Är abort lösningen?
KANSKE har du hört den frågan förut eller till och med själv ställt dig den. Den uppstår ofta i samband med olika problem. Därför undrar du kanske: Är legaliserade aborter det bästa sättet att hejda jordens befolkningsexplosion? Skulle de kunna sätta stopp för illegala aborter som kräver många kvinnors liv? Och är laglig abort ett sätt att lösa personliga problem som är förbundna med icke önskade havandeskap?
Inställningen och lagarna när det gäller abort skiljer sig mycket från plats till plats. Aborter är illegala i de arabländer som huvudsakligen är muhammedanska. De är förbjudna i Nigeria, såvida inte en läkare intygar att kvinnans liv är i fara. Västtysklands lagstiftande församling fattade den 25 februari 1975 beslut mot abort. I motsats härtill fastställde Förenta staternas högsta domstol den 22 januari 1973 kvinnans lagliga rätt att få abort under ett tidigt skede av havandeskapet. Och kvinnor i Japan kan få legal abort nästan på begäran ända till slutet av sjunde graviditetsmånaden. Bestämmelserna i de länder som medger abort varierar givetvis avsevärt.
En lösning på befolkningsproblemet?
Som du förmodligen känner till får millioner kvinnor abort, legalt eller illegalt. Förenta nationernas kommission för befolkningsfrågor har rapporterat att ”abort torde vara den metod för födelsekontroll som ensam fått den mest vittomfattande användningen i världen i vår tid”. Men innebär detta att abort är en önskvärd lösning på mänsklighetens befolkningsproblem?
En mycket liberal abortlag antogs av Japans riksdag år 1948. Vad har följden blivit? En nedgång i befolkningstillväxten naturligtvis. Inte desto mindre yttrade professor T. S. Ueno vid Nihonuniversitetet i Tokyo följande efter ett kvartssekel med fria aborter: ”Abort har blivit ett levnadssätt. Det moraliska livet har blivit rubbat. Det är en tid med fri sexualmoral, och de oföddas liv respekteras inte.”
Ja, aborterna har bidragit till att hämma befolkningstillväxten. Men samtidigt har de visat sig vara förödande för moralen. De har sannerligen inte skapat aktning för människolivet. Är abort därför verkligen en önskvärd lösning på befolkningsproblemet? Säger inte förnuft och logik: Nej?
En lösning på problemet med illegala aborter?
I synnerhet om du känner en kvinna som skadats genom illegal abort, kan du undra om legaliseringen av aborter på vissa platser har satt stopp för farliga, illegala aborter. Vilken verkan har till exempel Förenta staternas högsta domstols beslut av år 1973 att ersätta illegala aborter med legala haft? Enligt dr Christopher Tietze, befolkningsrådets (Population Council) främste konsulterande läkare, ledde beslutet till att antalet dödsfall på grund av abort minskade från över 300 under år 1960 till 47 år 1973. Men detta domstolsbeslut satte inte stopp för abortdöden. Doktor Tietze sade att ett antal illegala aborter fortfarande utfördes det året, och de orsakade 25 av dessa 47 dödsfall.
Tänk på Indien som ett annat exempel. Uppskattningsvis 5.000.000 kvinnor får abort där varje år, antingen legalt eller illegalt. År 1971 fick Indiens kvinnor laglig rätt att på begäran få abort på sjukhus. Men eftersom sjukhusen finns i städerna och omkring 80 procent av kvinnorna bor utanför städerna, är aborterna ofta farliga operationer som inte utförs av läkare.
Har därför legalisering av aborter satt stopp för de illegala aborterna? Nej; de utförs fortfarande i milliontals fall.
Säker lösning på personliga problem?
Världens befolkningsproblem och de faror som är förbundna med illegala aborter kan emellertid vara relativt oviktiga för en kvinna som är gravid mot sin vilja. Hon kanske är ogift och känner sig känslomässigt oförmögen att föda och fostra ett barn som avlats utom äktenskapet. Är abort lösningen?
Det är uppenbart att hon måste ta hänsyn till olika faktorer. Även under de som man menar säkra förhållandena vid legal abort kan hon sätta hälsan och livet i fara. Läkarnas åsikter varierar givetvis, men enligt professor T. S. Ueno är legala aborter inte i alla avseenden ”anmärkningsvärt säkrare” än de illegala. Han anser att den snabba förändringen från ett havande tillstånd får till följd att kvinnans sympatiska nervsystem kommer i obalans. Bland andra dåliga verkningar nämner han matthet, sömnlöshet, huvudvärk, yrsel, kramper, neuralgi, psykosomatiska sjukdomar, utomkvedshavandeskap, återkommande missfall och sterilitet.
Även om en kvinna skulle vända sig till en abortklinik, skulle hon sannolikt bli upplyst om att det finns risker. Infektioner och blödningar kan inträffa. Man kanske medger för henne att en del kvinnor dör till följd av abort. Legal abort är därför inte en säker lösning på personliga problem.
Smärtsamma reaktioner
Man får inte heller förbise de smärtsamma känslomässiga reaktioner som kvinnor som fått abort ofta drabbas av. Du kan finna fallet med en tjugotvåårig ogift universitetsstuderande mycket tankeväckande. Hon hade uppenbarligen aldrig väntat sig en ogynnsam känslomässig reaktion som en följd av att hon genomgick en operation vid en abortklinik. Inte desto mindre växte oron medan hon väntade. Så kom den aktuella aborten. ”In stormade läkaren — med uttryckslöst ansikte, stum, utan känslor”, sade hon senare. ”Han hälsade inte eller ens kastade en blick på mitt ansikte.” Operationen genomfördes — och den var också plågsam. Slutligen var det över.
”Sedan brast jag ut i gråt”, medgav den unga kvinnan. ”Jag som tyckte att jag hade varit så samlad.” Om sin hemresa sade hon bland annat: ”Som för att slutligen avtvå mig skymfen och tre timmars erfarenhet, som jag inte skulle ha behövt göra, lutade jag mig ut genom bussfönstret och kräktes.”
En kvinnas reaktion kan emellertid vara allvarligare än så. Djupa, långvariga känslomässiga sår kan bli följden av aborter. De kan faktiskt få djupgående verkningar också på individer som arbetar inom sjukvården. Tänk på följande: En läkare utförde abort på en tjugoettårig kvinna i artonde graviditetsveckan genom att använda vätskeinjektioner som i allmänhet kväver fostret i livmodern. Åtta timmar därefter utstöttes ett foster som uppvisade muskelrörelser och hjärtverksamhet. Efter tjugosju minuter dog fostret. ”Sjukhuspersonalen var mycket upprörd över denna händelse”, sade läkaren.
När antalet aborter ökade i Southampton i England, lämnade en del unga sjuksköterskor sina anställningar. De blev i synnerhet upprörda, när fostren visade livstecken. ”De börjar yrket fulla av idealism, angelägna om att bevara liv”, sade en tjänsteman inom sjukvården. ”Det kan vara en nedbrytande upplevelse, när de finner sig själva i en situation där de i verkligheten hjälper till att göra slut på liv.”
När börjar livet?
Innebär abort verkligen att göra slut på liv? En bedrövad, rentav desperat, ogift mor kanske inte betraktar abort på det sättet. Inte desto mindre talade en tidigare ivrig förespråkare för aborter, dr B. N. Nathanson, om vad han kallade ”den oändligt hjärtslitande sanningen”. Och vad var den? ”Vi tar liv.”
Den avgörande frågan är: När börjar livet? Doktor Nathanson förklarade: ”Vi vet att det är ett mänskligt liv där inne ända från havandeskapets början.” En annan läkare, med. dr Frank P. Bolies, yttrade i ett brev till Denver Post: ”Det är mycket lättare att sända en människa till socialbyrån än att dela med sig från det egna bordet; eller att erbjuda abort som en lösning på problem i samband med havandeskap hellre än att ta sig an kvinnan i nödens stund. ... Abort är inte en juridisk, biologisk eller ekonomisk fråga. Det gäller inte staten kontra individen, utan snarare individen (individerna) kontra Gud. Jag skulle vilja uppmana dig att beakta honom och hans tankar, när du värderar din nästas liv (både den födda och ofödda, önskade och oönskade, välskapade eller missbildade) och ditt eget liv.”
Vad säger då Guds ord, bibeln? Det visar att Jehova Gud har hög aktning för människans liv ända från dess start. Hans lag till det forntida Israel fastställde: ”Om män träta med varandra och någon av dem stöter till en havande kvinna, så att hon föder fram sitt foster, men eljest ingen olycka sker, så böte han, vad kvinnans man ålägger honom, och betale efter skiljedomares prövning. Men om olycka sker, skall liv givas för liv.” — 2 Mos. 21:22—25.
Vad som är betydelsefullt är att ingenting som sägs här eller på något annat ställe i Skriften antyder att fostrets ålder skulle vara en avgörande faktor, när det gäller frågan om abort. Eftersom Jehova Gud inte gör några sådana inskränkningar, skulle det vara otillbörligt för någon annan att försöka göra det.
Det är viktigt att inse att livet inte överförs vid födelsen utan i stället när befruktningen äger rum. Det är då, uppges det i The Encyclopædia Britannica, som ”individens livshistoria som en åtskild, biologisk enhet börjar”. Jehova har sannerligen aktning för det mänskliga livet före födelsen, ty den av Gud inspirerade psalmisten David sade om honom: ”Dina ögon såg till och med embryot av mig, och i din bok blev alla dess delar nedtecknade beträffande de dagar då de bildades och det ännu inte fanns någon av dem.” — Ps. 139:16, NW.
Det är intressant att lägga märke till hur David fortsätter: ”Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!” (Ps. 139:17) Ja, David hade en tydlig önskan att rätta sig efter Guds vilja, hans som hade så stor omsorg om det mänskliga livet. Känner du det på samma sätt?
Om så är fallet, har du förmodligen helt riktigt kommit till den slutsatsen att abort är synd mot den allsmäktige Guden, en brottslig handling i hans ögon. Abort är därför inte den gudaktiga lösningen på problem som är förknippade med havandeskap utom äktenskapet. Lösningen är att man bör undvika ett uppförande som kan leda till sådan graviditet. Bland de ”köttets gärningar” som Gud fördömer är ”otukt, orenhet, lösaktighet”. Å andra sidan inbegriper Guds heliga andes frukt ”självbehärskning”. Det är inte omöjligt att undvika eller upphöra med ”köttets gärningar”. Den kristne aposteln Paulus förklarar: ”De som tillhör Kristus Jesus har fastnaglat köttet — tillika med dess passioner och begär — vid pålen.” — Gal. 5:19—24, NW.
Men vad skall en ogift kvinna göra om hon redan har följt en kurs som lett till att hon blivit gravid? Abort är inte lösningen, inte om hon nu önskar handla i enlighet med den Heliga skrift. Somliga flickor kanske flyttar till en annan ort på grund av samhällets brännmärkning, men har de det verkligen bättre borta från alla som de har känt och som skulle kunna vara till hjälp på olika sätt? Hur skulle det vara att låta andra adoptera barnet? Det är något som kvinnan senare djupt kan ångra, eftersom det strider mot modersinstinkten. Det är sant att många människor i dessa ”de yttersta dagarna” skulle vara ”utan naturlig tillgivenhet”. (2 Tim. 3:1—3, NW) En ogift mor gör emellertid väl i att inte undertrycka sin moderliga tillgivenhet. Hon kan i själva verket komma att plågas av ständiga skuldkänslor, om hon inte tar vård om ett barn som hon hade del i att sätta till världen. Naturligtvis kräver det mod att föda och behålla barnet. Inte desto mindre är detta önskvärt, om hon vill bringa sitt liv i överensstämmelse med Guds ord och lära sitt barn dess sanningar.
Och hur är det med icke planerade havandeskap inom äktenskapet? Hur mycket bättre är det inte att inta den ståndpunkt, som den inspirerade psalmisten gav uttryck åt, än att överväga abort! ”Se”, sade kung Salomo i det forntida Israel, ”barn äro en HERRENS gåva, livsfrukt en lön”. (Ps. 127:3) Ja, barnafödande och föräldraskap medför sina bekymmer, men inte den psykiska smärta och de skuldkänslor som så ofta åtföljer en abort. Jesus Kristus sade mycket passande: ”När en kvinna föder barn, har hon bedrövelse, ty hennes stund är kommen; men när hon har fött barnet, kommer hon icke mer ihåg sin vedermöda, ty hon gläder sig över att en människa är född till världen.” — Joh. 16:21.
Nej, abort är inte den rätta lösningen. För individer som vill ha sexuellt umgänge är äktenskapet lösningen. Sann lycka kan då uppnås, om de som är förenade i äktenskap planerar sitt liv med tanke på att behaga Jehova Gud, som är upphovet till det mänskliga livet, kärleken och äktenskapet.
[Diagram på sidan 9]
(För formaterad text, se publikationen)
ABORTER
USA En million på ett år
JAPAN En million fem hundra tusen på ett år