En varaktig styrelse beror av att sann gudsdyrkan befrämjas
1. Vilket oöverstigligt hinder har alltid rest sig i mänskliga härskares väg, men vad skulle vara till evigt gagn för mänskligheten?
ETT oöverstigligt hinder som alltid har rest sig i de härskares väg, vilka sökt bygga eller vidmakthålla ett välde, har varit det faktum att de måste dö och överlämna sin makt och myndighet åt efterträdare. Många är de härskare som sökt vinna odödlighet eller som rentav har gjort anspråk på att äga odödlighet. Likväl har de dött, och slutligen har deras välden förfallit. Men om en konung av det rätta slaget skulle kunna leva för evigt och hålla samman sitt välde, då skulle detta bli till evigt gagn för hans undersåtar.
2. Vilket förbundslöfte har Jehova givit, som har avseende på ett herradöme, och vad var avsikten med att han upprättade ett Guds rike i miniatyr?
2 Inte ens dynastier eller regentätter har kunnat behålla ett välde för alltid. Men bibeln underrättar oss om att Jehova Gud har ingått ett förbund med en man om att en av hans ätt skall få sitta på tronen för evigt och att detta herradömes myndighet och domän skall fortsätta att tillväxa och slutligen omfatta hela jorden. Såsom en bekräftelse på sitt löfte använde Gud denne man och hans son och även deras väldes huvudstad för att framställa förebilder, som angav hurudant detta bestående välde skulle komma att bli. Han satte med andra ord ett Guds rike i miniatyr i funktion, på det att människor som var intresserade skulle kunna få veta vad som krävs av den som skall utöva ett varaktigt välde och vad detta rikes styrelse skall komma att betyda, varpå de tillitsfullt skulle kunna sätta sin förtröstan och sitt hopp till det.
3. Hur använde Gud David såsom en förebild till sin beständige konung?
3 Den man som Gud använde härtill var konung David, och det skedde inte godtyckligt utan därför att David var en härskare av det slag som Gud godkänner. David började härska över Juda stam år 1077 f. Kr. och över hela Israel 1070 f. Kr. Men innan man kunde sägas ha en fullständig förebild till det utlovade, bestående riket, måste en lämplig huvudstad utväljas och en viss utveckling äga rum. Lägg märke till att det som David gjorde visar vad Gud kräver av denne förblivande härskare, ty Davids åtgöranden utgör en exakt förebild till det som skall utföras av Guds ständige, förblivande, konung.
En härskare av det rätta slaget
4. Hur gick det till att Jerusalem kom under konung Davids välde, och vilken önskan närde David i samband härmed? Vad kom detta forna jebuséfäste att kallas?
4 David önskade att Guds styrelse skulle utövas över hela det gudagivna landet. När han började regera, utvalde han Jerusalem till sin huvudstad, därför att denna stad låg lämpligt till. Men Jerusalem var alltjämt i fiendehand; hedniska jebuséer bodde där. Eftersom David nu blivit konung, inte bara över Juda, utan över alla stammarna, kunde han dra upp mot Jerusalem, som låg inom Benjamins område. Gud välsignade hans nitälskan och mod, och David intog bergfästet Sion eller Jerusalem. Sedan David flyttat sitt regeringssäte från Hebron till Sion, kom det att kallas ”Davids stad”. — 2 Sam. 5:6—9; 1 Krön. 11:6—8.
5. Vilken inställning hade David till Guds lag, och vilken framgång hade han i kampen mot de babyloniska fienderna till den sanna gudsdyrkan?
5 Konung David följde Guds rätta och rättfärdiga lagar och skaffade efterlevnad åt dem, och ryktet om Sion eller Jerusalem gick ut bland nationerna runt omkring. (Hes. 16:14) Filistéerna, som var framträdande utövare av babylonisk religion, sökte störta David. Men David höll dessa babyloniska fiender till den sanna gudsdyrkan stången och vann två lysande segrar över dem. — 2 Sam. 5:17—25.
6. Vilka intressen satte David främst i sitt rike? Nämn några saker som visar att han gjorde det.
6 Tronen var nu starkt befäst, och David lät inte någon tid gå förlorad utan började främja den sanna gudsdyrkan bland folket, i det att han satte Jehovas tillbedjans intressen främst. Alltsedan översteprästen Elis dagar hade förbundsarken inte stått i det tabernakel, som Mose hade uppfört. I många år hade den förvarats i ett privat hem i Kirjat-Jearim (Baale-Juda). (1 Sam. 4:1—7:2) David lät nu föra arken upp på Sions berg och lät ställa den i ett tält i Davids stad. Han gjorde anordningar för tillbedjan av Gud genom att förordna tio leviter och två präster att tjäna inför arken, och han tog själv ledningen i den sanna gudsdyrkan, i det att han denna dag diktade och sjöng en ny psalm, i det han sade: ”Frambär tacksägelse till Jehova, ni människor; åkalla hans namn, gör hans gärningar kunniga bland folken! ... ’Jehova själv har blivit konung!’ ... Frambär tacksägelse till Jehova, ni människor, ty han är god, ty till obestämd tid varar hans kärleksfulla godhet.” (NW) I denna sång instämde folket med ett: ”Amen.” — 1 Krön. 15:1—16:36; 13:1—12; 2 Sam. 6:1—19.
7. I vems namn och från vems tron härskade David som konung? Hur blev folket, i en psalm av Koras söner, uppmanade att erkänna att Jehova var den verklige konungen?
7 David tillskrev inte sig själv någon ära och härlighet såsom Israels verklige konung, utan han erkände att han härskade i Jehovas namn på ”Jehovas tron”. (1 Krön. 29:23, NW) Och folket uppmanades att erkänna detta förhållande i en psalm av Koras söner:
”Stor är HERREN [Jehova] och högt lovad i vår Guds stad, på sitt heliga berg. Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd, berget Sion, längst uppe i norr, den store konungens stad. ... Sions berg glädje sig, Juda döttrar fröjde sig för dina domars skull. Gån omkring Sion och vandren runt därom, räknen dess torn; given akt på dess murar, skriden genom dess palatser, så att I kunnen förtälja därom för ett kommande släkte.” — Ps. 48:2—15; se även Psalm 76:2, 3.
8. Vad fordras av en konung, om hans herradöme skall bli varaktigt?
8 ”Lydnad är bättre än offer”, så hade Guds profet Samuel sagt till den olydige konung Saul. (1 Sam. 15:22) David insåg att lydnad mot Gud är ett krav som också en konung måste uppfylla, om hans herradöme skall bli varaktigt. Skulle hans eget välde tas ifrån honom, såsom det skett med hans företrädare, Saul? Det var Davids kärlek till Gud och hans nitälskan, när det gällde att förhärliga och befrämja Jehovas tillbedjan, som skulle bli avgörande.
Förbundet om ett varaktigt välde
9. Hur kom det sig att David önskade bygga ett palatsliknande tempel åt Jehova? Nämn några speciella ting som Jehova lovade David med avseende på dennes säd.
9 När David hade byggt sig ett palats på Sions berg, ansåg han det inte passande att han själv bodde i ett hus av cederträ, under det att Guds ark bara var inhyst i ett tält. Han ville upphöja Jehova Gud, den verklige konungen, genom att bygga ett palatsliknande tempel åt Jehova. Genom sin profet Natan tillkännagav Jehova sin uppskattning härav:
”Jag skall bevisa mig vara med dig, vart du än går, och jag skall utrota alla dina fiender för dig; och jag skall förvisso göra dig ett stort namn, likt de storas namn, som finnas på jorden. ... Och Jehova har sagt dig att ett hus är vad Jehova skall göra åt dig. ... Jag [skall] förvisso uppresa din säd efter dig, vilken skall komma ur ditt inre; och jag skall i sanning fast grunda hans rike. Det är han som skall bygga ett hus åt mitt namn, och jag skall förvisso fast grunda hans rikes tron till obestämd tid. Jag själv skall bliva hans fader, och han själv skall bliva min son. När han gör orätt, skall jag också tillrättavisa honom med människors ris och med Adams söners slag. Vad min kärleksfulla godhet angår, skall den icke vika ifrån honom såsom jag avlägsnade den från Saul, vilken jag avlägsnade för din skull. Och ditt hus och ditt rike skola förvisso vara beståndande till obestämd tid inför dig; själva din tron skall bliva fast grundad till obestämd tid.’” — 2 Sam. 7:1—17, NW.
10. Hur utgjorde vissa drag i detta förbund en försäkran om att profetiorna beträffande Guds ”kvinnas” Säd, Abrahams Säd och spiran skulle gå i uppfyllelse, och hur kastade de ljus över detaljer i fråga om uppfyllelsen?
10 Vilken välsignelse var inte detta från universums suveräne härskare! David skulle vara den förste i en regentätt, vars välde inte skulle upphöra. Detta förbund om riket uppenbarade att Guds ”kvinnas” Säd, som blivit utlovad i Edens lustgård, Abrahams Säd, genom vilken välsignelser skulle komma alla jordens släkter till del, skulle framträda ur konung Davids ätt, som tillhörde Juda hus, från vilket spiran aldrig skulle vika. — 1 Mos. 3:15; 22:18; 49:10.
11. Vad var David nu lik, och hur gav han uttryck åt tacksamhet?
11 Konung David var nu lik en hörnsten, som blivit lagd i Sion och på vilken ett konungsligt hus av härskare skulle byggas upp för att representera den himmelske konungen, Jehova. David gav i bön uttryck åt sin tacksamhet. — 2 Sam. 7:18—29.
12. Vad betyder de namn som gavs åt Salomo? Hur framgår det av Psalm 87 att det var en ära att födas i Sion?
12 David efterträddes av sin son Salomo, vars namn betyder ”fridsäll” eller ”fridsam”. Jehova kallade honom också Jedidja, som betyder ”Jehovas älskling”. (2 Sam. 12:24, 25) Vilken ära var det inte för Salomo att födas i Sion! Det var en mycket större ära än att födas i det ryktbara Babylon. Psalm 87:2—6 talar om denna ära: ”Jehova älskar Sions portar mer än alla Jakobs [Israels] boningar. Härliga ting äro talade om dig, Guds stad. ... Och den Högste själv håller det vid makt. Jehova skall räkna, när han skriver upp folken: ’Denne är född där.’” — Åk.
13. När och i vilken särskild bemärkelse föddes Salomo i Sion? Hur vidsträckt var hans rike?
13 Salomo kan sägas ha blivit född till konung år 1037 f. Kr. Då blev Jehova enligt förbundet med David i speciell bemärkelse hans fader. David hade kuvat alla nationerna inom det utlovade landets av Gud fastställda gränser; så Salomo regerade från Egyptens bäck i söder till Kadesch vid floden Orontes omkring 130 kilometer norr om Damaskus. — 1 Krön. 29:23.
14. Vilka förberedelser hade David gjort för templets uppförande? Vad insåg han vara förutsättningen för nationens välgång?
14 Jehova gav David inspirerade anvisningar för tempelbygget. Dessutom samlade David tillhopa en stor mängd material och påbjöd stora penninginsamlingar, som han själv och folket lämnade bidrag till. Han bidrog också med den jordlott, där templet skulle uppföras. Han insåg att nationen var beroende av Gud för sin välgång och att folket egentligen bara ärade Gud med de ting som Gud själv var ägare till och som han givit åt dem. — 1 Krön. 29:10—16.
15. Varför var det passande att templet låg högt bokstavligen? Vad krävde detta av tillbedjarna? Hur hade det markområde, som blev utvalt till tomt för templet, redan haft betydelse i samband med offer på Davids tid?
15 Tomten till templet låg mer än 730 meter över Medelhavets yta på Moria berg, där Abraham hade byggt ett altare för att offra sin son Isak. Genom en utlöpare söderut, som kom att kallas Ofel, var området för templet förbundet med Sions berg. Från vilket håll tillbedjarna än begav sig till templet, måste de gå upp till det. (Ps. 122:1—4; Jes. 2:2) Vid den tid, då David inköpte tomten, härjade en pest, och Jehovas ängel påbjöd att ett altare skulle resas där. David frambar offer och sade: ”Detta är Jehovas, den sanne Gudens, hus, och detta är ett altare för brännoffer för Israel.” (NW) — 1 Krön. 21:14—22:1; 2 Sam. 24:10—25.
Tillbedjan av Jehova upphöjd
16. Vid vilka två tillfällen blev Salomo smord till konung, och i vilket profetiskt syfte ledde och välsignade Gud Salomos styrelse?
16 David lät smörja Salomo till konung när Davids fjärde son, Adonia, smidde planer för att tillvälla sig tronen. Längre fram smorde allt folket Salomo och underordnade sig honom såsom konung. (1 Kon. 1:1—40; 1 Krön. 28:1; 29:20—28) Alltifrån denna tid ledde Gud förehavandena under Salomos styrelse och välsignade hans regering, varigenom en profetisk bild blev framställd av hur den sanna tillbedjan av Jehova Gud skall bli upphöjd av den större Salomo, Kristus Jesus, Abrahams Säd och Davids arvinge, såväl som av de välsignelser hans styrelse kommer att medföra.
17. När började Salomo bygga på templet, och hur lång tid tog det att uppföra det? Vilket viktigt föremål placerades i det allraheligaste i samband med templets invigning?
17 På våren år 1034 f. Kr. började Salomo bygga på templet. Tack vare alla de förberedelser David hade gjort kunde den ståtliga byggnaden uppföras med anmärkningsvärd lätthet. Det tog bara sju och ett halvt år att uppföra den. Men inredningen var inte fullständig, förrän förbundsarken hade förts in i den av templets kamrar som kallades det allraheligaste. Så här skildras tempelinvigningen:
”Vid den tiden [lövhyddohögtiden] grep sig Salomo an med att församla de äldre männen i Israel, alla huvudmännen för stammarna. ... Därpå förde prästerna in Jehovas förbunds ark till dess plats, till husets innersta rum, det allraheligaste, till platsen under kerubernas vingar. Ty keruberna bredde ut sina vingar över platsen för arken, så att keruberna höllo arken och dess stänger skylda ovanifrån.” — 1 Kon. 8:1—7, NW; 2 Mos. 34:22; 3 Mos. 23:33—36.
18. Vad omfattade vid denna tid Stor-Jerusalem, och var kunde man fördenskull säga att Jehovas närvaro var manifesterad?
18 Tempelområdet, såväl som Sion, ingick nu i Stor-Jerusalem, och på så sätt förblev tecknet på Guds närvaro, där han bodde mellan keruberna genom sitt mirakulösa schekinaljus, kvar inom Jerusalem och Sion. — Ps. 80:2; 99:1; Jes. 37:16; 4 Mos. 7:89.
19. Vilken särskild begäran framställde Salomo i sin bön, då han överlämnade templet åt Jehovas tjänst, och varför bad han så?
19 Inför hela Israels församling angav konung Salomo, i det han föll på knä framför det väldiga kopparaltaret, hur varaktigt förbundet om riket var, när han frambar en lång bön, i vilken han överlämnade templet åt Jehovas tjänst. Salomo bad om att det skulle behaga Jehova, ifall israeliterna skulle synda och fördenskull bli fångar i främmande land men sedan skulle ångra sig och bedja till Jehova vända mot Israels land, ja, att det då skulle behaga Jehova att höra dem, visa barmhärtighet mot dem och återföra dem till deras av Gud givna land. Detta ”för att alla folk på jorden må veta att Jehova är den sanne Guden. Det finnes ingen annan.” (NW) — 1 Kon. 8:22—61.
20. Beskriv vattenkaret och altaret. Hur visade Jehova att han godkände altaret och templet?
20 Söder om altaret stod ett ofantligt runt vattenkar, som kallades ”havet”. Dess diameter var tio alnar, dvs. omkring fem meter, dess höjd fem alnar, och det vilade på tolv tjurar, som var vända åt de fyra väderstrecken i grupper om tre och tre. (1 Kon. 7:23—26) Det altare, framför vilket Salomo bad, stod utan tvivel just på den plats, där David hade rest sitt altare. Det var tjugo alnar långt, tjugo alnar brett och tio alnar högt. (2 Krön. 4:1—5) Denna invigningsdag frambars ett stort offer på detta altare. Och Gud visade att han godkände templet:
”Så snart Salomo nu hade slutat att bedja, kom elden själv ned från himmelen och begynte förtära brännoffret och slaktoffren, och Jehovas härlighet uppfyllde själva huset. Och prästerna kunde icke gå in i Jehovas hus, därför att Jehovas härlighet hade uppfyllt Jehovas hus. Och alla Israels söner voro åskådare, när elden kom ned och Jehovas härlighet var över huset, och de böjde sig genast djupt ned på stenläggningen med ansiktet mot jorden och kastade sig ned och tackade Jehova, ’ty han är god, ty hans kärleksfulla godhet varar till obestämd tid’.” — 2 Krön. 7:1—3, NW.
21. Angavs det genom dessa ting att det var Salomo som skulle få det evigt bestående väldet?
21 Var det Salomo som var den utlovade, den som skulle få ett evigt välde? Nej, utan såsom Davids arvinge utgjorde han bara en exakt förebild till den beständige arvingens styrelse, nämligen genom det byggnadsprogram som han genomförde för att upphöja Jehovas namn och ge välgång och lycka åt sina undersåtar, i det att han utövade en rättfärdig styrelse och befrämjade tillbedjan av Jehova.
22. Vilka andra byggnader uppfördes i närheten av tempelområdet?
22 Under de tretton närmast följande åren bodde konung Salomo i sitt palats i Davids stad på Sions berg, en knapp kilometer från templet på Moria berg, medan han fullföljde ett omfattande statligt byggnadsprogram. Han lät uppföra ett nytt kungligt palats på Moria berg, strax söder om templet men på lägre nivå. Söder härom byggde han tronförhuset, pelarförhuset och Libanonskogshuset. — 1 Kon. 7:1—7.
23. Varifrån började Salomo nu härska, och varför fick inte hans gemål, Faraos dotter, bo där?
23 Salomo härskade nu från tempelberget, Moria berg. Hans gemål, Faraos dotter, flyttade också till ett nytt hus, som byggts åt henne. Hon fick nämligen inte ”bo i Davids, Israels konungs, hus, ty det är en helig plats, eftersom HERRENS [Jehovas] ark har kommit dit”, enligt vad konung Salomo sade. — 2 Krön. 8:11; 1 Kon. 3:1; 7:8; 9:24.
Välsignelser förebådade
24. Vilket intryck gjorde all Salomos verksamhet på den som kom för att se den?
24 Salomos byggnadsverk var så vackra och alla de anordningar som gjorts för att ta vård om dem så storslagna, att den som fick se detta blev utom sig av förundran, såsom det skedde med drottningen av Saba, när hon kom på besök. (1 Kon. 10:1—5) Salomos långa regering kännetecknades av härlighet, frid och välgång. Han fick många undersåtar:
25. Hurudana var de förhållanden, under vilka folket levde, medan Salomo regerade?
25 ”Juda och Israel voro då talrika, så talrika som sanden vid havet; och man åt och drack och var glad. Juda och Israel sutto i trygghet, var och en under sitt vinträd och sitt fikonträd, ifrån [staden] Dan ända till Beer-Seba, så länge Salomo levde.” — 1 Kon. 4:20, 25.
26. Av vad var allt detta en profetisk bild? Vad innebär detta för Davids kungliga ätt?
26 Allt detta utgjorde en profetisk bild. David hade fått ett löfte om ett bestående välde som skulle tillfalla hans ätt. David hade många konungar av sin ätt, som satt på tronen, men det var en som skulle träda fram och som väldet för beständigt skulle tillfalla. Denne var den större Salomo, Kristus Jesus. Salomos fridsamma regering, under vilken alla var lyckliga och satt var och en på sin jordlott och njöt av en rättfärdig styrelses välsignelser, utgjorde en profetisk förebild till den regering som utövas av Kristus Jesus, den större Salomo, Guds ”kvinnas” Säd, fridsfursten. (Matt. 12:42; Jes. 9:6, 7) På grund av sin odödlighet har han ett varaktigt grepp om herradömet och kommer att behålla det för evigt, i det att han befäster Davids ätt på tronen för evigt. Men vad som vidare kan sägas om detta förebildliga Guds rike och hur det kom att drabba ihop med Assyrien, det andra världsväldet, det får anstå till nästa nummer av denna tidskrift.
[Karta på sidan 17]
(För formaterad text, se publikation)
MORIA
TEMPLET
Platsen för konungens palats
SION
DAVIDS STAD
Siloadammen
OFEL
MILLO
Gihonkällan
TYROPOJONDALEN
KIDRONDALEN
HINNOMS DAL
Rogelskällan