slår de bevingade bovarna ned på sitt byte. Så gjorde de till exempel på en mjölksändning till en skola i Merstham i Surrey, där mer än 50 av de 300 mjölkflaskorna öppnades innan vaktmästaren kunde få tag i dem.

Det är klokt att komma ihåg att för en fågel finns hans mat där han träffar på den. Göm därför mjölken i en kraftig låda med bastant lock — med mjölkbudets benägna bistånd.

Blåmesen är bara ett av en nästan oändlig mångfald levande under, en allvis skapares verk. Från en fågelälskare kommer denna fina hyllning till blåmesen och hans danare: ”Det stämmer en till verklig ödmjukhet att betrakta dessa duktiga, ivriga, glada små varelser, som är så utsökta till form, färg och gestalt, så fulländade i sina rörelser, så målmedvetna, så säkra i hela sitt uppträdande. Vad är människoverk jämfört med dem?”

”Ditt ord är sanning”

Kan skenbara numeriska motsägelser förklaras?

NÄR man läser bibeln finner man ibland skenbara motsägelser när det gäller sifferuppgifter. Bör man ta för givet att sådana motsägelser beror på avskrivningsfel? Eller bör man söka någon annan lösning på problemet?

Man bör komma ihåg att ytterligtgående noggrannhet iakttogs när man gjorde exakta avskrifter av hebreiska bibelhandskrifter. Skrivarna räknade inte bara de avskrivna orden utan också bokstäverna. Om man upptäckte det minsta fel, skar man ut hela den sektion av bokrullen där felet fanns och ersatte den med en ny och felfri del. Skrivarna läste varje ord högt innan de skrev ner det. Att skriva ens ett enda ord ur minnet betraktades som en svår synd. Denna omsorgsfulla ansträngning vid avskrivningsarbetet inbegrep också sifferuppgifterna, som skrevs ut helt och hållet.

Det är därför tillrådligt att inte vara alltför snar att hänföra en skenbar motsägelse till kategorin avskrivningsfel. Man bör först försöka lösa sådana problem som inbegriper sifferuppgifter. Även om man inte tycks kunna finna någon lösning, behöver inte detta betyda att texten är inexakt. Okända faktorer kan vara inblandade.

Ibland kan skillnaderna i sifferuppgifter bero på att var och en syftar på olika sidor av en speciell händelse. Detta tycks vara fallet med Nebusaradans intåg i Jerusalem år 607 f.v.t. Andra Konungaboken 25:8 säger: ”I femte månaden, på sjunde dagen i månaden, ... kom den babyloniske konungens tjänare Nebusaradan, översten för drabanterna, till Jerusalem.” Jeremia 52:12 (NW) säger emellertid att Nebusaradan ”kom ... in i” Jerusalem på tionde dagen i femte månaden.

The Soncino Books of the Bible kommenterar denna skillnad på tre dagar och säger i bandet om Jeremia, på sidan 353: ”Intervallen på tre dagar kan förklaras som tiden mellan det datum då Nebusaradan anlände till skådeplatsen och dagen för rensningsoperationernas påbörjande.” Det verkar som om Nebusaradan kom fram till Jerusalem på den sjunde dagen och granskade staden från sitt läger utanför stadsmurarna. På tionde dagen tågade han slutligen in i själva staden.

Ett något likartat exempel har att göra med den ålder vid vilken leviterna började sin tjänstgöring i helgedomen. Enligt 4 Moseboken 4:3, 30 började leviterna tjänstgöra vid trettio års ålder. Men i 4 Moseboken 8:24 anges åldersgränsen för påbörjandet av levittjänstgöringen till tjugofem år. Orsaken