Vilken musik väljer du?
Nyttiga fakta som unga människor behöver känna till
MUSIK är en naturlig del av människans liv. Bland de första ljud många av oss hörde var musik — mammas vaggvisa.
Människans Skapare har i själva verket byggt in musik i vår omgivning. Inte bara de klara toner som flödar fram ur fåglarnas strupar, utan också bäckarnas porlande, vindens viskningar eller suckar i träden, syrsornas knarr, grodornas kväkande och de rop, skrik och visslingar som kommer från många andra av jordens skapelser — allt detta påminner om musik. Det är därför inte förvånande att man har tillverkat musikinstrument ända sedan gryningen av människans historia. — 1 Mos. 4:21.
Innebär detta att all musik nödvändigtvis är god? Eller måste man vara noga med vilken musik man lyssnar på? Vad kan hjälpa oss att ta reda på detta? Hur stor betydelse har det egentligen?
En sak är säker — det finns mycket stor variation när det gäller musik. Förutom så kallad ”seriös” eller klassisk musik och opera finns det en stor mångfald halvklassisk musik, och varje land har sin egen folkmusik och sina nationella sånger och marscher. Dansmusiken varierar från behagfull vals till livlig polka; det finns latinamerikansk conga och rumba och brasiliansk samba, men också merengue, beguine och bossa nova, av vilka många har afrikansk bakgrund. Särskilt sedan första världskriget har starkt synkoperad instrumentalmusik och sång — jazz, blues, swing och rock blivit populära. I viss musik är melodin och harmonin framträdande; andra slag framhäver takt och rytm.
Det finns alltså mycket att välja på. Vad föredrar du? Måste man vara försiktig?
Varför man måste vara försiktig när man väljer
Det krävs försiktighet och eftertanke. Varför det? Därför att musik har kraft. Och i likhet med all annan kraft kan den vara till nytta eller till skada.
Varifrån kommer musikens kraft? Från dess förmåga att framkalla en viss känsla, stämning eller anda hos människor. Musik kan verka avslappnade och lindrande eller uppfriskande och upplivande. (Lägg märke till vilken verkan Davids musik hade på kung Saul. [1 Sam. 16:23]) Man kan nästan ”känna” skillnaden mellan en kraftfull marsch och en mjuk serenad. Musik kan väcka upp varje mänsklig känsla — kärlek, ömhet, vördnad, sorgsenhet, vrede, hat och passion. Historien igenom har människor insett musikens kraft och har använt den till att påverka andra på olika sätt.
I bibeln förknippas hjärtat intimt med känslor och motiv. Bibeln visar att nyckeln till vårt uppförande finns i hjärtat. (Ords. 4:23; Matt. 15:18, 19) Eftersom musikens känslomässiga kraft är ett faktum, är det nödvändigt att vi är noga med vilken musik vi väljer, om vi vill skydda vårt hjärta.
Musik är visserligen en gåva från Gud som vi fått att njuta av, men det är det sätt på vilket en gåva används som avgör dess värde för brukaren såväl som hans uppskattning gentemot givaren. Också talet är en gåva från Gud, och människor kan använda sin röst till att tala på ett behagligt, melodiskt sätt, som gör livet behagligare för dem de kommer i kontakt med, eftersom de säger sådant som är till hjälp och nytta. Men hur förhåller det sig om de använder rösten till att frambringa höga skrik, hesa rop och vrål? Och även om de gör rösten mjuk och len, hur skulle det vara om de använde den till att ljuga eller till att uppmana andra att begå orätta gärningar? Uppskattar du röster som används på det sättet? Skulle du vilja ha grannar som använder rösten på det sättet? Har du hört musik som har en liknande verkan?
Ja, vi bör inse att musik är en form av kommunicerande mellan kompositören eller den som framför musiken och lyssnaren. Det är inte bara känslor som förmedlas, utan också tankar. När allt kommer omkring är sånger helt enkelt tal som blivit tonsatt, och musiken hjälper ofta orden (eller texterna) att lättare tränga in i sinnet och hjärtat. Somliga kan säga att de inte lyssnar till orden i en sång, utan bara njuter av musiken. Men även om man inte är medvetet uppmärksam, hör man ändå orden, och de utövar sin verkan, även om det sker långsamt eller omärkligt. De som sätter musik till reklamfilmer som visas på bio är medvetna om detta, och du har förmodligen funnit att orden och musiken i några av dessa reklamfilmer länge surrar i ditt huvud, sedan du hört dem. Frågan är alltså vad den musik du väljer förmedlar till dig.
Musik är ofta det medium eller redskap som används för att sprida olika åsikter, politiska ideologier, religiösa trosuppfattningar och en mängd andra ting. Franska revolutionens triumf tillskrivs ofta delvis vad en skribent kallar ”den bloddrypande maningen till strid” i sången ”Marseljäsen”. Universitet och skolor i olika länder har ofta speciella ”kampsånger” som sjungs före idrottstävlingar. Den tunga, mystiska stämningen i vissa religioners musik passar till deras läror.
Musikens drivkraft är visserligen endast av tillfällig art. Men den är ofta tillräckligt långvarig för att ge en bestämd knuff i en viss riktning eller för att nedbringa motståndskraften mot en viss lockelse eller frestelse. Om du har läst kemi i skolan, har du förmodligen fått lära dig vad en ”katalysator” är. Du har då lärt dig att man ofta kan få två eller fler kemiska ämnen att förena sig endast genom att använda ett annat ämne, som i själva verket sammanför de övriga kemiska ämnena. Detta ämne kallas en ”katalysator”. Nu har vi allesammans vissa svagheter och orätta böjelser, och därför känner vi oss ibland frestade att göra vissa ting som är orätta. Antag att en situation skulle uppstå som uppmuntrar dig att begå en orätt gärning. Musik kan vara den ”katalysator” som får ditt begär och den speciella situationen att förenas — vilket kan leda till något som du efteråt allvarligt beklagar. På grundval av sina undersökningar sade en expert inom Förenta staternas presidents pornografikommission:
”Eftersom musiken spelar på flickornas känslor och uppväcker kärlek och tillgivenhet, tjänar den ofta hos den unga kvinnan som en katalysator för kärleken och därigenom en stimulans till sexuell upphetsning. ... Musiken får denna känsla att komma upp till ytan.” — Denver Post, 23 juli 1971.
Ja, den impuls som musiken ger kan, även om den är tillfällig, vara allt som behövs för att leda dig in på en kurs eller ett levnadssätt som varar länge eller som frambringar långvariga verkningar. Är det då inte mödan värt att du brukar urskillning när det gäller musik?
Problemet att bestämma sig
Det finns naturligtvis ingen som kan ge dig en lista, som genast talar om för dig vilken musik som är god och vilken som är dålig. Orsaken är att det bland alla de sorters musik vi nu nämnt inte finns någon som kan stämplas som ”helt och hållet god” eller ”helt och hållet dålig”. Du måste använda ditt sinne och hjärta för att avgöra dess individuella värde och då låta dig vägledas av sådana principer som vi redan begrundat. Ditt val säger också andra något om vad slags person du är.
”Skall icke örat pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?” frågade Job för länge sedan. (Job 12:11) På samma sätt kan ditt öra pröva musik. Till och med utan att lyssna till orden kan man ofta tala om vilket slags stämning eller anda ett musikstycke är avsett att framkalla, vilket slags uppförande det uppmuntrar till. Detta var fallet med den musik som Mose hörde då han kom ner från berget Sinai och närmade sig israeliternas läger. Som han sade till Josua: ”Det är varken ljud av sång över seger eller ljud av sång över nederlag [en sorgesam sång]. Det är ljud av annan sång jag hör.” Sången vittnade i själva verket om tygellösa och avgudiska omoraliska gärningar. — 2 Mos. 32:15—19, 25, 1878 års sv. övers.
Låt oss nämna några nutida exempel. Klassisk musik kännetecknas vanligen av en upphöjd, ibland majestätisk stämning. Men även om mycket av denna musik kan ha en ganska ädel verkan på ens tankar, handlar en del av den om den tarvliga eller själviska sidan av livet och förhärligar till och med sådant. Det är värt att komma ihåg att många berömda kompositörer av klassisk musik levde ett omoraliskt och till och med tygellöst liv. Och även om de vanligen skrev för en publik som torde ha uppskattat de ”högre tingen i livet”, var det så gott som oundvikligt att något av deras förvända inställning och känslor smög sig in i deras musik, med eller utan ord. Om vi vill skydda vårt sinnes och hjärtas sundhet, kan vi därför inte ens ta så kallad ”seriös” musik alltför allvarligt eller godta den utan vidare.
I andra änden av musikens spektrum, från de klassiska kompositionerna betraktat, finner vi den synkoperade jazz- och popmusiken. Även här finner man en del musik som är melodisk och måttfull. Men mycket av den är vild och gäll. Det är orsaken till att musikerna själva skiljer mellan jazz- och popmusik som är ”mjuk” och sådan som är ”het” eller ”hård”. Du bör kunna avgöra vilket slags uppförande musiken uppmuntrar till — ditt öra, ditt sinne och ditt hjärta bör tala om detta för dig. Stämningen eller orden i vissa sorters musik är ibland så uppenbara att man lätt förbinder denna musik med ett visst slags uppförande eller ett visst slags människor. Bibeln talar till exempel om ”en visa för drinkare” och ”skökans visa”. (Ps. 69:13, 1878; Jes. 23:15, 16, Myrberg) Hur är det i vår tid?
Om du till exempel läser i tidningen om en musikföreställning eller musikgala och det berättas att folk skrek, flickor svimmade, man använde narkotika och polisen måste komma dit för att förhindra att man slog sönder inredningen i lokalen — vilket slags musik skulle du då tänka att det rörde sig om? Om du hör talas om att en populär, ung sångare eller musiker dött av överdosering av narkotika — vilket slags musik skulle du då tänka att han eller hon ägnat sig åt?
Som det framhålls i boken The Psychology of Music (Musikens psykologi) framkallar varje monotont, utdraget rytmiskt ljud olika stadier av trance. En hel del popmusik kännetecknas av sin enformiga, ihållande, tunga, klappande eller pulserande rytm. Takten verkar förlamande på sinnet. Dess obevekliga, ihållande dunkande påminner om en person som hela tiden upprepar något utan avbrott, om och om igen, till dess han övertalat andra att göra det han önskar, genom att driva ut andra tankar ur deras sinne. En del ”ultramodern” klassisk musik har specialiserat sig på egendomliga, ofta disharmoniska ljud, som har liknande verkan. I tidskriften High Fidelity citeras följande ord av en avdelningschef i skivbolaget Columbia: ”Det slags mottaglighet som behövs för den nya popmusiken och den nya klassiska musiken är exakt densamma. ... Man måste ge sig fullständigt åt den och låta den ta ens sinne i besittning.”
Men kan du utan risk låta ditt sinne ”tas i besittning” på detta sätt? I World Book Encyclopedia heter det att för många ”symboliserar popmusiken ett speciellt levnadssätt”. Du är förmodligen medveten om detta utan att behöva läsa det i någon uppslagsbok. Och du vet att många ungdomar dras till popmusiken därför att de tror att dess texter ”beskriver de verkligheter och problem som finns i världen omkring dem”. Kanske mer än någon annan form av populär musik försöker popmusiken förmedla ett budskap: om de problem som är förbundna med uppväxtåren, generationsklyftan, narkotika, sex, medborgerliga rättigheter, avvikande åsikter, fattigdom, krig och liknande ämnen. Den försöker ge uttryck åt många ”ungdomars tankar om en bättre värld och ungdomarnas missnöje med orättvisorna i samhället”. Men vilken verkan har den?
Stanna upp och fråga dig själv: Vad har rock- och popmusiken gjort för ungdomarna under de närmare tjugo år som gått sedan den trädde fram på scenen (i början av 1950-talet)? Vilka verkliga lösningar har dess livsåskådning inneburit för dem? För dess olika budskap verkligen fram någon klar, enhällig lösning, eller är de lika förvirrande och förbryllande som de religiösa sekterna i världen, därigenom att somliga sånger förespråkar våld medan andra förespråkar motsatsen? Visar de personers liv som komponerar och framför sådan musik att de själva har funnit lösningen på livets problem, bortsett från att de tjänar pengar på sin musik? Framlägger verkligen denna musik något nytt, eller har inte sådant som sexuell lösaktighet, vanvördnad för myndighet, narkotikamissbruk och flykt från ansvar en mycket lång historia — en historia som aldrig vittnat om framgång, utan förr eller senare om misslyckande?
Om sådan musik är avsedd att rikta uppmärksamheten på verkligheten, varför handlar då så mycket av den om narkotika? Somliga texter är ju begripliga endast för dem som använder narkotika. Är det inte fråga om en vädjan till barnsliga tendenser att söka komma undan ansvar, i stället för att vara en hjälp för ungdomar att bättre förstå livet?
Du bör därför inte ta lätt på vilken musik du väljer. Du kan låta andra välja åt dig genom att helt enkelt följa massan och välja det som är populärt. Eller också kan du tänka själv och vara noga med vad du väljer genom att hämta vägledning från den bestående och överlägsna vishet som finns i Guds ord. (Ords. 14:15) I Predikaren 7:6 heter det: ”Bättre är att höra förebråelser av en vis man än att få höra sång av dårar.” Den ”dårskap” som bibeln talar om är inte bara sinnesslöhet, utan har i stället avseende på moralisk dårskap, att handla på ett sätt som endast kan leda till framtida svårigheter. Ditt val av musik blir alltså en fråga om huruvida du bara är intresserad av att ha roligt eller av att få leva för evigt och åtnjuta Guds ynnest.
Tänk också på att ditt val påverkar andra. Du kanske menar att du utan att bli påverkad kan lyssna till sensuell, vild musik eller till musik, som innehåller en del ord som går stick i stäv med vad som är sant och rätt. Men vilket inflytande utövar du då på andra? Har du samma inställning som aposteln Paulus, som sade att han var villig att försaka till och med sådana tillbörliga ting som att äta kött, om han på så sätt kunde undvika att bli till stötesten för andra? (1 Kor. 8:9—13; Rom. 14:13, 21; 15:2) Med vilket slags personer blir du identifierad genom den musik du väljer?
Det finns sånger som utgör en del av den sanna tillbedjan av källan till musikens gåva, Jehova Gud. Det krävs visserligen inte av oss att vi uteslutande lyssnar till denna musik och inte sjunger något annat. Men vi måste alltid komma ihåg att den dag närmar sig då det inte kommer att finnas några andra på jorden än de som sjunger Jehova Guds lov och pris. (Ps. 148:12, 13; 150:1—6) Var därför förståndig och välj sådan musik som inte leder ditt sinne eller hjärta bort från detta mål.