Vad säger bibeln?
Är de oskyldiga högtider?
FÖRSTA MAJ och Mors dag tillhör de högtider som flertalet människor anser vara ”oskyldiga”. Det är inte många som har tänkt på att det skulle finnas något att invända mot att en kristen firar dessa högtider. Men har bibeln något att säga om detta?
Bibeln nämner inte någon av dessa högtider vid namn. Men den innehåller vägledande principer som gör det möjligt för oss att avgöra om kristna människor utan vidare kan fira högtider av detta slag. I bibeln framhålls till exempel principen att man fullständigt bör ta avstånd från sedvänjor som står i strid med sann tillbedjan.
Jehova Gud förklarade i sin lag till Israels nation: ”Andra gudars namn skolen I icke nämna; de skola icke höras i din mun.” (2 Mos. 23:13) Detta betydde att israeliterna inte fick tala om falska gudar med en känsla av vördnad eller på ett sätt som antydde att dessa gudar verkligen levde och verkade. De skulle betrakta sådana falska gudar med förakt, såsom värdelösa, skändliga, vederstyggliga och eländiga. — Ps. 96:5; Jer. 11:13; Hes. 16:36; 37:23.
Israeliterna fick följande befallningar med avseende på de religiösa tillbehör som var förbundna med kananéernas falska tillbedjan: ”I skolen bryta ned deras altaren och slå sönder deras stoder och hugga ned deras Aseror och bränna upp deras beläten i eld. Ty du är ett folk, som är helgat åt HERREN [Jehova], din Gud.” — 5 Mos. 7:5, 6.
Med tanke på dessa befallningar skulle israeliter som ville vara trogna mot Gud uppenbarligen aldrig ha antagit kananéernas religiösa högtider och börjat fira dem under nya namn. Detta skulle ha inneburit att de förlorat sin ”heliga” eller rena ställning inför sin Gud, Jehova. Precis som människor i våra dagar inte betraktar en skjorta med en märkbar fläck såsom ren och passande i det offentliga livet, så anser inte heller Jehova Gud att det är passande att ägna sig åt sådant som är befläckat med falsk tillbedjan. Han är en nitälskande Gud som kräver odelad hängivenhet. (Hes. 5:13) Han förklarade för israeliterna: ”Jag, Jehova, din Gud, är en Gud som kräver odelad hängivenhet.” — 2 Mos. 20:5, NW.
Att Jehova Gud inte tolererar att man beblandar den sanna tillbedjan med avgudiska sedvänjor framgår av hans handlingssätt med israeliterna. Vi kan som exempel tänka på den gyllene kalven i öknen. När israeliterna lät Aron tillverka denna kalv, gjorde de inte detta för att börja dyrka en av egyptiernas gudar. De tillägnade sig endast en egyptisk religiös sedvänja som på ett framträdande sätt förband gudomligheter med kor, tjurar och andra djur. Detta framgår av att den religiösa högtid som hölls i förbindelse med guldkalven inte var avsedd att ära en egyptisk gud, utan kallades en ”Jehovas högtid”. (2 Mos. 32:5, NW) Men det gjorde inte att detta högtidsfirande var rätt och riktigt. Jehova Gud straffade israeliterna strängt för deras otrohet. — 2 Mos. 32:28—35.
Den oföränderlige Guden, Jehova, är inte mera tolerant i våra dagar när det gäller avgudiska sedvänjor än han tidigare varit. (Mal. 3:5, 6) Den kristne aposteln Paulus påminde sina medtroende: ”Vilken gemenskap har rättfärdighet och laglöshet? Eller vilken delaktighet har ljus med mörker? Vidare, vilken harmoni råder mellan Kristus och Belial? Eller vilken del har en trogen människa med en icke troende? Och vilken överensstämmelse förefinns mellan Guds tempel och avgudar? Ty vi är en levande Guds tempel; alldeles som Gud sade: ’Jag skall bo ibland dem och vandra ibland dem, och jag skall vara deras Gud, och de skall vara mitt folk.’ ’”Gå därför ut ifrån dem och avskilj er”, säger Jehova, ”och sluta upp med att röra vid det orena.”’” — 2 Kor. 6:14—17, NW.
Med tanke på detta kan de kristna i det första århundradet säkerligen inte ha tagit del i högtider till ära för falska gudar och gudinnor. Historiska fakta bevisar att de inte gjorde det.
Nu uppkommer frågan: Skulle de första kristna ha tagit avstånd från att fira Första maj eller Mors dag, eller skulle de ha betraktat dessa högtider såsom oskyldiga? Vilket ursprung har egentligen dessa särskilda dagar?
I uppslagsverket The World Book Encyclopedia (1973 års upplaga) heter det om Första maj: ”Det engelska folket och andra folk som romarna besegrade har utvecklat sitt förstamajfirande från floralierna.” Och till vems ära hölls denna högtid? Den hölls till ära för Flora, blommornas gudinna.
Men hur förhåller det sig med Mors dag? ”Den har säkerligen inte några rötter i forntida hedendom”, kanske någon säger. ”Uppmanas inte barnen i bibeln att ’hedra sin fader och sin moder’?” Jo, i bibeln uppmanas barn att hedra, lyda och respektera sina föräldrar. (Ef. 6:1, 2) Men det finns inte något skriftställe till stöd för firandet av en speciell ”Mors dag”. I Encyclopædia Britannica (1959 års upplaga) heter det om ursprunget till detta firande:
”En högtid som härrör från modersdyrkan i forntidens Grekland. Regelrätt modersdyrkan med ceremonier för Kybele eller Rhea, gudarnas stora moder, utövades över hela Mindre Asien med början den 15 mars varje år.”
Beträffande införandet av morsdagsfirandet i Förenta staterna hette det i New York Times för 10 maj 1953:
”Trots Kybeles popularitet, ... och trots de olika tillfällen då mödrar upphöjdes och ärades på medeltiden, var det inte förrän år 1914 som den lämpliga kombinationen av sentimentalitet, idealistisk påtryckning och stark affärsanda föranledde Förenta staternas kongress att stadga att andra söndagen i maj skulle firas som Mors dag.”
Är det inte uppenbart att de kristna i det första århundradet inte skulle ha firat Första maj och Mors dag, när man tänker på vilken falsk religiös bakgrund dessa dagar har? Måste det då inte vara rätt och riktigt att ta avstånd från sådant firande i våra dagar och på så sätt lyda bibelns befallning att ”sluta upp med att röra vid det orena”?
”Vare sig ni äter eller dricker eller gör någonting annat, gör allting till Guds ära.” — 1 Kor. 10:31, NW.