrkande är det inte för barn att veta att en sådan stor Gud existerar och att han har omsorg om dem! (1 Petr. 5:7) Detta kommer att hjälpa dem att undvika att vara alltför bekymrade på grund av farhågorna, tvivlen och osäkerheten i vår tids värld. Det kommer att skydda dem mot mentala eller känslomässiga störningar och ge dem en känsla av trygghet och förtröstan. Därigenom kommer de inte att reagera med våld och hat, utan kommer att vara benägna att behandla alla med gudomlig kärlek. — Ps. 23:1—6; 55:23; Jes. 41:10.

Varför barn bör få undervisning från Guds ord

13. Varför är det uppenbart att det inte är tillräckligt att enbart säga åt ett barn att inte göra det som är orätt?

¹³ Men att bara lära barn att det finns en Gud är inte tillräckligt. De unga behöver också få undervisning från Guds ord, och det inbegriper vad Gud kräver av människor. Varför är det så? Jo, tänk efter: Många föräldrar i vår tid talar om för sina barn att det finns en Gud. Och praktiskt taget varje förälder säger till sitt barn att det är orätt att ljuga, stjäla och begå andra sådana brott. Mödrar säger också ofta till sina döttrar att det är orätt att hänge sig åt föräktenskapliga sexuella förbindelser. Och ändå är det barn i milliontal som tar del i sådana laglösa handlingar, fastän de medan de gör det inser att de har fått höra att det är orätt. Det är tydligt att det inte är tillräckligt att bara säga åt ett barn. Men varför är det inte det?

14. Hur kommer det sig att barn ofta inte ger gensvar på den undervisning de får av äldre människor?

¹⁴ Ett viktigt skäl är att barn snart lär sig att de inte kan lita på människors ord eller föredöme. De upptäcker att de äldre ofta har orätt och att deras normer för uppförandet ändras. Barn finner också att äldre ofta säger ett och gör något annat. När barn börjar inse att andra människor ljuger, stjäl och begår otukt, är det alltså begripligt att de drar slutsatsen att det är i sin ordning att göra detta, om man bara inte blir fast eller lider skada. Följaktligen gör ungdomar i vår tid i allmänhet vad som helst, om de bara tror att de kan klara sig undan efterräkningar.

15. a) Vilket viktigare skäl behöver barn ha för att undvika orätta gärningar? b) Varför kommer kunskap om att detta är den allsmäktige Gudens befallningar att vara ett avskräckande medel mot orätta gärningar?

¹⁵ Det är således uppenbart att ett barn behöver ha ett viktigare skäl till att lyda än att bara föräldrarna eller andra människor vill att det skall lyda. Det behöver få undervisning i Guds namn att inte ljuga, stjäla, begå otukt eller ta del i andra orätta sedvänjor, eftersom detta i verkligheten är Guds bud. (Ords. 6:16—19; Mark. 10:17—19; Hebr. 13:4) Denna undervisning från Guds ord kommer att hos barnet inskärpa allvaret i orätta gärningar. Barnet kommer då att inse att det inte bara är fråga om en människas ord, utan att det är Skaparens ord, hans som ger liv och som har makt att för evigt frånta uppsåtliga lagbrytare deras liv. (Upp. 21:8) Barnet kommer då också att veta att det är alldeles som det heter i bibeln: ”HERRENS [Jehovas] ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.” (Ords. 15:3) Därigenom kommer barnet att inse att det inte kan ta del i orätta gärningar utan att Gud ser det. — Ps. 11:4; Hebr. 4:13.

16. Hur kommer undervisning av barnen från Guds ord att utgöra det starkaste avskräckande medlet mot orätta gärningar?

¹⁶ Men allteftersom barnet får undervisning från Guds ord kommer ett ännu starkare och viktigare avskräckande medel mot orätta handlingar att växa fram inom det. Bibelstudium kommer att uppenbara Jehova Gud för barnet, men inte bara som den store Skaparen, utan också som en verklig person som i sanning älskar människorna. Barnet kommer att lära sig hur Gud visade sin kärlek genom att sända sin Son till jorden för att bereda en grundval till att återföra mänskligheten från synd och död och på så sätt öppna möjligheten för människor att åtnjuta evigt liv i ett paradis under en ny tingens ordning. (Joh. 3:16; 2 Petr. 3:13) Barnet kommer också genom bibelstudiet att lära sig att Gud i sin nya ordning kommer att befria människorna från sjukdom och till och med död och vidare från plåga, lidande och tårar, som är så vanligt i vår tid. (Upp. 21:3, 4) Vid den tiden kommer alla människor att vara vänliga och älska frid. Ja, till och med djuren kommer att leva i frid, och ett litet barn kommer att kunna leka med dem utan att bli skadat. (Jes. 11:6—9; Ps. 37:9—11, 29) När ett barn lär känna dessa underbara föranstaltningar från Jehova, kommer dess kärlek till Gud att växa sig mycket stark. Därför kommer det inte att vilja göra någonting som misshagar dess underbare himmelske Fader. Barnets kärlek till Jehova och uppskattning av honom kommer på så sätt att tjäna som det starkaste avskräckande medlet mot att göra någonting som Gud säger är orätt.

17. a) Varför kan man vara säker på att det är till nytta för barnen längre fram i livet att de får undervisning från Guds ord? b) Vilket bibliskt exempel visar nyttan av tidig fostran?

¹⁷ Men kan man verkligen vara säker på att tidig undervisning från Guds ord kommer att vara till nytta för barnet längre fram i livet? Ja, det kan man. Kom ihåg att det i bibelns ordspråk heter att om den unge vänjs ”vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal”. (Ords. 22:6) Vi kan tänka på den unge hebrén Josef som ett exempel. Det är uppenbart att han av sin far, Jakob, i unga år blev undervisad om Jehova och om hans lagar. Längre fram i livet kom Josef att befinna sig i ett främmande land, Egypten, långt borta från sin familj och sina vänner. Där fick han arbeta för en rik man vid namn Potifar. Denne mans hustru började göra försök att förleda Josef, som såg bra ut. Hon brukade säga till honom: ”Ligg hos mig.” Men Josef avvisade henne och förklarade: ”Huru skulle jag då kunna göra så mycket ont och synda mot Gud?” Till och med då Potifars hustru fattade tag i Josef och försökte få honom att ligga hos henne, gjorde han motstånd mot henne och flydde. Det var Josefs aktning för Gud och kärlek till honom, det som hade inskärpts hos honom medan han var barn, som avhöll honom från orätta gärningar. — 1 Mos. 39:1—12.

18. a) Vilken nytta för det med sig att ge barn undervisning från Guds ord? b) Varför får de unga känna på så många svårigheter i vår tid?

¹⁸ Håller du inte med om att barn i vår tid behöver detta slag av undervisning från Guds ord? Att man hos de unga inpräglar Guds krav i fråga om moralen kommer helt visst att hjälpa dem att leva rättrådigt och lyckligt. Ändå skjuter man i vår tid vanligen bibelns vägledning åt sidan som någonting som är alltför inskränkande och vållar missräkning. I fråga om förbudet mot sexuella förbindelser för ogifta personer skrev till exempel en person för en tid sedan i New York Times Magazine: ”Det finns sannerligen så mycket i livet som orsakar missräkning att det inte är nödvändigt att medvetet uppmuntra till missräkning. ... Allt som vi behöver göra för att ge våra barn vägledning (deras egen, hoppas vi) är att visa dem att vi sätter värde på oss själva och likaså på andra och att det finns många olika sätt på vilka vi kan nå full utveckling.” Men vilka svårigheter har inte detta förkastande av Guds vägledning medfört, ja, en lavin av veneriska sjukdomar, utomäktenskapliga födslar och aborter — med smärta, hjärtesorg och bedrövelse som följer med detta! Hur tydligt är det inte att barn behöver den undervisning som ges i Guds ord! — Jer. 10:23.

Det behövs tuktan

19. a) Är barn av naturen benägna att göra det som är rätt? Hur vet vi detta? b) Vad är inbegripet i att utdela tuktan?

¹⁹ Men för att ett program med undervisning i Guds ord skall vara effektivt måste det också inbegripa kärleksfull tuktan. Detta beror på att barn inte av naturen är benägna att göra det som är rätt. Det förhåller sig alldeles som det heter i bibelns inspirerade ordspråk: ”Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.” (Ords. 22:15) Ordet ”tuktan” för tanken till att ge övning som formar och korrigerar. Följaktligen inbegriper den ofta förekommande upprepning av anvisningar, så att barnet förmås att rätta sig efter dem. Men tuktan inbegriper mera. Som de flesta föräldrar väl vet kan ett barn ofta inte tillrättavisas med endast ord. (Ords. 29:17, 19) Därför kan tuktande övning också inbegripa aga eller bestraffning, som utdelas i avsikt att korrigera barnet. Men bör denna form av tuktan någonsin inbegripa smäll? Ligger det sanning i det gamla talesättet: ”Om du spar på riset, så fördärvar du barnet”?

20. Vilken uppfattning har världsliga auktoriteter i allmänhet i fråga om utdelande av fysisk bestraffning som en form av tuktande fostran?

²⁰ Världsliga auktoriteter på barnuppfostran säger ofta: ”Nej, barnet bör aldrig få smäll. Undvik att göra barnet missräknat genom att använda sådana starka åtgärder för att förändra dess naturliga böjelser.” I en ledare i New York Times för 5 april 1972 hette det: ”’Om du spar på riset, så fördärvar du barnet’ är ett förstockat talesätt, som fortsätter att få instämmande nickningar från självutnämnda försvarare av ’gamla dygder’. Det är svårt att förstå varför utdelandet av på förhand uttänkt, smärtsam bestraffning av en större och starkare person skulle kunna ingjuta någonting annat än tron att styrkan triumferar.” Men är denna uppfattning riktig? Är det ett misstag att använda fysisk bestraffning i syfte att korrigera ett barns orätta uppförande?

21. a) Vad har Guds ord att säga om att använda fysisk bestraffning för att korrigera ett barns egensinniga handlingssätt? b) Hur vet vi att det är Guds sätt att utdela sådant slag av tuktan eller aga?

²¹ Gud är människans Skapare. Det finns inte någon högre auktoritet. Hans ord är mycket klart och tydligt i denna fråga. Det heter där: ”Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden; ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket [scheol eller graven].” (Ords. 23:13, 14) Barnets liv står på spel. Om det tillåts att följa en orätt kurs, leder detta till att det kommer att känna sig olyckligt och till sist dör utanför Guds ynnest. Därför heter det i bibeln: ”Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.” (Ords. 13:24) Föräldrarna visar verklig kärlek, om de gör vad de kan för att korrigera sitt barn, och det inbegriper att ge det smäll. Detta är Guds sätt. ”Ty den som Jehova älskar”, heter det i skriftstället, ”den agar han, ja, han gisslar var och en som han tar emot såsom son.” — Hebr. 12:5, 6, NW.

22. a) Vad bör vara föräldrarnas motiv till att utdela tuktan, enligt vad som visas av Guds föredöme? b) Vad har en stor del av ansvaret för den fruktansvärda ökningen av ungdomsbrottsligheten i vår tid?

²² Varför gör Gud detta med sina barn? ”Till gagn för oss”, sade aposteln Paulus, ”för att vi må få del av hans helighet. Det är sant att ingen aga i det närvarande tycks vara till glädje, utan i stället till bedrövelse; likväl ger den sedermera åt dem som har blivit fostrade därigenom en fridens frukt, nämligen rättfärdighet.” (Hebr. 12:7—11, NW) Till sitt eget gagn behöver barn denna tuktan eller aga. Den är en del av fostran för att vänja dem vid den väg de bör vandra. (Ords. 22:6) Det förhållandet att världen förkastar sådan tuktande fostran har en stor del av ansvaret för den fruktansvärda ökningen av ungdomsbrottsligheten och för de svårigheter och den skam detta har dragit över föräldrar. — Ords. 29:15.

23. Hur reagerar barn när de får tuktan och när de inte får det?

²³ Tvärtemot vad allmänna meningen låter förstå uppskattar barn när föräldrar visar äkta intresse för dem genom att ge rimliga riktlinjer och restriktioner för deras aktiviteter. Somliga barn kan ibland klaga därför att de får tuktan, men de lär sig älska och respektera föräldrar som visar äkta intresse för deras väl. Å andra sidan är det sannolikt att föräldrarnas underlåtenhet att utdela den tuktan som barn i så hög grad behöver blir orsak till att ett barn känner harm mot sina föräldrar. I en populär tidskrift berättades det för inte så länge sedan om en femtonårig flicka som hade dragits in i dåligt uppförande och hopat skam över sig själv och sin familj. Bedrövad över sitt uppförande sade hon till sin far: ”Pappa, du borde ha krävt för flera år sedan att jag skulle uppföra mig väl, och när jag inte gjorde det, skulle du inte bara ha talat till mig, utan du skulle ha slagit mig i stjärten. Varför tog du inte itu med mig, när jag inte fick bra betyg? Trodde du verkligen att jag var så dum att jag inte kunde få bättre betyg?” — McCall’s, juli 1969, sid. 114.

24. a) Hur kan föräldrar visa att de verkligen älskar sina barn? b) Vad kommer att bli resultatet av att de visar denna kärlek?

²⁴ Föräldrar, visa att ni verkligen älskar edra barn genom att ge dem den tuktan som de så innerligt väl behöver. Rätta er efter Guds ords förståndiga råd. Lär edra barn visheten i Guds ord. Utveckla hos dem djup kärlek till Skaparen, Jehova Gud, och aktning för honom. Genom att göra detta kan ni vara säkra på att ni fostrar och vänjer edra barn vid att vandra på den väg de bör vandra, och då kommer de inte att vika av från den när de blir gamla. (Ords. 22:6) Detta kommer till sist att betyda att de får ändlöst liv i Jehova Guds härliga nya tingens ordning. Hur tacksamma kommer inte edra barn att vara mot er för att ni förbereder dem för att få ta del av detta!

[Bild på sidan 57]

När man betraktar det som Gud har skapat, bör en förälder ta vara på möjligheten att hos sitt barn bygga upp kärlek till Jehova Gud och uppskattning av honom